Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

600 frågor / svar hittades

Gymnasium: Kraft-Rörelse [162]
Fråga:
Hej. Jag har en fråga om acceleration. Vid likformigt accelererad hastighet undrar jag om man alltid får medelhastigheten Vm om man tar sträckan genom tiden?
1997-01-20
Svar:
Du får alltid medelhastigheten om Du dividerar sträckan med tiden. Det speciella med den likformigt accelererade rörelsen är att medelhastigheten är halva sluthastigheten, under förutsättning att man startar från vila.
1997-03-20


Gymnasium: Kraft-Rörelse [163]
Fråga:
Är klotformen den universella formen i universum, eller finns det andra former?
1997-01-20
Svar:
De flesta stjärnor, alla planeter och nästan alla månar i vårt solsystem är sfäriska. Alla kroppar som hålls ihop av gravitationskrafter blir naturligt klotformiga.

Det enda som kan hindra detta är om kroppen roterar. Genom "centrifugaleffekter" så trycks ytan vid ekvatorn utåt. För att visa detta med ett experiment kan man ta en metallband och forma det till en ring och sätta på axeln till en borrmaskin. När borrmaskinen snurrar så blir bandet avlångt istället för runt. Prova får du se!
1997-03-20



Gymnasium: Kraft-Rörelse [164]
Fråga:
Finns det en enhet på friktion vilken hur räknar man fram den?

Om det ligger ett föremål på ett bord hur mycket skall man luta bordet för att föremålet skall röra på sig?
1997-01-20

Svar:
Friktionskoefficienten har ingen enhet eftersom den är kvoten mellan
två krafter, friktionskraften och normalkraften.

När man lutar på bordet så &34;håller friktionskraften emot&34; så att föremålet
inte glider. När friktionen är fullt utbildad så börjar föremålet att röra sig.
Om v är bordets lutningsvinkel när föremålet börjar glida så gäller det att:
tan(v) = friktionskoefficienten


Gör själv: Rita ut de krafter som verkar på föremålet och
övertyga dig om att detta samband gäller!
2000-03-31



Gymnasium: Kraft-Rörelse [165]
Fråga:
Kan Ni enkelt förklara "Tippetoppen", det vill säga den snurran som vänder från botten till att snurra på skaftet?
1997-01-20
Svar:
En bra men svår fråga.

Denna snurra som fascinerat bl a mig som liten pojke konstruerades av
en tysk kvinna, som sökte patent på den runt sekelskiftet.

Först två fakta:

Det finns snurror som ser ut som Tippetop men som har en liten spets längst ned. Dessa vänder sig inte. Alltså är det väsenligt att nedändan av snurran är en del av en sfärisk yta.

Tyngdpunkten på snurran får inte ligga mitt i sfären. Alla snurror är avplanade på ovansidan.

Följande förklaring är den enklaste jag känner till. Du kan läsa mer
utförligt i Hans- Uno Bengtssons bok Fysik för akrobater, Gleerups förlag. En förklaring skriven för barn finns i Hans-Unos bok: Påsen och
Sorken gör experiment.

Vi delar upp förklaringen

1 En motorcykel som accelererar för hårt kan stegra sig. Detta beror
på att kraften på bakhjulet har ett moment m a p tyngdpunkten.

2 Ett hårdkokt ägg som man snurrar börjar att resa sig. Detta beror på
att medelvärdet av friktionskraften från bordet utövar ett moment m a p
tyngdpunkten. Ett villkor är att ägget är osymmetriskt. Ett klot kan inte resa sig på
detta sätt.

3 Tippetoppen fungerar ungefär som ägget. När den snurrar lodrätt så
finns det inget moment från friktionskrafterna. När den på grund av en liten
störning får en rotationsaxel som inte är lodrätt så blir det däremot ett moment från
friktionskraften som gör att axeln kommer luta ännu mer. Till slut ställer den
sig upp och ner.

Testa gärna snurran på underlag med olika friktion!

Man kan göra egna tippetoppar med flirtkulor, som man trycker ihop lite
på ena sidan, och med tandpetare som "skaft".


Läs: "Fysik för akrobater" av Hans- Uno Bengtsson, Gleerups förlag.

"Spinning Tops and Gyroscopic Motions" av John Perry utgiven av Dover
publications.

Se även fråga [15047] och länk 1 från FysikBasen.DK.

Länkar: http://www.fysikbasen.dk/index.php?page=Vis&id=79
/Gunnar O/lpe 2000-03-31


Gymnasium: Kraft-Rörelse [167]
Fråga:
Med vilken fomel kan man räkna ut tyngaccelerationen med hjälp av en pendel?
1997-01-20
Svar:
Om man har en vanlig pendel som består av en liten tyngd i ett lätt snöre så blir tyngdaccelerationen

g = 4·pi·pi·längden / (periodtiden·periodtiden)

Ursäkta sättet att skriva formeln men vi har inte tillgång till en riktig formelediterare.
1997-03-20



Gymnasium: Kraft-Rörelse [168]
Fråga:
Under en labb där vi arbetade med harmonisk svängningsrörelse hos en hängande viktbelastad fjäder så upptäckte vi en intressant effekt. Vi frågade oss själva hur pass mycket ett "snett" släpp påverkar rörelsen. Vi släppte därför fjädern relativt mycket från sidan och undersökte sedan rörelsen. Vi fann att den varierade från en upp-ned rörelse till en "gungrörelse" och detta mycket markant. Alltså två rörelser som alternerade periodvis. Hur räknar vi på detta och hur beskriver man en sådan rörelse?
1997-01-20
Svar:
Det är roligt att ni hittar på egna försök. I detta fall får man två olika svängningsformer som är kopplade till varandra. Om man vill räkna på det så måste man ställa upp differentialekvationer med flera obekanta funktioner. Detta ligger tyvärr över gymnasiematematikens nivå.

Man kan enklast beskriva rörelsen som att energin "vandrar" mellan de två svängningsformerna. Det är kopplingen mellan svängningsformerna som orsakar denna energiöverföring.
1997-03-20



Gymnasium: Kraft-Rörelse [169]
Fråga:
Varför har dragracing-bilar breda däck? Jag har hört sägas att friktionen skulle öka. Stämmer det? Friktionen beror ju endast på normalkraften och friktionskofficienten!
1997-01-20
Svar:
Det är endast i den enklaste teorin som friktionen inte beror av anläggningsytans storlek. För gummi och torr asfalt ökar friktionen med anläggningsytans area. Vidare är friktionen störst för släta (och varma) däck.
1997-03-20


Grundskola: Kraft-Rörelse [279]
Fråga:
Is flyter på vatten alltså är det lättare än vatten. Varför?
1997-01-20
Svar:
Vatten har en ovanlig egenskap, nämligen att ämnet utvidgar sig när det stelnar. Vattenmolekylen ser ut som ett klot med två "öron". "Öronen" är vätejoner, det vill säga protoner. Laddningsfördelningen i vattenmolekyler är därmed mycket ojämn, så molekyler slår sig ihop och bildar långa "fluffiga" kedjor i is. Slå upp ordet vatten i Nationalencyklopedin så finns det en vacker bild av denna struktur! När isen smälter bryts strukturen upp. Molekylerna kommer därvid närmare varandra och densiteten ökar, det blir "tyngre".
1998-11-17


Grundskola: Kraft-Rörelse [280]
Fråga:
Finns det något som helst bevis för teorin att det händer en massa saker i vacuum?
1997-01-20
Svar:
Tyvärr är det inte lätt att ge ett enkelt svar på denna fråga.

Enligt den kvantmekaniska teorin så kan inte både magnetfältet och det elektriska fältet vara noll samtidigt. Detta innebär att det även i det mest perfekta vakuum finns elektriska och magnetiska fält. Om man tar två stora metallplattor och för dem närmare varandra så kan man "ta bort" en del av detta vakuumfält och på så sätt "knycka" energi ur vakuum. Man har gjort detta experiment som visar att teorierna stämmer.

Även elektronen som går runt en väteatom påverkas av vakuumfälten. Dessa fält varierar snabbt vilket gör att elektronen får en lite oregelbunden bana vilket påverkar dess energi.

Dessa båda observerade fenomen visar att det finns fotoner i vakuum.
1998-11-17



Grundskola: Kraft-Rörelse [281]
Fråga:
Man åker på en öppen vagn som har hastigheten 100 km/h och springer mot färdriktningen med 20 km/h och hoppar av vagnen bakåt. Åt vilket håll faller man när man når marken ?
1997-01-20
Svar:
Du faller framåt, alltså i samma riktning som vagnen rör sig, eftersom du rör dig framåt relativt marken (med en hastighet på 80 km/h).

När jag var ung kunde man hoppa av tåg och spårvagnar i farten eftersom det ofta fanns öppna plattformar eller dörren gick att öppna i farten. Det var då viktigt att hoppa framåt och börja springa så fort fötterna tog i marken. Som tur är kan man inte göra sådana dumheter idag!
1998-12-15



Sida 2 av 60

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar