600 frågor / svar hittades
Fråga:
varför ser det ibland ut som om ett hjul snurrar åt det andra hållet?
/Andreas H, Rodenskolan, Norrtälje 2001-09-18
Svar:
På film eller TV kan det se ut på det viset. Kolla svaret nedan!
/KS 2001-09-20
Fråga:
Var sitter tyngdpunkten på en banan? Vilken idrott har utnytjat det?
/Nathalie S, Parkskolan, Östersund 2001-09-24
Svar:
För en tillräckligt böjd banan ligger tyngdpunkten utanför bananen.
Tänk på simhopp.
/KS 2001-09-25
Fråga:
Hur kan en u-båt både flyta och dyka
/Dag S, Stångenässkolan, Lysekil 2001-09-30
Svar:
Inne i u-båten finns stora tankar. När det är luft i tankarna, flyter u-båten.
När den ska dyka pumpar man in vatten i tankarna.
/KS 2001-10-02
Fråga:
Om man skulle sänka gravitationen på arbetsplatser där man tex sitter
framför datorer hela tiden, borde man inte kunna minimera risken för
rygg och nackskador?
/Chrille N, 2001-10-10
Svar:
Här på jorden kan vi inte påverka gravitationen. I en satellit, alltså
i tyngdlöst tillstånd, blir det obetydlig belastning på ryggen. Då uppträder
andra problem som muskelförtvining och urkalkning av benstommen.
/KS 2001-10-12
Fråga:
Det påstås att Newton fick idén att månen faller mot jorden då han träffades
av et nedfallande äpple. Varför faller månen ständigt mot jorden?
/Charlotta A, Ö-vik 2001-10-11
Svar:
Det där med Newton och äpplet är en anekdot, men den är inte så dum.
Vad Newton insåg var att äpplet fall till marken och att månen går
i en bana kring jorden beror på samma sak. Vi kallar det gravitation
eller tyngdkraft.
/KS 2001-10-12
Fråga:
Om &34;Elefanten i baksätet&34;
I en annonskampanj för några år sedan skrevs det att man
&34;vägde som en elefant&34; i krockögonblicket.Vad menades?
Det verkar som om man jämförde någon kraft med elefantens tyngd.
Om detta är en bromskraft så beror denna på retardationssträckan
vilken ju kan variera mycket.Jag har frågat myndigheten som satte
in annonserna utan att få ett vettigt svar.Kan Ni upplysa mig?
Agne Bertilsson
/Agne B, Lärare,Karolinska Skolan, ÖREBRO 2001-10-17
Svar:
Visst beror det på retardationssträckan (eller tiden). Färdas man i 30 m/s
och bromsas in på 1 s, blir accelerationen 30 m/s2, eller
3 gånger tyngdaccelerationen. Går inbromsningen på 0.1 s, blir accelerationen
300 m/s2, eller 30 gånger tyngdaccelerationen.
Då närmar man sig elefantens tyngd.
/KS 2001-10-17
Fråga:
Du har en bil, og i taket på bilen er en krok, og i denne kroken henger en
tråd med et lodd i enden. Så snart du starter bilen, får denne en akselerasjon,
og det samme får loddet. Ved en positiv akselerasjon beveger loddet seg
bakover i bilen. Når du så analyserer kreftene som virker på loddet,
tyngden og snorkraften, ser du at kraftresultanten (og dermed også
akselerasjonen) peker fremover i bilen. Da har du også valgt bakken
som referansesystem. Men hva hvis du velger bilen som referansesystem?
Loddet er hele tiden i ro i forhold til bilen, men fortsatt, når bilen
akselererer vil også kulen få en akselerasjon, til tross for at
kraftresultanten jo skal være null når loddet er i ro i forhold til det
valgte referansesystem (bilen). Kan en eller annen være så snill å forklare
meg akkurat hva som skjer? Det vil si, hvor resonnementet mitt er feil? Takk
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-10-19
Svar:
Problemet är att du har gått över till ett accelererat system, och det kan
man inte göra utan vidare. För att beskriva hur lodet rör sig, måste man
införa en så kallad &34;fiktiv kraft&34; som verkar på lodet. Ett välkänt exempel
på en fiktiv kraft är corioliskraften, som tycks verka på grund av
jordrotationen.
Beskriver man fenomen på jordytan från ett ickeroterande system,
behövs ingen corioliskraft. Utifrån sett är den till och med obegriplig.
/KS 2001-10-22
Fråga:
Hejsan!!!
Jag undrar hur detta problem kan lösas...?
Jag har ett A4-papper, och tre bägare.
Pappret ska fungera som en bro mellan två bägare.
En bro som ska kunna bära den tredje bägaren.
Om man lägger A4-pappret tvärs över de två bägarna
och en bägare på pappret viker sig pappret
Men om man &34;dragspelsviker&34; pappret så håller pappret upp bägaren
(pappret viker sig inte)Varför är det så???
Maria
/Maria E, Kärrtorps gymnasium, Stockholm 2001-10-22
Svar:
Du har gjort pappret styvare genom att vika det. En bro av stålplåt blir
en dålig och sviktig bro. Tar du i stället samma mängd stål och gör
H-profiler och lägger en tunn plåt ovanpå, får du en starkare och styvare
bro.
Tänk efter: Varför ser wellpapp ut som det gör?
/KS 2001-10-23
Fråga:
vad är centriptalkraften och jag vill om ni kan skicka till mig några adress
för att man kan lär sig om fysik i gymnasium nivå.
MVH.
Karin
/karin J, polhem, gbg 2001-10-26
Svar:
Tänk att du har bundit ett snöre om en sten och snurrar stenen runt dig.
Den kraft du känner i snöret är centripetalkraften. Snöret förmedlar
kraften till stenen. En myra på stenen skulle uppleva en kraft i motsatt
riktning. Den kallas centrifugalkraften. Det är en så kallad fiktiv kraft,
vilket innebär att den egentligen inte behövs för att beskriva systemet.
Använd sökfunktionen i denna databas för att skaffa dig information
om fysik och närliggande ämnen. Tänk på att vara så specifik som
möjligt i dina sökord. Den som söker på energi kommer fullkomligt
drunkna av svar. Var inte rädd för "avancerad sökfunktion". Det är inte
så farligt som det låter. Där kan man vara specifik genom att använda
flera separata sökord.
/KS 2001-10-29
Fråga:
Jag har på sistonde blivit väldigt intresserad av Einsteins teorier.
Nu har jag läst hans teori om hur tiden förändras beroende på hastighet.
Jag tror mig förstå vad han menar, men jag håller inte över huvud taget med!
Om jag reser till en galax 25 ljusår härifrån, och min kompis stannar på jorden.
Jag sitter i rymdfärgan och åker i ljusets hastighet till denna galax...
det tar mig 25 år. Jag sitter i rymdfärgan i 25 år, och blir 25 år äldre.
På jorden, under samma tid, väntar min kompis på att jag ska nå galaxen...
han väntar i 25 år, och blir 25 år äldre. Vi har nu båda blivit 25 år äldre?!
Om det tar ljuset 25 år att komam dit, och jag reser i ljusets hastighet,
så tar det väl 25 år och inget annat!
/Paolo V, Filmgymnasiet, Malmö 2001-10-31
Svar:
Du kan inte färdas med ljushastigheten, det skulle kräva oändlig energi.
Sedan resonerar helt med klassisk fysik, inte med relativitetsteori.
En klocka som färdas fort går långsammare. Det är inte abstrakt teori
utan ett vardagligt fenomen för många människor, till exempel
partikelfysiker. Vi kan nämna ett fall som direkt berör dig. Högt uppe
i atmosfären (c:a 25 km) producerar kosmiska strålningen ett slags
partiklar som kallas myoner. De har en medellivslängd på 0.0000022 s.
De färdas med nära ljushastigheten (300000 km/s). Multiplicerar vi
dessa tal får vi 0.66 km. Så långt skulle alltså myonera gå enligt
klassisk fysik. Ändå passerar dussinvis av dessa partiklar genom din
kropp varje sekund. Det beror på att deras klocka går långsammare,
i typiska fall 100 - 1000 gånger långsammare.
/KS 2001-10-31