600 frågor / svar hittades
Fråga:
Hejj jag har en liten fråga om ljus!
Om man föreställer sig att man &34;rider&34; på en &34;ljusstråle&34;
dvs man färdas i ljusets hastighet i ett vakkum.
Om jag då tar och håller upp en spegel framför mig,
kommer jag kunna se mig själv då?? fotonerna som &34;reflekteras&34;
på mitt ansikte borde väl aldrig komma ikapp spegeln eller har jag fel?
MVH
Oscar
/Oscar L, Vadsbogymnasiet, Mariestad 2000-05-25
Svar:
Det går inte att färdas med ljusets hastighet. Därför kan din frågeställning
inte analyseras. Vad man i alla fall bör veta är att ljusets hastighet
i vakuum alltid är konstant, hur man än rör sig.
/KS 2000-05-27
Fråga:
Läste en fråga om hurvida det gick att pressa
ihop en bil till ett svart hål. Nu undrar jag
bara hur stor kraft det skulle behövas?
Ett exekt svar är ju omöjligt men en uppskattning
borde ni kunna klara av. /vetgirig
/Martin G, Nybro 2000-05-29
Svar:
Nej, det är inte lätt att ge något vettigt svar. Vad man däremot lätt kan
räkna ut är hur stor bilen blir. Det ges nämligen av Schwarzschildradien
R = GM/c2
där G är allmänna gravitationskonstanten, M är massan och c ljushastigheten.
För en bil blir R = 10-24 m, vilket är mycket mindre än en
atomkärna.
/KS 2000-05-29
Fråga:
Om man står och hoppar i tex ett tåg så &34;åker inte tåget ifrån en&34;
när man är i luften. Hur kommer det sej?
/Karolin T, Rönneskolan, Ängelholm 2000-05-30
Svar:
Det kan förklaras med Newtons 2:a lag, tröghetslagen. Ett föremål som inte
påverkas av någon kraft, fortsätter rakt fram. När du hoppar, påverkar du
bara i vertikalplanet. I horisontalplanet fortsätter du (liksom tåget)
rakt fram.
Tänk efter: Jorden snurrar kring solen med en hastighet av 30 km/s.
Det märker du inte när du hoppar!
/KS 2000-06-14
Fråga:
Hej
För över 20 dagar sedan skickade jag en fråga till er, jag skickade även
in en kopia av den till er för ca 5 dagar sedan, varför får jag inget svar ?
Om det nu är så att ni inte kan svara på min fråga så kan ni väl ge mej
adressen till någon som kan det.
Frågan löd: Om jag står på jordens yta och månen befinner sig på en höjd
av 380 000 km fron jorden.
Månens gravitaton kommer att påverka mig lite
grann,så att jag väger lite mindre, om vi antar att jag i vanliga fall
väger 80 kg, exakt hur mycket mindre skulle jag väga i en sådan situation ?
Ni kan väl skicka svaret och helst en liten förklaring till varför jag
inte har fått något svar till min adress: gue628@hotmail.com
/Gustav L, Örjanskolan, skellefteå 2000-05-31
Svar:
Det finns perioder då vår kapacitet att svara är lägre än normalt. Vi har
andra arbetsuppgifter. Du är inte ensam. Just nu (2000-06-04) ligger flera
hundra frågor obesvarade, tyvärr.
Utgår vi från Newtons gravitationslag (se nedan) blir kvoten mellan
månens dragningskraft (f) och jordens dragningskraft (F)
f / F = (m / M) / (R / r)2
där m och M är månens och jordens massa och r är avståndet till månen
och R är jordens radie. Sätter vi in m / M = 1 /81 och
R / r = 6370 / 378000, får vi f / F = 0.0000035 eller 3.5 miljondelar.
Kraften f är ju riktad mot månen, så du kan bli både lättare eller tyngre,
beroende på var månen står.
Månen har en annan effekt, som inte är så väl känd. Man brukar säga att
månen snurrar runt jorden, men egentligen är det fel. Månen och jorden
snurrar runt en gemensam tyngdpunkt. Man kan lätt räkna ut att
den ligger inne i jorden, rakt under månen, en kvarts jordradie under
markytan. Detta ger upphov till en centrifugalkraft, som varierar i
storlek och riktning under dygnet.
Det är summan av dessa två fenomen som är den fysikaliska förklaringen
till tidvattnet. Solen har också inflytande, fast mindre.
/KS 2000-06-05
Fråga:
Hej!
Låt oss föreställa oss en sfärisk boll med rotation som färdas
(under inverkan av ett gravitationsfält)i en turbulensfri luftmassa.
Låt oss också antaga att rotationen sker åt vänster i förhållande till
färdriktningen. Bollen kommer då att i en bestämnd projektion
få en kurvformig bana åt &34;vänster&34; pga den tryckskillnad mellan
&34;vänstra&34; och &34;högra sida&34;, som uppstår vid friktionen mellan bollens
yta och luften. Det uppstår alltså en kraft som verkar på bollen som
bidrar till bollens kurvformiga bana.
Hur stor är den här kraften?
Vad är den här kraften beroende av (då de givna antaganden råder)? Ställ upp en formel som visar kraftens beroende?
/Mikael G, Gullmarsgymnasiet, Lysekil 2000-09-27
Svar:
Det finns inga enkla formler för detta problem. I praktiken studerar
man dessa problem med datasimuleringar. Se nedan!
/KS 2000-09-28
Fråga:
Lurte på om vi kunne få litt informajon om den spesielle relativitetsteori?
...eller om dere hadde noen interessante internettsider?
Vi har prosjektoppgave på skolen om dette tema.Min andresse er:
kristian@smogeli.inbox.as
/Kristian S, Øvrebyen vgs, 2000-10-02
Svar:
Du kan ju börja med att söka på speciella relativitetsteorin
i denna databas. Var noga med stavningen!
/KS 2000-10-02
Fråga:
hvordan skruer en fodbold
/peter t, hobro gymnasium, hobro 2000-10-04
Svar:
Se nedan!
/KS 2000-10-04
Fråga:
Hur funkar polisens laser pistoler som används vid trafik kontroller?
/Roy S, Bocksten, Varberg 2000-10-09
Svar:
Man skickar korta laserpulser mot bilen och mäter tiden det tar för ljuset
att speglas tillbaka. Det ger avståndet till bilen. Man gör flera hundra
avstånsmätningar i sekunden, och ur det räknas hastigheten ut automatiskt.
/KS 2000-10-09
Fråga:
Hej!
Jag undrar vad konstant acceleration är?
Hur vet man när ett objekt befinner sig i konstant acceleration?
/Sofie N, ssvn, Norrköping 2000-10-11
Svar:
Hastighesändringen per tidsenhet ändras inte med tiden.
Mera matematiskt: Derivatan av hastigheten med avseende på tiden är konstant.
/KS 2000-10-11
Fråga:
Hejsan, jag bara undrar om en ordentlig fysikprofessor kan bearbeta detta
för en liten stund:
Åker vi längs ekvatorn, från Eldoret i Kenya till Guayaquil i Ecuador
till exempel, åker vi i en ring runt jordklotet. Enligt lagarna om
centripetalkraft verkar vi lättare ju fortare vi åker.
Jorden snurrar visserligen redan i en cirkel, så vi blir ännu lättare.
Frågan är bara vad som händer om man åker västerut. Eftersom jorden
redan snurrar österut åker vi då långsammare och verkar alltså tyngre,
förutsatt att vi åker långsammare än 3300 kilometer per timme,
då vi åker lika fort åt andra hållet om jag räknat rätt.
Min fysiklärare påstår att det måste vara något jag har bortsett
från i mina beräkningar, och att jag har fel. Han tror att man är
lika lätt när man åker österut som västerut.
Vem har rätt?
/Jakob R, ingen just nu, Falun 2000-10-17
Svar:
Tänk dig två satelliter, den ena går åt öster och den andra går åt väster.
De har samma omloppstid. När man ska räkna ut omloppstiden kommer
jordrotationen inte in. Så det är nog din lärare som har rätt, tyvärr.
/KS 2000-10-18