Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [3843]
Fråga:
Hur landar en fluga i taket? Hälsningar Björn
/Björn M, Håstensskolan, varberg 1999-10-11
Hur landar en fluga i taket? Hälsningar Björn
/Björn M, Håstensskolan, varberg 1999-10-11
Svar:
Du menar kanske varför den kan gå upp och ner. Det beror på ett fenomen som kallas kohesion, alltså att ytor har en tendens att fastna i varandra. Flugans fötter har en mjuk undersida som kan anpassa sin form efter underlaget. Det avgörande är nämligen hur stor kontaktytan är. Vi märker sällan av dessa fenomen. Det är bara lätta insekter som kan utnyttja dem.
Du menar kanske varför den kan gå upp och ner. Det beror på ett fenomen som kallas kohesion, alltså att ytor har en tendens att fastna i varandra. Flugans fötter har en mjuk undersida som kan anpassa sin form efter underlaget. Det avgörande är nämligen hur stor kontaktytan är. Vi märker sällan av dessa fenomen. Det är bara lätta insekter som kan utnyttja dem.
Fundera: Vanlig tejp liknar faktiskt flugans fötter. Hur funkar tejp?
/KS 1999-10-20
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3848]
Fråga:
Hej!
Jag skulle vilja ha en rekommendation om en
bra bok för mig som lärare för att lära mig mer
om rotationer av kroppar. Jag har tittat i en
bok av Goldstein men jag behöver nog en mellanbok,
dvs mellan grundkurserna i fysik på Universitetet
och Goldsteins bok. Dessutom är det besvärligt
att jobba med Goldsteins bok när man
måste själv övertyga sig om att man räknat rätt
på alla uppgifterna(boken innehåller inga
ledtrådar eller facit).
MVH Leif Karlsson
/Leif K, Kronborg, komvux, Malmö 1999-10-11
Hej!
Jag skulle vilja ha en rekommendation om en
bra bok för mig som lärare för att lära mig mer
om rotationer av kroppar. Jag har tittat i en
bok av Goldstein men jag behöver nog en mellanbok,
dvs mellan grundkurserna i fysik på Universitetet
och Goldsteins bok. Dessutom är det besvärligt
att jobba med Goldsteins bok när man
måste själv övertyga sig om att man räknat rätt
på alla uppgifterna(boken innehåller inga
ledtrådar eller facit).
MVH Leif Karlsson
/Leif K, Kronborg, komvux, Malmö 1999-10-11
Svar:
Du kanske skulle försöka med Om klassisk fysik av Hans-Uno
Bengtsson, 1995. Den använder vi här.
/KS 2000-04-04
Du kanske skulle försöka med Om klassisk fysik av Hans-Uno
Bengtsson, 1995. Den använder vi här.
/KS 2000-04-04
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse [3859]
Fråga:
Hut tungt är järn?
/hannes r, kannebäcksskolan, gbg 1999-10-13
Hut tungt är järn?
/hannes r, kannebäcksskolan, gbg 1999-10-13
Svar:
Du menar nog järnets densitet, eller täthet som vi sade förr. Enligt SI-normer är den 7860 kg/m3, vilket egentligen är en vansinnig uppgift. Det är inte ofta man har med en kubikmeter järn att göra, och ingen har någonsin lyft 7860 kg utan hjälp av maskiner. Det gamla sättet att ange tätheten var mera mänskligt (7.86 g/cm3). Eller också kan man säga, att järnet har 7.86 gånger högre densitet än vattnet.
Du menar nog järnets densitet, eller täthet som vi sade förr. Enligt SI-normer är den 7860 kg/m3, vilket egentligen är en vansinnig uppgift. Det är inte ofta man har med en kubikmeter järn att göra, och ingen har någonsin lyft 7860 kg utan hjälp av maskiner. Det gamla sättet att ange tätheten var mera mänskligt (7.86 g/cm3). Eller också kan man säga, att järnet har 7.86 gånger högre densitet än vattnet.
Man använder nästan aldrig rent järn, så i praktiken kan värdet vara något annorlunda.
/KS 1999-10-13
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3876]
Fråga:
På ett fysikprov nyligen skulle man räkna ut hastigheten som behövs för att att ett föremål aldrig skall komma tillbaka till jorden, utan att ta hänsyn till vare sig andra himlakroppar eller luftmotstånd. Jag resonerade som så att gravitationen aldrig kan bli noll, varpå föremålet alltid har en liten acceleration mot jorden. Därför är det omöjligt att fly eftersom hastigheten till slut kommer att bli noll (även oändligt långt borta) och sedan riktad mot jorden. Min lärare klarade inte riktigt att ge mig en bra förklaring på varför mitt resonemang var felaktigt. Kan ni? Tack på förhand!
/Johan I, Kattegattgymnasiet, Halmstad 1999-10-15
På ett fysikprov nyligen skulle man räkna ut hastigheten som behövs för att att ett föremål aldrig skall komma tillbaka till jorden, utan att ta hänsyn till vare sig andra himlakroppar eller luftmotstånd. Jag resonerade som så att gravitationen aldrig kan bli noll, varpå föremålet alltid har en liten acceleration mot jorden. Därför är det omöjligt att fly eftersom hastigheten till slut kommer att bli noll (även oändligt långt borta) och sedan riktad mot jorden. Min lärare klarade inte riktigt att ge mig en bra förklaring på varför mitt resonemang var felaktigt. Kan ni? Tack på förhand!
/Johan I, Kattegattgymnasiet, Halmstad 1999-10-15
Svar:
Om du skickar ut något med precis flykthastigheten, går hastigheten mot noll på stort avstånd. Är hastigheten över flykthastigheten, kommer hastigheten vara större än noll också på stora avstånd. Det här har vi rett ut tidigare. Se nedan! Sök på flykthastighet i denna databas!
/KS 1999-10-15
Om du skickar ut något med precis flykthastigheten, går hastigheten mot noll på stort avstånd. Är hastigheten över flykthastigheten, kommer hastigheten vara större än noll också på stora avstånd. Det här har vi rett ut tidigare. Se nedan! Sök på flykthastighet i denna databas!
/KS 1999-10-15
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [3897]
Fråga:
Hej! Jag undrar om ni kan förklara hur man räknar ut vad en kub av furu trä kan väga om bottnen och väggarna är 1 cm tjocka (man räknar inte med &34;locket&34;) och måtten är 32cm, 10cm och 8 cm. Förklara tydligt. Ni kanske inte svarar på sådana här skol fysik frågor, men jag vill gärna ha ett svar inom snar tid p.g.s ett fysik prov vi snart kommer att genomföra
MVH
//Anna
/Anna G, Bjärehovskolan, Bjärred 1999-10-19
Hej! Jag undrar om ni kan förklara hur man räknar ut vad en kub av furu trä kan väga om bottnen och väggarna är 1 cm tjocka (man räknar inte med &34;locket&34;) och måtten är 32cm, 10cm och 8 cm. Förklara tydligt. Ni kanske inte svarar på sådana här skol fysik frågor, men jag vill gärna ha ett svar inom snar tid p.g.s ett fysik prov vi snart kommer att genomföra
MVH
//Anna
/Anna G, Bjärehovskolan, Bjärred 1999-10-19
Svar:
Du menar nog en &34;låda&34;. Kub heter det bara om alla kanter är lika långa.
Men dina uppgifter räcker inte riktigt,
man måste veta vilka mått som är sidor och botten. Vidare måste man veta träets densitet. Annars löser man ett sådant problem genom att
räkna ut lådans yttre volym och subtrahera lådans inre volym. Till
sist får man multiplicera med densiteten.
/KS 2000-03-28
Du menar nog en &34;låda&34;. Kub heter det bara om alla kanter är lika långa.
Men dina uppgifter räcker inte riktigt,
man måste veta vilka mått som är sidor och botten. Vidare måste man veta träets densitet. Annars löser man ett sådant problem genom att
räkna ut lådans yttre volym och subtrahera lådans inre volym. Till
sist får man multiplicera med densiteten.
/KS 2000-03-28
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3923]
Fråga:
Läser i en bok som heter Einsteins universum av N Calder. I den beskriver han ett expriment ,som började förberedas 1963 Stanford universitetet, som gick ut på att testa rummets "medsläpning". Gjordes testet? Hur gick det? Tänkte skicka frågan till astronomerna men sidan var stängd.
Tack på förhand
/Lennart L, Stenhamre, Ljusdal 1999-10-22
Läser i en bok som heter Einsteins universum av N Calder. I den beskriver han ett expriment ,som började förberedas 1963 Stanford universitetet, som gick ut på att testa rummets "medsläpning". Gjordes testet? Hur gick det? Tänkte skicka frågan till astronomerna men sidan var stängd.
Tack på förhand
/Lennart L, Stenhamre, Ljusdal 1999-10-22
Svar:
Jodå, att det roterande jordklotet "släpar med" rummet och tiden har framgångsrikt påvisats med
LAGEOS-satelliterna: List of Satellites
. En annan beskrivning hittar du här: EARTH DRAGGING SPACE AND TIME AS IT ROTATES.
/KS/lpe 1999-12-23
Jodå, att det roterande jordklotet "släpar med" rummet och tiden har framgångsrikt påvisats med
LAGEOS-satelliterna: List of Satellites
. En annan beskrivning hittar du här: EARTH DRAGGING SPACE AND TIME AS IT ROTATES. /KS/lpe 1999-12-23
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3925]
Fråga:
Hej igen igen!
Har suttit och läst en massa fysikböcker till mitt specialarbete, här och var dyker något som kallas Minkowski-rummet upp, dock så står det aldrig vad detta är för något. Vore kul att veta.
Oscar
/Oscar L, vadsbogymnasiet, Mariestad 1999-10-23
Hej igen igen!
Har suttit och läst en massa fysikböcker till mitt specialarbete, här och var dyker något som kallas Minkowski-rummet upp, dock så står det aldrig vad detta är för något. Vore kul att veta.
Oscar
/Oscar L, vadsbogymnasiet, Mariestad 1999-10-23
Svar:
Vanligen räknar vi med 3 rumskoordinater (x,y,z). Den speciella
relativitetsteorin blir lätthanterligare om man lägger till tiden
som en fjärde koordinat. Det är denna fyrdimensionella rums-tiden
som kallas Minkowski-rummet.
/KS/lpe 1999-10-24
Vanligen räknar vi med 3 rumskoordinater (x,y,z). Den speciella
relativitetsteorin blir lätthanterligare om man lägger till tiden
som en fjärde koordinat. Det är denna fyrdimensionella rums-tiden
som kallas Minkowski-rummet.
/KS/lpe 1999-10-24
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3957]
Fråga:
Jag har en liten fråga till er: Om man pressar ihop en stålfjäder så ökar ju dess lägesenergi. om man nu skulle smälta denna fjäder i ihoppressat läge så borde rimligtvis mer energi frigöras i form av värme. Finns det någon bra förklaring/formel för detta fenomen?
/Nicke P, Thomasgymnasiet, Strängnäs 1999-10-30
Jag har en liten fråga till er: Om man pressar ihop en stålfjäder så ökar ju dess lägesenergi. om man nu skulle smälta denna fjäder i ihoppressat läge så borde rimligtvis mer energi frigöras i form av värme. Finns det någon bra förklaring/formel för detta fenomen?
/Nicke P, Thomasgymnasiet, Strängnäs 1999-10-30
Svar:
Antag att vi värmer upp fjädern med konstant effekt. Då kommer temperaturen stadigt ökas, ända till en punkt där vi får en plötsig temperaturstegring. Det sker när kristallerna lagrar om sig för att släppa fjäderspänningen. Det sker innan smältpunkten.
Antag att vi värmer upp fjädern med konstant effekt. Då kommer temperaturen stadigt ökas, ända till en punkt där vi får en plötsig temperaturstegring. Det sker när kristallerna lagrar om sig för att släppa fjäderspänningen. Det sker innan smältpunkten.
Fundera: Vilken form har fjädern när den har svalnat?
/KS 1999-11-07
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3959]
Fråga:
-Varför faller inte de negativt laddade elektronerna in i den positivt laddade kärnan?
/johan l, Bromma gymnasium, stockholm 1999-10-31
-Varför faller inte de negativt laddade elektronerna in i den positivt laddade kärnan?
/johan l, Bromma gymnasium, stockholm 1999-10-31
Svar:
En atom går inte att beskriva med klassisk mekanik. Den måste beskrivas kvantmekaniskt. Ta till exempel en väteatom (proton + elektron). Naturen strävar efter det lägsta energitillståndet. Den kvantmekaniska beskrivningen av väteatomens lägsta energitillstånd ger en sannolikhetsfördelning för var man kan hitta elektronen runt omkring protonen. Faktiskt är sannolikheten störst vid protonen. Kvantmekaniken tillåter alltså inte elektronen att "fastna" på protonen. Tyvärr, det där går inte att begripa med klassisk fysik.
/KS 1999-11-01
En atom går inte att beskriva med klassisk mekanik. Den måste beskrivas kvantmekaniskt. Ta till exempel en väteatom (proton + elektron). Naturen strävar efter det lägsta energitillståndet. Den kvantmekaniska beskrivningen av väteatomens lägsta energitillstånd ger en sannolikhetsfördelning för var man kan hitta elektronen runt omkring protonen. Faktiskt är sannolikheten störst vid protonen. Kvantmekaniken tillåter alltså inte elektronen att "fastna" på protonen. Tyvärr, det där går inte att begripa med klassisk fysik.
/KS 1999-11-01
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3963]
Fråga:
GRAVITASJON
Jeg lurer på hvor fort gravitasjonskreftene overføres mellom legemer. Hvis jeg har forstått den generelle relativitetsteorien rett er overføringshastigheten uendelig, men i følge gravitonteorien er vel (hvis jeg også har forstått det riktig) overføringshastigheten lik lysets?Hvis det siste er riktig vil vel det bety at de himmellegemene, t. ex kvasarene som er utenfor vårt synlige univers ikke kan påvirke oss med gravitasjon?
/Martin K, Åfjord , Åfjord 1999-11-01
GRAVITASJON
Jeg lurer på hvor fort gravitasjonskreftene overføres mellom legemer. Hvis jeg har forstått den generelle relativitetsteorien rett er overføringshastigheten uendelig, men i følge gravitonteorien er vel (hvis jeg også har forstått det riktig) overføringshastigheten lik lysets?Hvis det siste er riktig vil vel det bety at de himmellegemene, t. ex kvasarene som er utenfor vårt synlige univers ikke kan påvirke oss med gravitasjon?
/Martin K, Åfjord , Åfjord 1999-11-01
Svar:
Gravitationen förmedlas i princip med ljushastigheten. Om till exempel
två neutronstjärnor snurrar in i varandra och bildar ett svart hål,
bör vi ungefär samtidigt nås av gammastrålning och gravitationsstrålning.
Förhoppningsvis dröjer det inte så länge tills vi kan observera
detta. När man resonerar om stora avstånd, talar man också om avlägsna
tider. Det mest avlägsna vi kan se är 3 K strålninen (bakgrundsstrålningen).
Då var universum 300000 år gammalt, och då fanns helt enkelt inte några kvasarer.
/KS 2000-04-04
Gravitationen förmedlas i princip med ljushastigheten. Om till exempel
två neutronstjärnor snurrar in i varandra och bildar ett svart hål,
bör vi ungefär samtidigt nås av gammastrålning och gravitationsstrålning.
Förhoppningsvis dröjer det inte så länge tills vi kan observera
detta. När man resonerar om stora avstånd, talar man också om avlägsna
tider. Det mest avlägsna vi kan se är 3 K strålninen (bakgrundsstrålningen).
Då var universum 300000 år gammalt, och då fanns helt enkelt inte några kvasarer.
/KS 2000-04-04
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar