600 frågor / svar hittades
Jag arbetar med mitt specialarbete som handlar om tsunamis, jättevågor. Jag har lite problem med att hitta information om hur man räknar ut hur hög en våg kommer att bli vid land, hur man räknar ut dess hastighet och hur hastighetsförändringen påverkas av djupet (dvs, hur man räknar ut att de färdas långsammare då de kommer in på grundare vatten). Dessutom är jag nyfiken på hur man gör när man beräknar hur långt in på land vågen kommer att räcka, och hur bottenstrukturens formation påverkar detta. Jag skulle vara tacksam om ni antingen kunde redogöra för hur man beräknar sådant och enligt vilka principer en liknande våg fungerar eller om ni vet någon bra sida där de mer matematiskt går in på dessa enorma vågors beteende.
/Per J, Spg, Filipstad 1999-04-15
Hastigheten för denna typ av vågor är proportionell mot
( g d )0.5 , där g är tyngdaccelerationen och d är djupet.
När vågorna närmar sig land minskar hastigheten och våglängden. Våghöjden ökar. Mera detaljer kan du få här: Tsunamis
och under länk 1 nedan.I Scientific American, maj 1999, finns en bra artikel om tsunami. Där får man veta att ordet är japanskt och betyder hamnvåg. Den märks knappast
ute på djuphavet, men kan bli förödande när den når land.
/KS 2000-04-04
Hej! Vi har haft en diskussion angående föremål som faller och behöver hjälp med att reda ut vad som är riktigt. De två "teorierna" är dessa: 1) Två föremål med exakt samma luftmotstånd faller lika fort till marken även om de har olika massa. 2) Två föremål med olika massa faller lika fort till marken om det inte finns något luftmotstånd. Eftersom det råder luftmotstånd på jorden så faller föremålet med den största massan fortast Vad är det riktiga ?
/Margaretha J, Vilhelmina kristna skola, Vilhelmina 1999-04-15
1) Fel. Experiment: Ta en pingisboll och en lika stor rund sten och släpp!
2) Detta är riktigt. Om man stod på månen, skulle det vara lätt att göra ett experiment. Experiment: Släpper man här på jorden en stenkula och en lika stor järnkula (ungefär 1 cm stora, 1 m höjd) spelar nog luftmotståndet inte så stor roll, de når marken nästan samtidigt.
Det var Galilei som redde ut dessa saker.
/KS 1999-05-06
Varför faller kroppar med olika tyngd och storlek lika snabbt i vakuum?
/HELEN B, LÄREDASKOLAN, HÄSSLEHOLM 1999-04-15
Enligt Newtons gravitationslag är kraften proportionell mot massan. Det betyder att kraften per massenhet är konstant. Därför accelereras olika tunga kroppar lika i vakuum.
/KS 1999-10-15
Hej, jag har tre st. frågor: 1) Vad är kännetecknande för en harmonisk svängning? 2)Ifall man kommer till en främmande planet och vill mäta dess tyngdfaktor. Hur ska man gå till väga ifall man bara har tillgång till ett stoppur, ett måttband, en tråd och en liten sten från planetens yta? 3)Om man andas in gasen i en heliumballong och sedan talar så får man ju en egendomlig klang på rösten som blir förskjuten åt diskanthållet. Varför blir det så?
/Joampa J, Lindholmen, GBG 1999-04-19
1) Att kraften är proportionell mot avvikelsen från jämviktsläget, eller F = K x. Exempel: En tyngd i änden av en spiralfjäder.
2) Du släpper stenen från en viss höjd (H), och mäter hur lång tid (t) det tar för stenen att nå marken. Då kan du räkna ut tyngdaccelerationen: a = 2 H / t2
3) Se nedan.
/KS 1999-04-21
Efter att ha sett Waterworld kom vi till att diskutera Bungy-jump. Det är nämligen så att Kevin Kostner i nämnda film sitter i en luftballong. Under honom i vattnet finns det en liten flicka som behöver räddas. För att hon skall undkomma piraternas klor tar han och knyter fast ett tjockt gummiband (som han lämpligt råkar ha i ballongkorgen. Fäst vid det tar han och kastar sig handlöst ut för att precis nå vattenytan och lyckas plocka upp flickan. Problemet är alltså hur långt är repet som han råkar ha med sig? Med tanke på att gummibandet måste töjas och att luftballongen inte sitter fast utan kan förflytta sig i höjdled. Tack på förhand Ewa-Charlotte Ps: Svaret behöver ej vara anpassat till grundskolenivå.
/Ewa-Charlotte R, Järnåkraskolan, Lund 1999-04-19
Vi har tidigare diskuterat ett besläktat problem. Här kompliceras det av ballongen, som stiger när han är på väg ner, och som sjunker mera (på grund av flickan) när han är på väg upp. Troligen kommer han aldrig upp på grund av flickan. Vi vågar oss inte på att göra någon beräkning, det är för många okända parametrar.
/KS 1999-05-06
Hej! Jag är en Kom Vux elev som läser fysik A och naturkunskap B. Skulle så gärna vilja be er om hjälp att räkna ut luftens vikt i ett rum som är 240 kubikmeter stort. Luftens gaser har "begränsats" i uppgiften till kväve 78.09%, syre 20.95%, argon 0.93%, koldioxid 0.035% och neon 0.0018%. Problemet är att veta hur många atomer det går på en kubikmeter. Sen har jag inte heller lyckats hitta vikten på koldioxid i nya formelsamlingen. Hoppas verkligen på hjälp. MVH. Helene
/Helene M, Mimerskolan, Umeå 1999-04-20
Massan (i gram) av en gas ges av m = M P V /( R T ).
M molvikten
P trycket
V volymen
R allmänna gaskonstanten (8.31 J / K)
T temperaturen (kelvin)
Exempel:
Kvävet i 1 m3 luft vid 20 oC ( = 293 K) och p = 100 kPa väger alltså:
28 100000 0.7809 / ( 8.31 293 ) = 898 g
Koldioxidens molvikt är 12 + 2 16 = 44
/KS 1999-04-22
Hej Jag skulle bli mycket glad om ni kunde besvara följande frågor
Det sägs att friktionen är oberoende av arean.
Men hur fungerar det med t.ex ett bildäck som formar sig efter groparna i asfalten, eller en nål mot is?
Har hört att ytan på flugfiskelinor är ojämn pga att den lättare skall glida genom öglorna. Är inte det en motsägelse mot att arean
inte skulle ha någon betydelse? Varför snurrar Jorden egentligen. Jag har hört att det skall finnas någon mer teori än att den skulle haft snurrat sedan den skapades
tack
/Andersson P, TB, HBG 1999-04-20
De båda exempel du nämner (bildäck och nål mot is) är fall när
de enklaste friktionsmodellerna inte funkar bra. Bildäck
undersöker man nog mest med praktiska experiment. I fallet
nål mot is får man ta hänsyn till att vattnets fryspunkt
sjunker vid ökat tryck. Det betyder, att trycker man hårt på is,
smälter den lokalt, och man får en tunn vattenfilm mellan
nålen och isen. Det är en del av förklaringen till att skridskor glider så lätt. Det är faktiskt så att det finns en tunn vattenfilm på
isen även utan tryck. Se Scientific American, februari 2000, sidan 34.
Jordens rotation är ett komplicerat fall. Antagligen snurrade jorden från början. Nu tror man, att när jorden var ung,
inträffade en jättekatastrof. Jorden kolliderade med en annan
planet av Mars's storlek. Det påverkade jordens rotation och
smälte hela jorklotet. Av en del av resterna bildades månen,
som då var mycket nära jorden. Det blev då enorma tidvatteneffekter,
både på månen och jorden. Det fick tre effekter:
1. Månens rotation bromsades upp så att den nu alltid vänder samma sida mot jorden.
2. Jordens rotation bromsades upp. Ett dygn var alltså kortare förr.
3. Månen flyttades längre bort från jorden.
/KS 2000-01-19
Frågan gäller en svängande pendel....står pendeln helt still innan den ändrar riktning och svänger tillbaka?
/Noomi H, Rinmanskolan, Eskilstuna 1999-04-26
Jo, visst står den still ett ögonblick. Men vad är ett ögonblick?
/KS 1999-04-26
Hur kan moln sväva. De består väl av små vattendroppar i vätskeform. Alltså har de högre densitet än luften och därför kan inte lyftkraften väga upp tyngdkraften. Den enda förklaringen som jag kan komma på är att molnet är någon slags blandning av vatten i gasform och vätskeform. Deta kanske skulle kunna ge en medeldensitet som är lägre än luftens.
/erik w, Komvux, Östersund 1999-04-26
Jo, visst faller vattendropparna, men små vattendroppar faller väldigt långsamt. Om vi också har vertikala rörelser, kan vattendropparna åka upp igen. Rök består ju också av partiklar, som är tyngre än luften, men alla har vi sett röken stiga!
/KS 1999-04-26
Hej. En sten med massan m, kastas iväg med en utgångshastighet v= 18 m/s. Vinkeln mellan horisontalplanet och hastighetsvektorn v är 25 grader. Luftmotståndet försummas och stenens väg kan beskrivas som en kastparabel. Vi skall bestämma stenens högsta höjd över marken under dess "resa". Nu till problemet. Vi delar upp rörelsen i två moment. En i vertikalled och en i horisontalled. Hastigheten i horisontalled är konstant och hastigheten i den högsta punkten måste vara noll. Kan vi förenkla händelseförloppet genom att betrakta stenens rörelse, som en rörelse endast i y-led och sedan räkna på det energimässigt? Dvs ställa upp följande ekvation: mgh = m(v2)/2 Mvh R.Biström
/ronny b, röllingby, Åkersberga 1999-04-27
Det är helt rätt att göra som du föreslår.
/KS 1999-04-27
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar