600 frågor / svar hittades
Hur kan man bestämma en funktion för hur ett böjligt, homogent och otänjbart snöre av en viss längd hänger mellan två koordinater (2D)? Finns det någon genväg som inte innehållar massa integraler och derivator. (jag går i ettan och vet bara grunderna om derivata och integral men tala gärna om hela lösningen ändå, även om den är för svår) Jag ska använda formeln på dator, så eventuella iterativa algoritmer kan vara jobbiga utan att det innebär något problem. mvh, Mikael Sterner
/Mikael S, Norra Real, Stockholm 1998-03-05
Den kurva som beskriver ett fullt böjligt snöre som hänger fritt brukar kallas för kedjelinjen. Kurvan liknar mycket en parabel men skiljer sig litet från en sådan. Det är inte enkelt att härleda ett uttryck för kurvlinjen. Vi känner inte till något sätt som inte använder integraler eller derivator.
Funktionen som beskriver formen är av typen: f(x) = C(exp(ax) + exp(-ax)) där C och a är konstanter.
/GO 1998-03-17
Hej tack för svaret på min förra fråga! Jag undrar lite om formeln F=km1m2/(rr) (även F=ma). Påverkar kraften F båda massorna lika mycket? om man har två massor och räknar ut kraften mellan vardera massa och en tredje massa typ: F=km1m3/(rr) F=km2m3/(rr) där den tredje massan är konstant. Man får då fram resultatet att m1 och m2 får samma acceleration mot m3 (enl. F=ma) men om man vänder på det hela och räknar på hur stor acceleration m3 har mot m1 resp. m2 så får man fram att accelerationen i dessa två fall är olika om m1 och m2 är olika stora. Slutsatsen bör då vara att m3 rör sig inte med samma hastighet mot både m1 och m2. Man har sedan två accrelerationer i vardera fall att räkna på m3 mot m1 och m1 mot m3 resp. m3 mot m2 och m2 mot m3. det är här mitt problem är, om jag adderar accerelerationerna så far jag fram att m2 inte rör sig lika fort mot m3(m2 mot m3 + m3 mot m2) som m1 mot m3 (m1 mot m3 +m3 mot m1). Om vi nu säger att m3 är jorden så stämmer inte galileis påstående (detta under förutsättning att man kan räkna på ovan beskrivet sätt). Jag har grubblat länge på det här. Min fråga lyder åter igen: stämmer Gallileis påstående? eller är det Newtons mekanikformler som inte stämmer (jag har även räknat med Einsteins speciella relativitetsteori) eller är det ett matematiskt problem? mvh Rafi Sheik
/Rafi S, Säveskolan, Visby Gotland 1998-03-09
För att vara konkreta tänker vi oss att alla tre partiklarna ligger på ett biljardbord. All acceleration räknas relativt bordet (som ligger still).
Kropp 3 får då en acceleration mot kropp 2 men även mot kropp 3. Adderar du dessa accelerationer enligt regler för vektoraddition blir det inga motsägelser.
/GO 1998-04-09
Hur fungerar en zeppelinare?
/David J, Kristinedalskolan, stenungsund 1998-03-12
En zeppelinare är ett luftskepp som är fyllt med en gas som är lättare än luft. Förr fyllde man luftskeppen med vätgas men nu för tiden används helium.
Fundera Varför använder man inte vätgas?
På luftskeppen finns motorer som driver propellrar så att man kan röra sig oberoende av vindarna.
Luftskeppen konstruerades i början av 1900-talet av en tysk greve som hette Zeppelin. De användes bland annat för passagerartrafik över Atlanten.
/GO 1998-11-17
Hur tar man reda på proportionalitetskonstanten för luftmotståndet vid fritt fall av ett föremål? Vid vilka tillfällen är luftmotståndet proportionellt mot hastigheten i kvadrat respktive mot kvadratroten ur kroppens hastighet?
/Jonas J, Komvux, Falun 1998-03-20
I praktiken får man bestämma luftmotståndet experimentellt. Det är endast vid långsamma rörelser som man kan anse att luftmotståndet är proportionellt mot hastigheten.
Experiment Låt en bordtennisboll falla och mät farten. Kan du ur detta bestämma luftmotståndet?
Kommentar Luftmotståndet beror också känsligt på ytans form. En knottrig yta (t ex golfboll) ger lägre luftmotstånd!
/GO 1998-03-31
Hur beräknar man rörelsemängdsmomentet för Jord - Måne systemet ?
/Lars B, Pauli, Malmö 1998-05-15
Rörelsemängdsmomentet beräknas alltid relativt en viss punkt. Det är fördelaktigt om denna punkt ligger still. Om man enbart betraktar jord-måne-systemet bör man välja den gemensamma tyngdpunkten för systemet som referenspunkt. Sedan beräknar man jordens och månens fart och radie i deras cirkulära banor kring denna punkt och till sist adderar man rörelsemängdsmomenten.
Beräkna Var ligger månen och jordens gemensamma tyngdpunkt?
/GO 1998-05-28
Jag undrar: Om man ställer en bunke med flytande kväve eller nåt kallt på en våg och ser vad den visar, sedan lägger man en magnet med massan 10 g så den svävar. Vad ger vågen då för utslag? Blir det samma som förut eller den +10g. Gäller det samma om man anväder sig av ett elektrisk magnet så att en bit svävar ovanför av den repellerande effekten?
/Henrik J, Parkskolan, Domsjö 1998-05-19
Även om magneten svävar så måste dess tyngd bäras upp av underlaget.
Fundera Rita en bild på en magnet som svävar. Kan Du rita in alla krafter som verkar på magneten och på supraledaren som bär upp magneten?
Fundera Sätt en fågelbur på en våg. Vad visar vågen när fågeln sitter still? Vad händer om fågeln flyger inne i buren?
Kommentar Ovanstående problem kan vara begreppsmässigt enklare om man tänker på ett akvarium på en våg. Tänk på två olika situationer: Dels när fisken vilar på botten och dels när den simmar omkring.
/GO 1998-05-28
Hej! Är det möjligt att sätta gravitationen ur spel? Skulle det vara möjligt att konstruera en låda eller liknande, som inte släpper igenom gravitation, trots att själva lådan påverkas av gravitationen?
/Klas G, Teknikum, Växjö 1998-05-22
Nej, det är enligt nuvarande teorier inte möjligt - gravitationen kan inte skärmas bort som till exempel en elektrisk laddning. Detta är anledningen till att den i princip mycket svaga gravitationskraften blir dominerande när det gäller universums struktur och himlakroppars rörelser.
/Peter Ekström 1999-06-27
Fråga: Jag frågade tidigare om hur man beräknar rörelsemängdsmomentet (RMM)för Jord - Måne systemet. Enligt ditt svar behöver man endast ta hänsyn till RMM kring Jordens och månens gemensamma tyngdpunkt. Men månen bromsar ju Jordens rotation kring sin axel, och eftersom RMM är konstant så avlägsnar sig månen från Jorden som kompensation. Så, måste man inte ta hänsyn till Jordens och månens rotation kring sina axlar när man beräknar RMM för hela systemet?
/Lars B, Pauliskolan, Malmö 1998-06-04
Du har rätt! Det totala rörelsemängdsmomentet för systemet består av två delar, dels från rörelsen hos kropparnas tyngdpunkt (banrörelse) och dels från kropparnas rotation.
/GO 1998-08-06
Hej. För ett tag sedan hade vi ett fysikprov i skolan, ämnet var svängningrörelse. En av de svårare frågorna på slutet löd som följande: En person som skall hoppa bungy-jump väger 72 kg. Bungy-jump repets fjäderkonstant är 85N/m. I utsträckt tillstånd var repet 58 m vilket också var den totala fallhöjden. Frågan var hur långt repet var i outsträckt tillstånd. Svaret vi fick som även läraren tyckte var rätt var att man skulle använda formeln mgh=2kl eller något liknande. Svaret skulle bli något i stil med 30 meter eller nåt. Till en början tänkte jag i rätt banor huruvida jag skulle få fram rätt svar. Men sedan blev jag mycket osäker eftersom personen börjar ju bromsas upp efter repets längd och svaret kan inte alls bli som det står ovan. För personen får en mycket hög kraft fram till att han börjar bromsas upp och sedan minskar den i samband med att fjädern bromsar upp. Vår lärare blev även han en aning osäker men höll fast vid sin lösning. Jag skulle bara vilja veta vad rätt svar är och om vår lärare har fel. Ni klassificerade fysiker kanske kan ge en tydligare förklaring till problemet. mvh / Patrik Janson
/Patrik J, Lagmansgymnasiet, Vara 1998-09-25
Den formel du ger, kan inte vara rätt. Till vänster om likhetstecknet står ett uttryck för energi och till höger ett för kraft.
Bungy-jumparen stannar alltså precis när han når marken. Knipsar han då av linan, blir han sittandes. Hela energin har gått över till linan. Hans potentiella energi var före hoppet E = mgh.
Nu ska vi räkna ut energin på ett annat sätt. Det gäller att: dE = f(s)ds, där f(s) är kraften och s är linans sträckning. Det ska tolkas så, att ändrar vi linans sträckning ds, blir ändringen i energi (dE) proportionell mot f(s). Vi antar f(s) = ks, där k är fjäderkonstanten. Integrerar vi nu f(s) mellan 0 (där linan är slak) och h-l (där linan är maximalt spänd), får vi E = k(h-l)2/2.
Vill man inte använda integraler, kan man resonera så här: Energin i en spänd fjäder är E = ks2/2. Sätter vi in s = h-l, får formeln ovan.
Sätter vi nu de två energiuttrycken lika med varandra, får vi 2mgh/k = (h-l)2. Ur detta kan vi lösa ut l = h-sqrt(2mgh/k). Med dina värden blir l = 26.95m.
Titta på uttrycket innanför roten. mg är kraft, h är längd, k är kraft per längd. Förkortar vi bort kraften blir kvar längdlängd, och roten av detta är längd, precis vad vi ville ha.
Â
/KS 1998-09-28
Salt påverkar ju vattnets densitet, men hur påverkar socker det?
/mattias Ã, attarpskolan, bankeryd 1998-09-29
PÃ¥ samma sätt som salt.Â
/KS 1998-09-29
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar