Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3605]
Fråga:
Hej! I min Astronomikurs har vi en hel del galna och mycket teoretiska diskussioner. Bland annat har vi diskuterat svarta hål. Om man var innanför händelsehorisonten och lyste med en ficklampa rakt utåt. Vad skulle hända med fotonerna? Skulle de åka utåt, avstanna för att sedan vända om eller skulle de aldrig börja sin resa?
/Tomas B, Polhemsskolan, Lund 1999-09-09
Hej! I min Astronomikurs har vi en hel del galna och mycket teoretiska diskussioner. Bland annat har vi diskuterat svarta hål. Om man var innanför händelsehorisonten och lyste med en ficklampa rakt utåt. Vad skulle hända med fotonerna? Skulle de åka utåt, avstanna för att sedan vända om eller skulle de aldrig börja sin resa?
/Tomas B, Polhemsskolan, Lund 1999-09-09
Svar:
Tyvärr är det meningslöst att diskutera hur det är innanför händelsehorisonten. Både rums- och tidsmässigt är det omöjligt att ta reda på det. Det som är innanför händelsehorisonten finns inte i vårt universum.
/KS 1999-09-10
Tyvärr är det meningslöst att diskutera hur det är innanför händelsehorisonten. Både rums- och tidsmässigt är det omöjligt att ta reda på det. Det som är innanför händelsehorisonten finns inte i vårt universum.
/KS 1999-09-10
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [3621]
Fråga:
Jordens dragningskraft på ett föremål med massan 1 kg är ju 9.82 N. Men vad jag undrar är hur man kommit fram till det?
/Ninni H, Stavre-skolan, Trollhättan 1999-09-11
Jordens dragningskraft på ett föremål med massan 1 kg är ju 9.82 N. Men vad jag undrar är hur man kommit fram till det?
/Ninni H, Stavre-skolan, Trollhättan 1999-09-11
Svar:
Kraften är ju accelerationen gånger massan. Massan bestämmer man med en våg. Accelerationen bestämmer man genom att släppa klumpen från en viss höjd, och mäta tiden det tar för den att nå marken. Sedan får man räkna lite.
Kraften är ju accelerationen gånger massan. Massan bestämmer man med en våg. Accelerationen bestämmer man genom att släppa klumpen från en viss höjd, och mäta tiden det tar för den att nå marken. Sedan får man räkna lite.
/KS 1999-09-13
Gymnasium: Kraft-Rörelse - harmonisk svängning [3622]
Fråga:
Häromveckan gjorde vi i skolan en lab om harmonisk svängningsrörelse där vi skulle bestämma fjäderkonstant för olika sammansättningar av fjädrar. Vi började med att bestämma fjäderkonstanten på vår fjäder. Sedan seriekopplade vi två fjädrar med samma konstant och fick då ut att fjäderkonstanten blev hälften av det första värdet. Sedan parallellkopplade vi de två fjädrarna och fick då ut att fjäderkonstanten blev dubbelt så stor som i första fallet. Min fråga är hur det kan komma sig, jag var på stadsbiblioteket och letade men hittade bara en bok om just detta experiment men där hade ngn rivit bort de sidor svaren stod på.
Vore Tacksam för svar
/Hans O, Norra Real, Stockholm 1999-09-11
Häromveckan gjorde vi i skolan en lab om harmonisk svängningsrörelse där vi skulle bestämma fjäderkonstant för olika sammansättningar av fjädrar. Vi började med att bestämma fjäderkonstanten på vår fjäder. Sedan seriekopplade vi två fjädrar med samma konstant och fick då ut att fjäderkonstanten blev hälften av det första värdet. Sedan parallellkopplade vi de två fjädrarna och fick då ut att fjäderkonstanten blev dubbelt så stor som i första fallet. Min fråga är hur det kan komma sig, jag var på stadsbiblioteket och letade men hittade bara en bok om just detta experiment men där hade ngn rivit bort de sidor svaren stod på.
Vore Tacksam för svar
/Hans O, Norra Real, Stockholm 1999-09-11
Svar:
Se inte alltför teoretiskt på fjäderkonstanten. Den är helt enkelt ett
mått på hur "tungt" det är att trycka ihop en fjäder. Trycker du ihop två
fjädrar parallellt blir det dubbelt så tungt som när du bara har en
fjäder. Har du två fjädrar i serie, deformeras ju vardera fjädern
bara hälften så mycket för en viss sammantryckning.
/KS 2000-04-03
Se inte alltför teoretiskt på fjäderkonstanten. Den är helt enkelt ett
mått på hur "tungt" det är att trycka ihop en fjäder. Trycker du ihop två
fjädrar parallellt blir det dubbelt så tungt som när du bara har en
fjäder. Har du två fjädrar i serie, deformeras ju vardera fjädern
bara hälften så mycket för en viss sammantryckning.
/KS 2000-04-03
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3629]
Fråga:
Hejsan! Om det stämmer som jag har fått lära mig, att när man släpper ut vattnet ur en vask här i Sverige så virvlar det ner åt ett hål och på Australien åt rakt motsatt håll, hur beter det sig då vid ekvatorn?
/Nina Österportskolan, Ystad 1999-09-13
Hejsan! Om det stämmer som jag har fått lära mig, att när man släpper ut vattnet ur en vask här i Sverige så virvlar det ner åt ett hål och på Australien åt rakt motsatt håll, hur beter det sig då vid ekvatorn?
/Nina Österportskolan, Ystad 1999-09-13
Svar:
Effekten som du talar om finns teoretiskt, men den är så liten, att den inte går att påvisa i praktiken. Vid ekvatorn skulle vattnet, teoretiskt sett, inte virvla alls.
/KS 1999-09-22
Effekten som du talar om finns teoretiskt, men den är så liten, att den inte går att påvisa i praktiken. Vid ekvatorn skulle vattnet, teoretiskt sett, inte virvla alls.
/KS 1999-09-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3646]
Fråga:
Hej jag funderade på zeppelinare, och luftballonger i små format hur mycket varm luft/helium måste man ha för att lyfta ett par kilos
vikt?
jag funderade nämligen att ha det som ett experiment där jag skall
försöka få en liten zeppelinare att flyga runt.
Tack på förhand Bengt Nilsson
/Bengt N, Friaborgskolan, Simrishamn 1999-09-15
Hej jag funderade på zeppelinare, och luftballonger i små format hur mycket varm luft/helium måste man ha för att lyfta ett par kilos
vikt?
jag funderade nämligen att ha det som ett experiment där jag skall
försöka få en liten zeppelinare att flyga runt.
Tack på förhand Bengt Nilsson
/Bengt N, Friaborgskolan, Simrishamn 1999-09-15
Svar:
För att ballongen ska lyfta måste massan av gasen, ballonghöljet
och lasten vara mindre än den totala volymen. Detta är egentligen
en tillämpning av Arkimedes princip. Sök på detta!
Eftersom luften väger ungefär 1.3 kg/m3, måste ballongen
ha en volym på flera m3 för att kunna lyfta ett par kg.
För att ballongen ska lyfta måste massan av gasen, ballonghöljet
och lasten vara mindre än den totala volymen. Detta är egentligen
en tillämpning av Arkimedes princip. Sök på detta!
Eftersom luften väger ungefär 1.3 kg/m3, måste ballongen
ha en volym på flera m3 för att kunna lyfta ett par kg.
Det är nog inte lätt att göra en miniatyrzeppelinare. Svårigheten
är att få den tillräckligt lätt.
/KS 2000-04-03
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3648]
Fråga:
Två positiva fyrkantpulser med amplituden A möts. De har vardera energin kA(2) där (2) betyder i kvadrat k är en konstant. Deras sammanlagda energi är alltså 2kA(2). Men där de möts bildas en resulterande puls med amplitud 2A, som alltså har energi 4kA(2). Om den ena pulsen är negativ blir amplituden vid mötet 0 och energin blir 0. Vad är fel i resonemanget?
/Gunnar W, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping 1999-09-15
Två positiva fyrkantpulser med amplituden A möts. De har vardera energin kA(2) där (2) betyder i kvadrat k är en konstant. Deras sammanlagda energi är alltså 2kA(2). Men där de möts bildas en resulterande puls med amplitud 2A, som alltså har energi 4kA(2). Om den ena pulsen är negativ blir amplituden vid mötet 0 och energin blir 0. Vad är fel i resonemanget?
/Gunnar W, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping 1999-09-15
Svar:
Det här svaret har dröjt, delvis därför att den fysikaliska situationen inte är helt klar.
Det här svaret har dröjt, delvis därför att den fysikaliska situationen inte är helt klar.
Hursomhelst, vi bortser från detaljer. I ett slutet system är energin bevarad. Det finns ingen motsvarande lag för amplituderna. De får helt enkelt anpassa sig så att energin bevaras.
/KS 1999-10-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3652]
Fråga:
Hej! Skulle ni kunna förklara, så gott det nu går, vad S.Hawking menar med "hoprullade dimensioner" (i supersträng-sammanhang)? Sen undrar jag om det finns/fanns någon människa som kunnat föreställa sig fler än tre dimensioner, och verkligen "sett" det framför sig. Är det möjligt? Kunde tex Einstein det?
/Nina a, Österport, Ystad 1999-09-16
Hej! Skulle ni kunna förklara, så gott det nu går, vad S.Hawking menar med "hoprullade dimensioner" (i supersträng-sammanhang)? Sen undrar jag om det finns/fanns någon människa som kunnat föreställa sig fler än tre dimensioner, och verkligen "sett" det framför sig. Är det möjligt? Kunde tex Einstein det?
/Nina a, Österport, Ystad 1999-09-16
Svar:
Vi upplever normalt 3 rumsdimensioner och tiden. Matematiskt är det inga problem att behandla hur många dimensioner som helst. Supersträngteori (se The Official String Theory Web Site
)
försöker förena den allmänna relativitetsteorin med kvantmekaniken
och föra in alla fysikaliska fenomen under en gemensam teori. Där behövs flera rumsdimensioner. Alla utom 3 skulle vara fördolda för oss för att rummets krökning i de övriga skulle vara enorm.
/KS 2000-04-07
Vi upplever normalt 3 rumsdimensioner och tiden. Matematiskt är det inga problem att behandla hur många dimensioner som helst. Supersträngteori (se The Official String Theory Web Site
)försöker förena den allmänna relativitetsteorin med kvantmekaniken
och föra in alla fysikaliska fenomen under en gemensam teori. Där behövs flera rumsdimensioner. Alla utom 3 skulle vara fördolda för oss för att rummets krökning i de övriga skulle vara enorm.
/KS 2000-04-07
Gymnasium: Kraft-Rörelse - skruvad boll [3661]
Fråga:
Jag skulle vilja ha information om fotbollsspelarens Roberto Carlos frispark.
Gärna matematiska och fysiska beräkningar.
/Adam H, ÖsterPort, Ystad 1999-09-17
Jag skulle vilja ha information om fotbollsspelarens Roberto Carlos frispark.
Gärna matematiska och fysiska beräkningar.
/Adam H, ÖsterPort, Ystad 1999-09-17
Svar:
Roberto Carlos skjuter sin berömda frispark till höger om den försvarande
muren. Bollen ser ut att missa målet grovt. Precis när bollen passerat
målgården, böjer den av, och far i en krökt bana in mot högra stolpen,
som den träffar på insidan, och går i mål. Den franske målvakten står handfallen.
Trolleri? Nej, fysik! Se frisparken i nedanstående video.
Beräkningar kan vi inte leverera, aerodynamik är besvärligt. Men en förklaring kan vi ge. Vid utspark får bollen en skruv på ungefär 10 varv per sekund. Det påverkar till en början inte bollens bana,
den går rakt fram.
Vid hög hastighet är luftflödet turbulent (en massa småvirvlar) kring bollen. Dessa småvirvlar funkar ungefär som kullagerkulor, och hindrar kopplingen mellan bollens
rotationen och den omgivande luften. När bollen saktar ner, upphör
småvirvlarna, och kopplingen mellan bollens rotation och luften
blir stark (laminärt flöde). På den sida av bollen som snurrar mot
färdriktningen ökar lufttrycket, motsatt på andra sidan. Det ger en
sidokraft, som gör att bollen går i en krökt bana.
Skickligt utnyttjande av fysiken!
Roberto Carlos skjuter sin berömda frispark till höger om den försvarande
muren. Bollen ser ut att missa målet grovt. Precis när bollen passerat
målgården, böjer den av, och far i en krökt bana in mot högra stolpen,
som den träffar på insidan, och går i mål. Den franske målvakten står handfallen.
Trolleri? Nej, fysik! Se frisparken i nedanstående video.
Beräkningar kan vi inte leverera, aerodynamik är besvärligt. Men en förklaring kan vi ge. Vid utspark får bollen en skruv på ungefär 10 varv per sekund. Det påverkar till en början inte bollens bana,
den går rakt fram.
Vid hög hastighet är luftflödet turbulent (en massa småvirvlar) kring bollen. Dessa småvirvlar funkar ungefär som kullagerkulor, och hindrar kopplingen mellan bollens
rotationen och den omgivande luften. När bollen saktar ner, upphör
småvirvlarna, och kopplingen mellan bollens rotation och luften
blir stark (laminärt flöde). På den sida av bollen som snurrar mot
färdriktningen ökar lufttrycket, motsatt på andra sidan. Det ger en
sidokraft, som gör att bollen går i en krökt bana.
Skickligt utnyttjande av fysiken!
I Scientific American, januari 1997 sidan 50, finns ett diagram, som
visar hur drastisk denna övergång är. På vertikala axeln står
DRAG COEFFICIENT vilket kan översättas med luftmotstånd.
På horisontella axeln står REYNOLDS NUMBER, som är proportionellt
mot hastigheten.
/KS/lpe 1999-10-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3676]
Fråga:
Finns det någon formel för svängningstiden hos en Torsionspendel???
/Patrik J, Lagmansgymnasiet, Vara 1999-09-20
Finns det någon formel för svängningstiden hos en Torsionspendel???
/Patrik J, Lagmansgymnasiet, Vara 1999-09-20
Svar:
T = 2p(I/D)0.5
T = 2p(I/D)0.5
T = svängningsperioden
I = svängningsarmens tröghetsmoment
D = direktionskonstanten, beror på trådens egenskaper
/KS 1999-09-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3678]
Fråga:
Hej!
Jag undrar om det går att skapa tex ett rum som är gravitationslöst?
Var kan man hitta info om detta?
T.p.f/Fjamme
/Lisa F, Chalmers, Gbg 1999-09-20
Hej!
Jag undrar om det går att skapa tex ett rum som är gravitationslöst?
Var kan man hitta info om detta?
T.p.f/Fjamme
/Lisa F, Chalmers, Gbg 1999-09-20
Svar:
Det är inte så lätt att veta vad du menar med &34;gravitationslöst&34;.
Menar du kanske tyngdlöst? I så fall är det lätt att svara på din fråga.
Det som befinner sig i &34;fritt fall&34; är tyngdlöst. Exempel är en raket på
hög höjd efter att motorn stängts av, eller en satellit.
/KS 2000-04-03
Det är inte så lätt att veta vad du menar med &34;gravitationslöst&34;.
Menar du kanske tyngdlöst? I så fall är det lätt att svara på din fråga.
Det som befinner sig i &34;fritt fall&34; är tyngdlöst. Exempel är en raket på
hög höjd efter att motorn stängts av, eller en satellit.
/KS 2000-04-03
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar