Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Gymnasium: Kraft-Rörelse [7798]
Fråga:
Vad är dynamisk vikt?
Det står bland annat på loket:
tjänstevikt 77 ton
Dynamisk vikt 88 ton.
Vad innerbär det?
Tack på förhand.
/AC L, Bildningcentrum, Flen 2001-03-15
Vad är dynamisk vikt?
Det står bland annat på loket:
tjänstevikt 77 ton
Dynamisk vikt 88 ton.
Vad innerbär det?
Tack på förhand.
/AC L, Bildningcentrum, Flen 2001-03-15
Svar:
Rälsen är ju inte perfekt jämn, så när loket rullar fram &34;studsar&34; det lite
upp och ner. Det måste till exempel en brobyggare ta hänsyn till. Denna extra
marginal ligger i den dynamiska vikten. Hur man beräknar den,
känner vi inte till.
/KS 2001-03-15
Rälsen är ju inte perfekt jämn, så när loket rullar fram &34;studsar&34; det lite
upp och ner. Det måste till exempel en brobyggare ta hänsyn till. Denna extra
marginal ligger i den dynamiska vikten. Hur man beräknar den,
känner vi inte till.
/KS 2001-03-15
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [7804]
Fråga:
Vad är tvillings paradoxen egentligen har inte funnit något riktigt svar.
Bara att att tiden går söligare när man färdas nära ljusets hastighet.
Men varför går tiden söligare när man färdas i ljusets hastighet.
/Adam E, Stenbacka, Asarum 2001-03-15
Vad är tvillings paradoxen egentligen har inte funnit något riktigt svar.
Bara att att tiden går söligare när man färdas nära ljusets hastighet.
Men varför går tiden söligare när man färdas i ljusets hastighet.
/Adam E, Stenbacka, Asarum 2001-03-15
Svar:
Tvillingaradoxen är ingen paradox, se nedan. Att en klocka går långsammare när den färdas snabbt är
en annan sak. Det kallas tidsdilatationen.
/KS 2001-03-15
Tvillingaradoxen är ingen paradox, se nedan. Att en klocka går långsammare när den färdas snabbt är
en annan sak. Det kallas tidsdilatationen.
/KS 2001-03-15
Gymnasium: Kraft-Rörelse [7808]
Fråga:
Isaac Newton var ju en framgångsrik fysiker.
Har dock hört lite oroväckande lösa rykten om
på vilket sätt han utförde sina experiment. så,
skule nån kunna tala om för mig på vilket SANT
sätt han utförde dessa och lagen för tyngdkraft
sett i matematisk synvinkel, hur kan man mäta det
med hjälp av ett fallande äpple??
/Andrea L, Södra Latins GYmnasium, Stockholm 2001-03-15
Isaac Newton var ju en framgångsrik fysiker.
Har dock hört lite oroväckande lösa rykten om
på vilket sätt han utförde sina experiment. så,
skule nån kunna tala om för mig på vilket SANT
sätt han utförde dessa och lagen för tyngdkraft
sett i matematisk synvinkel, hur kan man mäta det
med hjälp av ett fallande äpple??
/Andrea L, Södra Latins GYmnasium, Stockholm 2001-03-15
Svar:
Det där med Newton och äpplet ska nog betraktas som en myt. Så här gick
det till: Tycho Brahe gjorde under en 20-årsperiod i slutet av
1500-talet noggranna observationer
av planeternas positioner, framför allt av planeten Mars. Efter Tychos
död övertogs materialet av Johannes Kepler, som lyckades formulera
tre enkla principer (Keplers lagar) för planeternas rörelser. Newton
gjorde en ingående matematisk analys av Keplers lagar. Han lyckades
ytterligare förenkla och generalisera de fysikaliska principerna.
Newton är utan tvekan en av alla tiders största nydanare inom fysiken.
/KS 2001-03-16
Det där med Newton och äpplet ska nog betraktas som en myt. Så här gick
det till: Tycho Brahe gjorde under en 20-årsperiod i slutet av
1500-talet noggranna observationer
av planeternas positioner, framför allt av planeten Mars. Efter Tychos
död övertogs materialet av Johannes Kepler, som lyckades formulera
tre enkla principer (Keplers lagar) för planeternas rörelser. Newton
gjorde en ingående matematisk analys av Keplers lagar. Han lyckades
ytterligare förenkla och generalisera de fysikaliska principerna.
Newton är utan tvekan en av alla tiders största nydanare inom fysiken.
/KS 2001-03-16
Gymnasium: Kraft-Rörelse [7814]
Fråga:
Hur går SGU tillväga då de bestämmer tyngdaccelerationen.
Använder de en pendel, eller ... ?
/Per G, Basåret, Gävle 2001-03-16
Hur går SGU tillväga då de bestämmer tyngdaccelerationen.
Använder de en pendel, eller ... ?
/Per G, Basåret, Gävle 2001-03-16
Svar:
Man använder en avancerad fjädervåg. Man kan mäta ända ner till
0.1 - 0.01 mm/s2.
/KS 2001-03-19
Man använder en avancerad fjädervåg. Man kan mäta ända ner till
0.1 - 0.01 mm/s2.
/KS 2001-03-19
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse [7826]
Fråga:
Jag skulle vilja veta hur man får reda på olika ämnens &34;vikt&34;, densitet!
Vad som är lättare än vatten t.ex. (mamma kunde inte hjälpa mig...)
/Anton J, Kungsladugård, Göteborg 2001-03-16
Jag skulle vilja veta hur man får reda på olika ämnens &34;vikt&34;, densitet!
Vad som är lättare än vatten t.ex. (mamma kunde inte hjälpa mig...)
/Anton J, Kungsladugård, Göteborg 2001-03-16
Svar:
Så här kan du göra för att bestämma densiteten hos en liten träkloss.
Ta reda på ett mätglas, som rymmer klossen. Fyll det med vatten
till hälvten ungefär.
Läs av vattennivån (a ml). Släpp i klossen och läs av vattennivån (b ml).
Tryck ner klossen så att den är helt under vattnet och läs av
vattennivån (c ml). Massan blir då b - a (Arkimedes princip) och volymen
c - a. Densiteten blir då (b - a)/(c - a).
/KS 2001-03-19
Så här kan du göra för att bestämma densiteten hos en liten träkloss.
Ta reda på ett mätglas, som rymmer klossen. Fyll det med vatten
till hälvten ungefär.
Läs av vattennivån (a ml). Släpp i klossen och läs av vattennivån (b ml).
Tryck ner klossen så att den är helt under vattnet och läs av
vattennivån (c ml). Massan blir då b - a (Arkimedes princip) och volymen
c - a. Densiteten blir då (b - a)/(c - a).
/KS 2001-03-19
: Kraft-Rörelse [7829]
Fråga:
Vill påpeka gällande frågan från 2001-03-07
om vattenskärning att det går utmärkt att
skära utan slipmedel. Med slipmedel kallas
det för resten abrassiv skärning men är bara
nödvänig i tjockt gods av hårt material.
Fattar inte varför vattnet skulle förångas när
det lämnar munstycket. Det gör det nämligen inte
Anslagsenergin är mindre än förångningsvärmet.
Mvh Olof
/Olof P, Högskolan, Kalmar 2001-03-16
Vill påpeka gällande frågan från 2001-03-07
om vattenskärning att det går utmärkt att
skära utan slipmedel. Med slipmedel kallas
det för resten abrassiv skärning men är bara
nödvänig i tjockt gods av hårt material.
Fattar inte varför vattnet skulle förångas när
det lämnar munstycket. Det gör det nämligen inte
Anslagsenergin är mindre än förångningsvärmet.
Mvh Olof
/Olof P, Högskolan, Kalmar 2001-03-16
Svar:
Tack för upplysningen. Vi är inte så kunniga på detta område.
/KS 2001-03-17
Tack för upplysningen. Vi är inte så kunniga på detta område.
/KS 2001-03-17
Gymnasium: Kraft-Rörelse [7841]
Fråga:
Hej!!
Jag undrar hur lång tid det tar att ta sej
runt jorden på snabbaste sättet?
Svara så fort ni kan... PLZ!!!!
/Arnold S, Westerlundska gymnasiet, Enköping 2001-03-19
Hej!!
Jag undrar hur lång tid det tar att ta sej
runt jorden på snabbaste sättet?
Svara så fort ni kan... PLZ!!!!
/Arnold S, Westerlundska gymnasiet, Enköping 2001-03-19
Svar:
En satellit i låg bana gör ett varv runt jorden på 1.5 timmar.
/KS 2001-03-19
En satellit i låg bana gör ett varv runt jorden på 1.5 timmar.
/KS 2001-03-19
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse [7848]
Fråga:
När det är sommar och varmt visar barometern på högtryck - det finns mycket
luft ovanför oss. Varm luft expanderar och får lägre densitet - vilket borde
innebära att det blir mindre materia i den luft vi har omkring oss och därmed
borde det bli lägre tryck ???
Enligt allmäna gaslagen så bör dessutom luft som värms och tillåts expandera
inte öka sin temperatur.Var snäll och förklara...
/lotta v, pengsjö, pengsjö 2001-03-19
När det är sommar och varmt visar barometern på högtryck - det finns mycket
luft ovanför oss. Varm luft expanderar och får lägre densitet - vilket borde
innebära att det blir mindre materia i den luft vi har omkring oss och därmed
borde det bli lägre tryck ???
Enligt allmäna gaslagen så bör dessutom luft som värms och tillåts expandera
inte öka sin temperatur.Var snäll och förklara...
/lotta v, pengsjö, pengsjö 2001-03-19
Svar:
Lufttrycket är proportionellt mot mängden luft ovanför.
Ett högtryck kan alltså betraktas
som en &34;bulle&34; i lufthavet, och ett lågtryck som en grop. Är markluften
varmare, blir väl bullen lite högre.
/KS 2001-03-21
Lufttrycket är proportionellt mot mängden luft ovanför.
Ett högtryck kan alltså betraktas
som en &34;bulle&34; i lufthavet, och ett lågtryck som en grop. Är markluften
varmare, blir väl bullen lite högre.
/KS 2001-03-21
Gymnasium: Kraft-Rörelse [7923]
Fråga:
Jag har läst att man gjorde mätningar i början av 90-talet
och kom fram till att en femte fundametal kraft existerade,
kraften var beroende av ämne och var ungefär 1000-100 000
gånger svagare än gravitation på 1km avstånd.
Har ni hört talas om detta och i så fall vad är det för kraft,
finns det någon förklaring?
/Joakim M, Christoffer Polhem, Visby 2001-03-21
Jag har läst att man gjorde mätningar i början av 90-talet
och kom fram till att en femte fundametal kraft existerade,
kraften var beroende av ämne och var ungefär 1000-100 000
gånger svagare än gravitation på 1km avstånd.
Har ni hört talas om detta och i så fall vad är det för kraft,
finns det någon förklaring?
/Joakim M, Christoffer Polhem, Visby 2001-03-21
Svar:
Ungraren Eötvö gjorde mot slutet av 1800-talet en serie berömda experiment
för att undersöka om den tunga massan är lika med den
tröga massan (se nedan). Han fann att de var lika för alla material
han prövade. 100 år senare gjordes en ny analys av hans originaldata, och
då tyckte man sig se avvikelser. Man började tala om en "femte kraft".
Det föranledde en ny serie experiment med allt större precision. Man hittade
inga avvikelser, så den "femte kraften" hamnade i den vetenskapliga
papperskorgen.
/KS/lpe 2001-03-22
Ungraren Eötvö gjorde mot slutet av 1800-talet en serie berömda experiment
för att undersöka om den tunga massan är lika med den
tröga massan (se nedan). Han fann att de var lika för alla material
han prövade. 100 år senare gjordes en ny analys av hans originaldata, och
då tyckte man sig se avvikelser. Man började tala om en "femte kraft".
Det föranledde en ny serie experiment med allt större precision. Man hittade
inga avvikelser, så den "femte kraften" hamnade i den vetenskapliga
papperskorgen.
/KS/lpe 2001-03-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [7928]
Fråga:
Hur är det med flugan som flyger i ett flygande flygplan?
Blir planet tyngre när flugan slår sig ned på ett säte?
/anna n, sigtuna, uppsala 2001-03-21
Hur är det med flugan som flyger i ett flygande flygplan?
Blir planet tyngre när flugan slår sig ned på ett säte?
/anna n, sigtuna, uppsala 2001-03-21
Svar:
Nej, planet blir inte tyngre. För att flugan skall hålla sig kvar i luften måste den påverkas av en kraft. Denna kraft skapar flugan med sina vingar mot luften. Luften påverkas då och komprimeras (pressas samman) lite grann. Detta övertryck fortplantar sig genom luften och orsakar en kraft på planet som motsvarar flugans vikt. Det kvittar alltså om flugan sitter still eller flyger omkring i planet. Observera att detta gäller om planet är slutet - i ett gammalt öppet Röde-Baronen plan gäller det inte :-)!
/KS/lpe 2001-03-22
Nej, planet blir inte tyngre. För att flugan skall hålla sig kvar i luften måste den påverkas av en kraft. Denna kraft skapar flugan med sina vingar mot luften. Luften påverkas då och komprimeras (pressas samman) lite grann. Detta övertryck fortplantar sig genom luften och orsakar en kraft på planet som motsvarar flugans vikt. Det kvittar alltså om flugan sitter still eller flyger omkring i planet. Observera att detta gäller om planet är slutet - i ett gammalt öppet Röde-Baronen plan gäller det inte :-)!
/KS/lpe 2001-03-22
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar