Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
192 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Energi [9691]
Fråga:
Förödelsen som blir av ett föremål som träffar jordytan bestäms ju av två
parametrar, nämligen massa och hastighet.
En högst hypotetisk tanke som jag funderat på gäller följande:
En järndank som väger 1kg träffar jordytan med ljusets hastighet
(eller väldigt nära den hastigheten).
Vad skulle hända?
Skulle det vara värre än det nedslag man tror utrotade dinosarierna
för 60-70miljoner år sedan.?
/Kalle E, Vansta, Uppsala 2002-02-25
Förödelsen som blir av ett föremål som träffar jordytan bestäms ju av två
parametrar, nämligen massa och hastighet.
En högst hypotetisk tanke som jag funderat på gäller följande:
En järndank som väger 1kg träffar jordytan med ljusets hastighet
(eller väldigt nära den hastigheten).
Vad skulle hända?
Skulle det vara värre än det nedslag man tror utrotade dinosarierna
för 60-70miljoner år sedan.?
/Kalle E, Vansta, Uppsala 2002-02-25
Svar:
I stort sett beror resultatet på energin. När det
gäller meteoriter,
småplaneter och kometer kan man använda
klassisk mekanik. I ditt
fall måste man räkna relativistiskt.
Det är enda skillnaden.
/KS 2002-04-16
I stort sett beror resultatet på energin. När det
gäller meteoriter,
småplaneter och kometer kan man använda
klassisk mekanik. I ditt
fall måste man räkna relativistiskt.
Det är enda skillnaden.
/KS 2002-04-16
Grundskola_7-9: Energi [9759]
Fråga:
Hej jag arbetar om Energi just nu i NO:n. Och jag undrar om urans energi
ursprungligen kommer ifrån solen?
/Håkan C, Ilanda Skolan, Karlstad 2002-03-04
Hej jag arbetar om Energi just nu i NO:n. Och jag undrar om urans energi
ursprungligen kommer ifrån solen?
/Håkan C, Ilanda Skolan, Karlstad 2002-03-04
Svar:
Nej, energin kommer inte från solen, men det här är en intressant fråga.
Man känner bara ett sätt att producera så tunga kärnor som uran. Det är
den så kallade r-processen (r = rapid = snabb), eller &34;snabb neutroninfångning&34;.
Det sker i områden där det produceras oerhörda mängder av neutroner, som sedan
infångas av kärnor, så att allt tyngre element byggs upp. Det sker i vissa
typer av supernovor, där de yttre skalen kastas ut, och kärnan kollapsar
under gravitationen.
Den energi som produceras i ett kärnkraftverk är alltså
ytterst gravitationsenergi.
/KS 2002-03-05
Nej, energin kommer inte från solen, men det här är en intressant fråga.
Man känner bara ett sätt att producera så tunga kärnor som uran. Det är
den så kallade r-processen (r = rapid = snabb), eller &34;snabb neutroninfångning&34;.
Det sker i områden där det produceras oerhörda mängder av neutroner, som sedan
infångas av kärnor, så att allt tyngre element byggs upp. Det sker i vissa
typer av supernovor, där de yttre skalen kastas ut, och kärnan kollapsar
under gravitationen.
Den energi som produceras i ett kärnkraftverk är alltså
ytterst gravitationsenergi.
/KS 2002-03-05
Grundskola_7-9: Energi [9803]
Fråga:
Varför behövs vatten i ett truckbatteri? Och varför måste det vara destillerat?
/Tommy K, Tånga, Falkenberg 2002-03-08
Varför behövs vatten i ett truckbatteri? Och varför måste det vara destillerat?
/Tommy K, Tånga, Falkenberg 2002-03-08
Svar:
Elektrolyten i en blyackumulator består av vatten, blysulfat och svavelsyra.
Vatten kan försvinna genom avdunstning eller elektrolytisk dissociation
vid uppladdning. Destillerat (eller jonbytt) vatten rekommenderas för att
undvika att föroreningar anrikas i elektrolyten.
/KS 2002-03-11
Elektrolyten i en blyackumulator består av vatten, blysulfat och svavelsyra.
Vatten kan försvinna genom avdunstning eller elektrolytisk dissociation
vid uppladdning. Destillerat (eller jonbytt) vatten rekommenderas för att
undvika att föroreningar anrikas i elektrolyten.
/KS 2002-03-11
Gymnasium: Energi [9932]
Fråga:
Kan det inte finnas andra fossilbränsle-relaterade orsaker till global
uppvärmning än växthusgasernas isolerande effekt på jorden?
Den värme som utvecklas i alla motorer, förbränningsverk, kärnkraftverk
etc och som ursprungligen kommer från energi från fossila bränslen/uran...kan
inte den värmeenergin i sig vara en orsak till global uppvärmning? Om man
utnyttjar alla dessa energireserver på kort tid som tagit miljontals år
att lagras och därmed utvecklar mycket värme på kort tid så borde väl det
kunna generera en uppvärmning oavsett växthusgasernas isolerande effekt?
/Kerstin S, UU, Uppsala 2002-03-22
Kan det inte finnas andra fossilbränsle-relaterade orsaker till global
uppvärmning än växthusgasernas isolerande effekt på jorden?
Den värme som utvecklas i alla motorer, förbränningsverk, kärnkraftverk
etc och som ursprungligen kommer från energi från fossila bränslen/uran...kan
inte den värmeenergin i sig vara en orsak till global uppvärmning? Om man
utnyttjar alla dessa energireserver på kort tid som tagit miljontals år
att lagras och därmed utvecklar mycket värme på kort tid så borde väl det
kunna generera en uppvärmning oavsett växthusgasernas isolerande effekt?
/Kerstin S, UU, Uppsala 2002-03-22
Svar:
Du har alldeles rätt i att eldningen av fossila bränslen bidrar till
uppvärmningen av Jorden. Räknar man lite på det, finner man att bidraget
är obetydligt jämfört med solstrålningen, som motsvarar 10000000
kärnkraftverk
/KS 2002-03-22
Du har alldeles rätt i att eldningen av fossila bränslen bidrar till
uppvärmningen av Jorden. Räknar man lite på det, finner man att bidraget
är obetydligt jämfört med solstrålningen, som motsvarar 10000000
kärnkraftverk
/KS 2002-03-22
Grundskola_7-9: Energi [9965]
Fråga:
Hur många kärnkraftverk finns det i Sverige.
/Ewa K, Västerleden, Enköping 2002-03-25
Hur många kärnkraftverk finns det i Sverige.
/Ewa K, Västerleden, Enköping 2002-03-25
Svar:
Fyra: Ringhals, Barsebäck, Simpevarp och Forsmark. För närvarande är 11
reaktorer i drift. Barsebäck 1 är nedlagd.
/KS 2002-03-25
Fyra: Ringhals, Barsebäck, Simpevarp och Forsmark. För närvarande är 11
reaktorer i drift. Barsebäck 1 är nedlagd.
/KS 2002-03-25
Grundskola_7-9: Energi [10042]
Fråga:
Hej!
Vi läser om energi i en 9:a och jag fick en fråga av en elev som följer:
- Om jag lyfter en sten så lagras arbetet i stenen som lägesenergi,
borde inte stenens vikt öka då, eftersom det finns ett samband mellan
energi och massa? Väger inte energi?
Tacksam för hjälp med ett bra svar.
/Maria W, Frostaskolan, Hörby 2002-04-04
Hej!
Vi läser om energi i en 9:a och jag fick en fråga av en elev som följer:
- Om jag lyfter en sten så lagras arbetet i stenen som lägesenergi,
borde inte stenens vikt öka då, eftersom det finns ett samband mellan
energi och massa? Väger inte energi?
Tacksam för hjälp med ett bra svar.
/Maria W, Frostaskolan, Hörby 2002-04-04
Svar:
Det här är ett ganska knepigt problem. Vi tar ett extremfall, alltså ett
svart hål. När något sugs in i ett svart hål, försvinner energin, men
inte massan. Det svarta hålets massa ökar. Det lär oss att lagen om energins
bevarande inte gäller i starka gravitationsfält. Strängt taget gäller den
inte strikt i svaga gravitationsfält heller.
Effekten här på jorden är obetydlig. Vi har ju m = E/c2.
Lyfter vi 1 kg 1 m, blir den massändring vi diskuterar
0.0000000000001 g. Det går inte att mäta.
/KS 2002-04-05
Det här är ett ganska knepigt problem. Vi tar ett extremfall, alltså ett
svart hål. När något sugs in i ett svart hål, försvinner energin, men
inte massan. Det svarta hålets massa ökar. Det lär oss att lagen om energins
bevarande inte gäller i starka gravitationsfält. Strängt taget gäller den
inte strikt i svaga gravitationsfält heller.
Effekten här på jorden är obetydlig. Vi har ju m = E/c2.
Lyfter vi 1 kg 1 m, blir den massändring vi diskuterar
0.0000000000001 g. Det går inte att mäta.
/KS 2002-04-05
Gymnasium: Energi [10046]
Fråga:
En solcell på 1 m2 kostar i storleksordning ca 10000 kr och ger effekten
100W vid full instrålning från solen.
Med hjälp av speglar kan man ta emot strålning från en större yta och
reflektera det mot solcellen.
Är detta smart? Eller kommer verkningsgraden för solcellen att sjunka?
/Per E, 2002-04-05
En solcell på 1 m2 kostar i storleksordning ca 10000 kr och ger effekten
100W vid full instrålning från solen.
Med hjälp av speglar kan man ta emot strålning från en större yta och
reflektera det mot solcellen.
Är detta smart? Eller kommer verkningsgraden för solcellen att sjunka?
/Per E, 2002-04-05
Svar:
Din id&233 funkar säkert, men det finns nog begränsningar. Man får mera
uppvärmning. Om solcellen har 15% verkningsgrad går nästan 85% till uppvärmning.
Verkningsgraden minskar säkert vid ökad belysning, men vi kan inte tillräckligt
om detta. Sedan måste man nog ha något system som följer solens gång.
/KS 2002-04-05
Din id&233 funkar säkert, men det finns nog begränsningar. Man får mera
uppvärmning. Om solcellen har 15% verkningsgrad går nästan 85% till uppvärmning.
Verkningsgraden minskar säkert vid ökad belysning, men vi kan inte tillräckligt
om detta. Sedan måste man nog ha något system som följer solens gång.
/KS 2002-04-05
Gymnasium: Energi [10055]
Fråga:
Hej!
Jag håller på med ett specialarbete om solceller.
Jag är intresserad av färska uppgifter på verkningsgraden
(högsta och kommersiella) hos de olika solcellerna:
Grätzel-celler, CIGS-celler, mono- och multikristallina kiselceller,
amorfa kiselsceller och tandemceller. Prisuppgifter är också intressanta.
Tack på förhand Gustaf.
/Gustaf B, Hedbergska, Sundsvall 2002-04-06
Hej!
Jag håller på med ett specialarbete om solceller.
Jag är intresserad av färska uppgifter på verkningsgraden
(högsta och kommersiella) hos de olika solcellerna:
Grätzel-celler, CIGS-celler, mono- och multikristallina kiselceller,
amorfa kiselsceller och tandemceller. Prisuppgifter är också intressanta.
Tack på förhand Gustaf.
/Gustaf B, Hedbergska, Sundsvall 2002-04-06
Svar:
Vi vet inte så mycket om det här. Torbjörn Lindgren i Uppsala vet mera.
Kolla hans sajt.
/KS 2002-04-06
Vi vet inte så mycket om det här. Torbjörn Lindgren i Uppsala vet mera.
Kolla hans sajt.
/KS 2002-04-06
: Energi [10077]
Fråga:
Hejsan! Vad är det för skillnad mellan termisk reaktor, snabb reaktor,
tryckvatten reaktor och kokvatten reaktor?
/Maja P, 2002-04-09
Hejsan! Vad är det för skillnad mellan termisk reaktor, snabb reaktor,
tryckvatten reaktor och kokvatten reaktor?
/Maja P, 2002-04-09
Svar:
Vid kärnklyvningen bildas neutroner med hög energi. I en termisk reaktor
bromsas neutronerna in i en så kallad moderator, vanligen vatten. De allra
flesta elproducerande reaktorer är av denna typ. I en snabb reaktor finns
ingen moderator. Här måste man använda höganrikat uran. En sådan reaktor
blir mera kompakt. Kärnkraftdrivna fartyg har reaktorer av denna typ.
Annars hänvisar vi till hemsidan nedan.
/KS 2002-04-09
Vid kärnklyvningen bildas neutroner med hög energi. I en termisk reaktor
bromsas neutronerna in i en så kallad moderator, vanligen vatten. De allra
flesta elproducerande reaktorer är av denna typ. I en snabb reaktor finns
ingen moderator. Här måste man använda höganrikat uran. En sådan reaktor
blir mera kompakt. Kärnkraftdrivna fartyg har reaktorer av denna typ.
Annars hänvisar vi till hemsidan nedan.
/KS 2002-04-09
: Energi [10091]
Fråga:
Hej! Hur stor är ljusförlusten i optiska fibrer? Blir fibrerna varma av ljuset?
Är värmen försumbar? Skulle man i princip inte kunna skicka ljus i en fiber
och låta det gå runt och runt? Tex skulle man kunna ladda en fiber med
laserljus. Man skulle kanske kunna lagra energi såhär. Man skulle kunna
tillverka lasrar med VÄLDIGT hög effekt. Jag gissar att det sker en viss
förlust som omöjliggör detta men finns där andra teoretiska brister i mitt
resonemang? Vad jag vet så reflekteras 100% av ljuset inuti fibrerna så
inget ljus &34;försvinner&34; ut. Men det finns ju alltid föroreningar som stoppar
en del. Har läst om så kallade &34;Whiskers&34;, perfekta fibrer utan dislokationer.
Kanske skulle dessa kunna användas? Tacksam för svar!
/Mario W, Malmö 2002-04-10
Hej! Hur stor är ljusförlusten i optiska fibrer? Blir fibrerna varma av ljuset?
Är värmen försumbar? Skulle man i princip inte kunna skicka ljus i en fiber
och låta det gå runt och runt? Tex skulle man kunna ladda en fiber med
laserljus. Man skulle kanske kunna lagra energi såhär. Man skulle kunna
tillverka lasrar med VÄLDIGT hög effekt. Jag gissar att det sker en viss
förlust som omöjliggör detta men finns där andra teoretiska brister i mitt
resonemang? Vad jag vet så reflekteras 100% av ljuset inuti fibrerna så
inget ljus &34;försvinner&34; ut. Men det finns ju alltid föroreningar som stoppar
en del. Har läst om så kallade &34;Whiskers&34;, perfekta fibrer utan dislokationer.
Kanske skulle dessa kunna användas? Tacksam för svar!
/Mario W, Malmö 2002-04-10
Svar:
I de bästa optiska fibrer går signalen ner till 10% på en sträcka av 100 km,
och det är nära den teoretiska gränsen.
Med jämna mellanrum måste alltså signalen förstärkas. Numera kan det göras
på optisk väg, kolla svaret nedan. Dina idéer om energilagring funkar
tyvärr inte.
/KS 2002-04-11
I de bästa optiska fibrer går signalen ner till 10% på en sträcka av 100 km,
och det är nära den teoretiska gränsen.
Med jämna mellanrum måste alltså signalen förstärkas. Numera kan det göras
på optisk väg, kolla svaret nedan. Dina idéer om energilagring funkar
tyvärr inte.
/KS 2002-04-11
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar