Svar:
Jordens graviation och banrörelse kring solen är viktiga för processen, däremot är jordens rotation kring sin egen
axel inte inblandad. Se Gravitational slingshot. Se även nedanstående länk om 'gravity assist' för Cassini-proben.
/KS/lpe 1999-11-07

Svar:
Tyngdkraften är proportionell mot massan och omvänt proportionell mot
avståndet till centrum i kvadrat. Sätter man in siffrorna för jorden
och månen, får man att tyngdkraften är ungefär 1/7 på månen.

Tänk dig en skål formad som en halvsfär. Lägger du en kula i
skålen ligger den kvar i stabil jämvikt. Vänd sedan skålen
upp och ned och lägg kulan på toppen. I princip skulle kulan
kunna ligga kvar, men i praktiken ramlar den alltid ner. Det kallas
instabil jämvikt. Det finns andra typer av jämvikt också.

Tyngdpunkten för skålen ligger ovanför skålens botten.

Fundera: Var är falukorvens tyngdpunkt?
/KS 2000-03-28

Svar:
I &34;en Newtonsk vätska&34; är viskositeten oberoende av strömningshastigheten.
Om viskositeten beror på strömningshastigheten har vi en &34;icke-Newtonsk
vätska&34;.
/KS 2000-03-28

Svar:
Newton är enheten för kraft i SI-systemet. Det är en härledd enhet,
och uttryckt i grundenheterna är det detsamma som kgm/s².
/KS 1999-11-11

Svar:
Europa eller Asien gör ingen skillnad. Poängen är skillnaden mellan
norra och södra halvkloten. Lågtrycken på norra halvkloten snurrar
motsols och lågtrycken på södra halvkloten snurrar medsols. För
att förklara detta brukar man dra in de så kallade corioliskrafterna.
Fenomenet skulle i princip komma in när man tömmer ett handfat,
men effekterna påstås vara så små, att det inte går att påvisa
experimentellt.
/KS 2000-03-28

Svar:
Om du och din kompis står på en hal is, och kastar en tung sten
emellan er, fram och tillbaka. Då kommer ni märka, att ni börjar glida
isär varandra. Ni repellerar varandra. Ungefär så funkar det med
virtuella fotoner också, fast att riktigt begripa det går nog inte.

Läs: Kvarken, människan och kosmos av Lars Bergström och
Erik Johansson, sidan 48.
/KS 2000-03-28

Svar:
Newtons första rörelselag, som säger att rörelsen är oförändrad till
storlek och riktning, så länge som föremålet inte påverkas av en
yttre kraft. Det är i bilens system man ser ut att kastas framåt,
men i själva verket "försöker" man fortsätta framåt med oförändrad
hastighet, men hindras av att bilen hastigt bromsas upp.
/KS 1999-11-16

Svar:
Tyngdkraften är noll i jordens mitt. Det är faktiskt lätt att visa
att tyngdkraften är noll överallt inne i ett sfäriskt skal.
Borrar man sig ner i jorden, behöver man bara ta hänsyn till
materien innanför. I ett sådant hypotetiskt borrhål avtar
tyngdkraften, för att nå värdet noll i jordens centrum.
/KS 1999-11-16

Svar:
Det här med virtuella partiklar är inga lätta saker. Fenomenet
kan bara beskrivas med kvantmekaniken. Det går inte att begripa fenomenet
med utgångspunkt från klassisk mekanik eller relativitetsteori.
Enligt kvantelektrodynamiken omges varje partikel av ett moln av
virtuella partiklar, som ideligen uppstår och försvinner. Som en av
1999 års nobelpristagare i fysik (t'Hooft) har uttryckt det, det är
faktiskt detta moln som ger partikeln dess egenskaper, som
laddning och massa. Du kan ju läsa Nobelstiftelsens pressmeddelande om 1999 års nobelpris i fysik: The Nobel Prize in Physics - Laureates.
Där står en del om virtuella partiklar.
/KS/lpe 2000-03-28

Svar:
Det är inte lätt att göra direkta experiment i ett skollabb med
relativitetsteorin. Men ett praktiskt exempel på tidsdilatationen
hittar du i svaret till frågan nedan.

I galaxen M87 har man med Hubble-teleskopet fotograferat spektrallinjer från gas nära centrum. Här finner man en kraftig dopplerförskjutning, Signed, "A Black Hole", som tyder på att gasen roterar kring ett supermassivt svart hål.
/KS/lpe 2000-04-04