1. En stjärnas livstid beror på massan, men varför har en större stjärna en
kortare livstid än en mindre?
2. Jag har läst att slutet av ett svart håls avdunstning sker så fort att det
slutar i en enorm explosion. Under hålets kollaps förloras all materien, men
vid explosionen skapas ny materia. Hur skapas ny materia??
3. När svarta hål drar in partiklar utifrån sker detta i väldigt hög hastighet
och partiklarna värms upp till mycket höga temperaturer. Varför??
/Johan H, KTH, Vallentuna 2001-03-01
1. En verklig jättestjärna (100 solmassor) förbrukar sitt kärnbränsle
i en takt som är många miljoner gånger högre än solens. En sådan stjärna
tar slut efter någon miljon år, medan solen varar i 10000 miljoner år.
2. Materia är ju en form av energi. Lagen om energins bevarande gäller
inte i starka gravitationsfält. Att skapa materia där är alltså inget
problem.
3. Det starka gravitationsfältet accelererar materien till mycket höga
energier. Att då temperaturen blir hög är helt naturligt.
/KS 2001-03-03
Jag har läst en bok som heter "Einstein för nybörjare" av
Joseph Schwatz & Michael McGuinness. I den förklarar de väldigt bra hur
det kan uppfattas att ljusets hastighet är absolut. Det beskrivs
ungefär så här: Tänk dig ett tåg med en vagn i rörelse.
I mitten av vagnen finns det en lampa och en man (Peter).
Det finns en dörr i de båda ändarna av vagnen som vi låtsas kan öppnas
av ljuset från lampan. Det finns även en man på marken utanför tåget (Anders).
När Peter tänder lampan tycker han att dörrarna öppnas exakt samtidigt.
Men Anders tycker att den bakre dörren öppnas aningen innan den främre dörren.
Det gör han eftersom att ljuset från lampan rör sig med hastigheten c
i förhållande till honom och den bakre dörren möter ljuset.
Alltså öppnas den bakre dörren lite innan den främre.
Sen har jag också börjat läsa en bok som heter "Einsteins universum"
av Nigel Calder. I den står det om dopplereffekten. När jag läser i
den tycker jag inte att det stämmer med vad jag vet (tror att jag vet).
Det står ungefär så här: "Om du sitter i en rymdraket och åker mot solen
fortare och fortare kommer du tycka att solen blir blåare och blåare
eftersom ljusets våglängder trycks ihop när du möter det.
Kortare våglängd = energirikare ljus."
Men ljusets hastighet beror ju på hur fort jag själv rör mig!
Våglängderna borde inte kunna tryckas ihop. Jag förstår inte hur det fungerar!
Jag skulle också bli glad om ni kunde förklara för mig på något bra sätt varför längden på t.ex. den ovan nämda tågvagnen är relativ för Peter och för Anders.
Tack!
/Martin L, Långbergsskolan, Nyköping 2001-03-03
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar