Svar:
Javisst har man användning av tiden i kvadrat. Acceleration (hastighetsändring)
anges i m/s², eller meter per sekundkvadrat,
eller meter per sekund per sekund, vilket för övrigt
är det samma som N/kg (Newton per kilogram).
/KS 2000-04-05

Svar:
Fjäderns längdförändring när den belastas med kraften f kan skrivas

DL = fc/K

där c är en konstant och K är fjäderkonstanten. Längdförändringen hos
den seriekopplade fjädern måste ju vara summan av de två fjädrarnas
längdförändring:

DL = DL₁
+ DL₂

För seriekopplade fjädrar gäller ju att alla påverkas av samma kraft.
Vi kan alltså skriva:

cf/K = cf/K₁ + cf/K₂

Förkortar vi bort cf får vi din formel.
/KS 2000-04-16

Svar:
Det är en axel som inte är en fast stång. Där finns en eller flera
kardanknutar, som gör att man kan överföra rotationen i en viss vinkel.
Slå på bil i Nationalencyklopedin. Där finns en bild på axeln
till en bakhjulsdriven bil. Det är en kardanaxel. Det var det italinska
1500-talsgeniet Cardano som uppfann den.
/KS 2000-04-14

Svar:
Bromssträckan är proportionell mot energin, alltså mot hastigheten i kvadrat.
/KS 2000-04-26

Svar:
Släpper man dem från hög höjd hinner de stelna innan de träffar
vattnet, blir det runda kulor. Det är så man tillverkar blyhagel.
Är metallen fortfarande smält, kokar vattnet nästan explosivt,
och metallen stelnar i komplicerade former. Detta är typiska
kaotiska processer, och formen kan därför inte förutsägas. Detta
användes förr för att spå. Genom att tolka metallens form, försökte
man klura ut hur det skulle gå i framtiden. Det är naturligtvis
ren vidskepelse.
/KS 2000-04-26

Svar:
Man kan säga att det är materiens motstånd mot förändring. Det som inte
påverkas av någon kraft ligger stilla eller rör sig i en rät linje.
En sten som ligger på ett bord påverkas av tyngdkraften, men också
av en lika stor kraft från bordet. Den ligger stilla.

Tänk på en kulstötare. När han stöter iväg kulan upplever han kulans
tröghet. När kulan far iväg påverkas den av tyngdkraften. Är det
säkert att den massa som kulstötaren upplever vid stöten är samma
massa som gäller för tyngdkraften? Nej, det är inte säkert, redan
Newton funderade på saken. Eötvö (ungersk fysiker) gjorde år 1889
en rad experiment, där han visade att den tröga massan är lika med
den tunga massan med en noggrannhet på en mijarddel. Einstein
förutsätter i sin allmänna reltivitetsteori att de är lika
(ekvivalensprincipen).
/KS 2001-03-21

Svar:
För att härleda det måste man kunna allmän relativitetsteori, och det
kan ju inte alla. Man får i alla fall fram att Schwarzschildradien är

R = GM/c²

där G är allmänna gravitatioskonstanten, M är massan oc c är ljushastigheten.
Sök på ordet i denna databas!
/KS 2000-06-07

Svar:
Kraften f mellan två himlakroppar med massorna m och M är på avståndet r

f = GmM/r²

där G är gravitationskonstanten. Nu kan du själv svara på frågorna!
/KS 2000-06-07

Svar:
På den senare frågan kan man svara att det vet vi inte. Vi kan helt enkelt inte
skapa den situationen. Däremot behöver man i vårt universum inte kunna se ut
för att kunna avgöra om man roterar. Centrifugalkraften märks ändå. Sedan
många år har detta tolksts så, att vi på något sätt står i kontakt med
universum som helhet (Mach´s princip).
/KS 2000-09-14

Svar:
George Gamow skrev en rolig bok om detta problem (och andra liknande).
På svenska är titeln Mr Tomkins underbara värld. Försök få tag
på den i biblioteket!
/KS 2000-05-23