Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4854]
Fråga:
Vilket samband har ljuset med rörelsemängden? Om t.ex. en raket (A)
skulle åka mycket nära ljusets hastighet åt vänster, från en observatör (B)
sett, och samtidigt skjuta ut en ljusstråle åt höger, så borde ju
ljusstrålen vara nästan stilla i förhållande till B, enligt rörelsemängden!?!?
/Fredrik Ã, Finland 2000-03-07
Vilket samband har ljuset med rörelsemängden? Om t.ex. en raket (A)
skulle åka mycket nära ljusets hastighet åt vänster, från en observatör (B)
sett, och samtidigt skjuta ut en ljusstråle åt höger, så borde ju
ljusstrålen vara nästan stilla i förhållande till B, enligt rörelsemängden!?!?
/Fredrik Ã, Finland 2000-03-07
Svar:
Nej, kärnan i den speciella relativitetsteorin är just att ljusets
hastighet i vacuum är konstant, hur man än rör sig. Det strider mot
vår vardagserfarenhet, där vi är vana vid att man kan addera hastigheter.
Det kan man inte i relativitetsteorin.
/KS 2000-03-11
Nej, kärnan i den speciella relativitetsteorin är just att ljusets
hastighet i vacuum är konstant, hur man än rör sig. Det strider mot
vår vardagserfarenhet, där vi är vana vid att man kan addera hastigheter.
Det kan man inte i relativitetsteorin.
/KS 2000-03-11
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4878]
Fråga:
1) Påverkas en människa annorlunda i ett simulerat gravitationsfält
(t.ex. i en roterande rymdstation) än i vårt gravitationsfält på jorden?
i så fall hur?
2) Om det roterande &34;hjulet&34; inte är homogen viktmässigt sett vilken
påverkan har det på simulerade gravitationen?
3) vilka krafter är inblandade i ett simulerat gravitationsfält
t.ex en hjulformad rymdstation
/Samuel B, Säve, Visby 2000-03-09
Svar:
1) Enligt den allmänna relativitetsteorin är gravitation och
acceleration två yttringar av samma sak. Vi påverkas på samma sätt.
2) Hjulet roterar kring sin tyngdpunkt.
3) I klassisk mekanik kallas kraften centrifugalkraft.
/KS 2000-03-11
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4921]
Fråga:
Hur förklaras centrifugalkraften? För om min rymdfarkost snurrar runt,
kan man väl lika gärna säga att hela universum snurrar och jag står stilla?
Och då borde det väl bli så att man inte kände av kraften,
eftersom jag ju inte snurrade i mitt refferenssystem?
/Hananja 2000-03-14
Hur förklaras centrifugalkraften? För om min rymdfarkost snurrar runt,
kan man väl lika gärna säga att hela universum snurrar och jag står stilla?
Och då borde det väl bli så att man inte kände av kraften,
eftersom jag ju inte snurrade i mitt refferenssystem?
/Hananja 2000-03-14
Svar:
Det här är ett intressant problem. Det är inte ekvivalent att säga
att det är universum som snurrar. Rent geometriskt skulle man kanske
kunna beskriva det så i klassisk fysik, men så är inte universum funtat.
Det finns ingen absolut rörelse, men det finns absolut rotation.
/KS 2000-03-18
Det här är ett intressant problem. Det är inte ekvivalent att säga
att det är universum som snurrar. Rent geometriskt skulle man kanske
kunna beskriva det så i klassisk fysik, men så är inte universum funtat.
Det finns ingen absolut rörelse, men det finns absolut rotation.
/KS 2000-03-18
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [4928]
Fråga:
Jag har hört talas om elektriska raketmotorer.Existerar detta?
Jag har hört att en sond har eller ska testa en sådan motor på
en färd till månen. Och att Ryssarnas tänkta farkost som skulle
ta dom till mars skulle drivas av en elektrisk raketmotor.
Är detta sant? I så fall så skulle jag vilja veta hur en sådan
motor fungerar i praktiken
/Daniel L, Utmarksskolan, Göteborg 2000-03-14
Jag har hört talas om elektriska raketmotorer.Existerar detta?
Jag har hört att en sond har eller ska testa en sådan motor på
en färd till månen. Och att Ryssarnas tänkta farkost som skulle
ta dom till mars skulle drivas av en elektrisk raketmotor.
Är detta sant? I så fall så skulle jag vilja veta hur en sådan
motor fungerar i praktiken
/Daniel L, Utmarksskolan, Göteborg 2000-03-14
Svar:
I mars-numret av Scientific American år 2000, sidan 28, diskuteras tre olika typer
av raketmotorer, som skulle kunna kallas elektriska. En av dom är i prövad
i praktiken i rymdsonden: Deep Space 1
.
Den fungerar som en liten accelerator för tunga joner (xenon). Den gav
en accelerationskraft på 0.1 N. Det låter inte mycket, men den kan hålla igång
en lång tid. Det är just med tanke på interplanetariska färder,
som dessa system utvecklas.
/KS/lpe 2000-03-28
I mars-numret av Scientific American år 2000, sidan 28, diskuteras tre olika typer
av raketmotorer, som skulle kunna kallas elektriska. En av dom är i prövad
i praktiken i rymdsonden: Deep Space 1
. Den fungerar som en liten accelerator för tunga joner (xenon). Den gav
en accelerationskraft på 0.1 N. Det låter inte mycket, men den kan hålla igång
en lång tid. Det är just med tanke på interplanetariska färder,
som dessa system utvecklas.
/KS/lpe 2000-03-28
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [4938]
Fråga:
Jag undrar vad lägesenergin är för 2 träklossar.
Båda är lika stora och väger lika mycket.
Men den ena står upp och den andra ligger ner.
NU undrar jag om lägesenergin är olika för de båda.
Jag tycker att det borde vara så eftersom tyngdpunkten
är högre för den som står upp. Å andra sidan står det
i min fysikbok att man ska mäta vid botten av objekten
och då står ju klossarna på samma underlag.
Då borde lägesenergin vara lika för båda.
Hur är det egentligen?
/Johan E, Vendelsömalmsskolan, HAninge 2000-03-16
Jag undrar vad lägesenergin är för 2 träklossar.
Båda är lika stora och väger lika mycket.
Men den ena står upp och den andra ligger ner.
NU undrar jag om lägesenergin är olika för de båda.
Jag tycker att det borde vara så eftersom tyngdpunkten
är högre för den som står upp. Å andra sidan står det
i min fysikbok att man ska mäta vid botten av objekten
och då står ju klossarna på samma underlag.
Då borde lägesenergin vara lika för båda.
Hur är det egentligen?
/Johan E, Vendelsömalmsskolan, HAninge 2000-03-16
Svar:
På sätt och vis är det kanske en definitionsfråga. Tillåter man bara
vertikala rörelser, kan fysikbokens synsätt accepteras. Men generellt sett
har du rätt. Putta på den stående klossen så att den faller ner med en
smäll. Dess högre lägesenergi har frigjorts.
/KS 2000-03-28
På sätt och vis är det kanske en definitionsfråga. Tillåter man bara
vertikala rörelser, kan fysikbokens synsätt accepteras. Men generellt sett
har du rätt. Putta på den stående klossen så att den faller ner med en
smäll. Dess högre lägesenergi har frigjorts.
/KS 2000-03-28
: Kraft-Rörelse [4989]
Fråga:
Hej jag undrar hur man skall räkna ut detta problem.
Man låter en elektron med hastigheten 3.8 X 10 upphöjt
till 6 m/s skjutas in mellan två laddade plattor genom
ett hål i den posetiva plattan. Elektronen rör sig mot
den negativt laddade plattan och kolliderar med en hastighet
av 8.7 X 10 upphöjt till 5 m/s. Om det är vakuum mellan plattorna,
hur stor är då spänningen mellan de två plattorna?
Jag vore glad om jag kunde få formler och förklaring.
/Marita A, Dalslånged 2000-03-20
Hej jag undrar hur man skall räkna ut detta problem.
Man låter en elektron med hastigheten 3.8 X 10 upphöjt
till 6 m/s skjutas in mellan två laddade plattor genom
ett hål i den posetiva plattan. Elektronen rör sig mot
den negativt laddade plattan och kolliderar med en hastighet
av 8.7 X 10 upphöjt till 5 m/s. Om det är vakuum mellan plattorna,
hur stor är då spänningen mellan de två plattorna?
Jag vore glad om jag kunde få formler och förklaring.
/Marita A, Dalslånged 2000-03-20
Svar:
Om spänningen är U förlorar elektronen Ue i energi, där e är
elektronladdningen. Detta måste ju vara lika med skillnaden i rörelseenergi,
som man kan räkna ut med hjälp av hastigheterna och elektronmassan. Ur
detta kan man lösa ut U.
/KS 2000-03-26
Om spänningen är U förlorar elektronen Ue i energi, där e är
elektronladdningen. Detta måste ju vara lika med skillnaden i rörelseenergi,
som man kan räkna ut med hjälp av hastigheterna och elektronmassan. Ur
detta kan man lösa ut U.
/KS 2000-03-26
Gymnasium: Kraft-Rörelse [5027]
Fråga:
speciella relativitets teorin: Om jag färdas mot en stillastående klocka,
går den då från min synpunkt fortare?
/Joakim ., ., . 2000-03-22
speciella relativitets teorin: Om jag färdas mot en stillastående klocka,
går den då från min synpunkt fortare?
/Joakim ., ., . 2000-03-22
Svar:
Det går inte att säga vad som är stillastående. I den meningen
är också Newtons mekanik en relativitetsteori. Alltså: klockan rör sig i
förhållande till dig. Enligt tidsdilatationen upplever du att den går
långsammare än normalt.
/KS 2000-03-22
Det går inte att säga vad som är stillastående. I den meningen
är också Newtons mekanik en relativitetsteori. Alltså: klockan rör sig i
förhållande till dig. Enligt tidsdilatationen upplever du att den går
långsammare än normalt.
/KS 2000-03-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [5043]
Fråga:
Jag läste frågan [4722] 2000-02-23 om varför tiden går långsammare vid
gravitation. Men jag förstår inte svaret riktigt, även om våglängden ökar,
får det ju inte klockan däruppe att gå snabbare. Eller?
Jag trodde förut att tiden därnere gick långsammare bara för att ljuset
fick längre väg att färdas, likt tidsdilationen.
Dvs. gravitationen påverkar observatören därnere likadant som om han
färdades med en viss hastighet, (typ 9.81 m/s^2). Men stämmer min teori?
(Jag är lite osäker själv.)
/Joakim ., ., . 2000-03-23
Jag läste frågan [4722] 2000-02-23 om varför tiden går långsammare vid
gravitation. Men jag förstår inte svaret riktigt, även om våglängden ökar,
får det ju inte klockan däruppe att gå snabbare. Eller?
Jag trodde förut att tiden därnere gick långsammare bara för att ljuset
fick längre väg att färdas, likt tidsdilationen.
Dvs. gravitationen påverkar observatören därnere likadant som om han
färdades med en viss hastighet, (typ 9.81 m/s^2). Men stämmer min teori?
(Jag är lite osäker själv.)
/Joakim ., ., . 2000-03-23
Svar:
Tidsdilatationen är ett fenomen som uppträder inom den speciella
relativitetsteorin. De fenomen vi diskuterar här rör den allmänna
relativitetsteorin, som ju beskriver gravitationen. En ljuskälla
som skickar ut en viss våglängd kan ju betraktas som en klocka.
Ökar våglängden går den alltså långsammare, eftersom ljushastigheten
är konstant.
Ta reda på: Hur är 1 sekund definierad?
/KS 2000-03-24
Tidsdilatationen är ett fenomen som uppträder inom den speciella
relativitetsteorin. De fenomen vi diskuterar här rör den allmänna
relativitetsteorin, som ju beskriver gravitationen. En ljuskälla
som skickar ut en viss våglängd kan ju betraktas som en klocka.
Ökar våglängden går den alltså långsammare, eftersom ljushastigheten
är konstant.
Ta reda på: Hur är 1 sekund definierad?
/KS 2000-03-24
Gymnasium: Kraft-Rörelse [5113]
Fråga:
Varför måste rymdfarkoster från rymden återträda genom atmosfären med en
viss vinkel?
/martin n, 2000-03-28
Varför måste rymdfarkoster från rymden återträda genom atmosfären med en
viss vinkel?
/martin n, 2000-03-28
Svar:
Man vill göra återinträdet utdraget i tiden för att begränsa upphettning och
deceleration.
/KS 2000-03-30
Man vill göra återinträdet utdraget i tiden för att begränsa upphettning och
deceleration.
/KS 2000-03-30
Gymnasium: Kraft-Rörelse [5177]
Fråga:
hur bevisar man helt teoretiskt utan experiment att F=ma ?
/jan d, västerviks gymn., västervik 2000-03-30
hur bevisar man helt teoretiskt utan experiment att F=ma ?
/jan d, västerviks gymn., västervik 2000-03-30
Svar:
Man brukar formulera Newtons andra rörelselag som att kraften (F) är
rörelsemängdens (p) tidsderivata:
F = dp/dt = d(mv)/dt = mdv/dt + vdm/dt = ma
m = massan, v = hastigheten, a = accelerationen. I det sista ledet
sätter man
dm/dt = 0
Detta gäller i Newtons mekanik, inte generellt i relativitetsteorin.
Härledningen ovan är inget &34;bevis&34;. Det kan heller inte bevisas, eftersom
det betraktas som ett axiom. Det är Newtons andra rörelselag.
/KS 2001-03-22
Man brukar formulera Newtons andra rörelselag som att kraften (F) är
rörelsemängdens (p) tidsderivata:
F = dp/dt = d(mv)/dt = mdv/dt + vdm/dt = ma
m = massan, v = hastigheten, a = accelerationen. I det sista ledet
sätter man
dm/dt = 0
Detta gäller i Newtons mekanik, inte generellt i relativitetsteorin.
Härledningen ovan är inget &34;bevis&34;. Det kan heller inte bevisas, eftersom
det betraktas som ett axiom. Det är Newtons andra rörelselag.
/KS 2001-03-22
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar