414 frågor / svar hittades
Är accelerationen som en massa erhåller i ett gravitationsfält relativ till den gemensamma tyngdpunkten eller relativt den andra massan i ekvationen F=ma? Och hur stor är en elektron?
/Nils B, Jag går inte i skolan/18, Mörrum 1998-02-22
Relativt tyngpunkten. Elektronen anses vara punktformig. Detta ger upphov till en intressant följdfråga: eftersom det elekriska fältet varierar som e/r, så går det mot oändligheten när man kommer nära en elektron. Fysiker tycker emellertid inte om oändligheter, så bortförklaringen är: nära elektronen polariserar det höga elektriska fältet vakuum, så att elektronen kommer att omge sig med en massa dipoler bestående av elektron-positron par. Dessa dipoler gör att fältet inte blir oändligt stort.
/Peter Ekström 1998-02-24
1. Varför är gamla värmeelement sämre än nya trots att de har samma effekt?
2. Vad är det för kraft som håller kvar laddningarna på en konduktors yta? Vektorsumman av coulombkrafterna borde vara riktad ut från sfären.
3. Varför lägger man likströmskablar i botten på haven och inte växelströmskablar?
/C. A, Universitet, Norrköping 1998-03-02
1 Är de sämre så har de inte samma effekt eftersom all elektrisk energi övergår i värme. Mät både spänning och ström genom ett gammalt element för att se om den elektriska effekten har samma värde som står på elementet.
2 Det krävs en viss energi för att elektronerna ska lämna metallen. Det gör de om fältet blir tillräckligt starkt utanför konduktorn.
Fundera Hur ser det ut när elektronerna lämnar konduktorn?
3 Man vill bara ha en kabel eftersom "returströmmen" ska gå genom vattnet. De stora elektroder som utgör kontakten med vattnet måste utformas olika om strömmen går ner i eller kommer upp ur vattnet.
/GO 1998-03-17
Hejsan,
Vad är det för fördel att skicka stora strömmar (effekter) med likspänning kontra växelspänning över stora avstånd ?
(Det kanske inte är någon fördel!?)
Stomströmnätet i Sverige består av 400 KV ledningar(växel)
men vid överföringar till exempelvis Gotland vill bolagen
gärna använda likspänningskablar.
Varför ?
Det borde vara krångligare med omvandlingen till lågspänning.
MVH
Mange
/magnus a, campus norrköping, Norrköping 1998-03-04
Likspänningsöverföring har följande fördelar:
1 Man kan klara sig med en ledare för att låta returströmmen
gå genom jord eller vatten. Därför användes likström för överföring av
elektrisk energi över vatten. Exempel på detta är kabeln mellan fastlandet
och Gotland samt mellan
Sverige och Tyskland.
2 Om man har en fasförskjutning mellan ström och spänning på ett
växelströmsnät
så ökar förlusterna i ledningen.Det är tekniskt besvärligt att begränsa
fasförskjutningen.
Fundera Förlusterna beror främst på uppvärmning i ledningarna.
Härled ett uttryck som visar hur
andelen förluster beror av fasförskjutningen.
3 Man kan använda kablar.
Nackdelen är att det är svårare att &34;transformera likström&34; men med modern
halvledarteknik är detta problem tekniskt hanterbart.
/GO 2000-03-29
Ett barn till en kollega fick följande fråga på ett fysikprov (år7) "Vad är det för skillnad på en permanent magnet och en keramisk magnet?" Finns det något som heter "keramisk magnet" och hur skiljer de sig isåfall från en permanent magnet (typ stavmagnet)?
/Reine K, Novaskolan, Kalmar 1998-03-05
Permanentmagnetiska material kan vara stållegeringar med ca 1% kolhalt som i "vanliga" magneter eller så kan det vara kemiska föreningar som t ex bariumferrit BaO6Fe2O3. Detta kan sägas vara en form av keram men det finns ingen entydig definition på detta begrepp.
/GO 1998-03-09
Tack för svaren på mina senaste frågor. I synnerhet den om kamerans
blixtkondensator.
Här kommer nu några nya om induktion-växelström.
1. En transformators utspänning sjunker när belastningen ökar.
Beror det på att spolen på sekundärsidan har trådresistans (inre resistans)
?
2. En i huvusak induktiv belastning som kopplas till nätet omsätter ju
enbart energi i den resistiva delen. I själva spolen sker ju ingen
energiomsättning annat än att den magnetiska energin går tillbaka
till nätet. Men hur blir det med en spole i en elmotor. Där omvandlas
tydligen energi till rörelseenergi hos rotorn. Betyder det att den
lagrade magnetiska energin hos spolen inte går tillbaka till nätet
utan blir rörelseenergi hos rotorn.
3. Vad menas egentligen med faskompensering. Jag har hört att man ibland
vill få fasen = 0 grader för en belastning för att "minska energiförlusterna".
Man kan då koppla in en kondensator eller en spole för att få fasen = 0.
Min fråga är då. Var sker själva vinsten? Är det så att man får ut mer effekt
för själva belastningen eller ökas verkningsgraden hos belastningen eller är
det rent av så att vinsten ligger i att nätets förlusteffekter minskas?
4. Om man belastar ett batteri får man ju ut maxeffekt hos belastningen
om belastningens resistans är lika med inre resistansen för batteriet.
Verkningsgraden blir dock 50% eftersom hälften av värmen omsätts i det inre
motståndet, så på så vis är det kanske en dålig anpassning. Men för en
stereo-högtalare verkar detta inte vara viktigt eftersom det alltid
talas om att sätta utimpedans och inimpedans lika. Hur kan det komma sig?
5. Hushållens kWh-mätare fungerar enligt alla läroböcker med hjälp av
virvelströmmar. Ingen lärobok bemödar sig dock att förklara mera ingående.
I NE näms dock att det är två spolar som skapar virvelströmmarna.
En "strömspole" och en "spänningsspole" för att så kunna mäta effekten.
Bild och koplingsschema lyser dock med sin frånvaro. Kan det vara så att
det är lite hemligt?? Om inte så vore jag tacksam för mera ingående
förklaringar.
/erik W, KOMVUX, Östersund 1998-03-10
1 Ja delvis. När belastningen ökar så ökar även strömmen. Verkliga
transformatorer
beter sig inte alltid som de enklaste modellerna förutsäger.
2 I en ideal spole i en växelströmskrets sker hela tiden en omvandling mellan
elektrisk och magnetisk energi. I en elmotor omvandlas elenergi till mekanisk
energi. Det blir precis som du säger.
3 Om man överför elektrisk energi med växelström så ökar
överföringsförlusterna
(= värme i ledningarna) om man har fasförskjutning. Strömmen ökar med
fasförskjutningen
om man överför en given effekt. Även förlusterna ökar med ökad ström.
Tekniskt
brukar man uttrycka detta med att man minimerar överföringen av
reaktiv effekt.
4 Vi håller inte med om 50%. När man talar om verkningsgrad så är det
den för oss nyttiga energin som man betraktar. Värmen i batteriet tar vi ju
inte
tillvara. Det är samma princip för högtalaren som för batteriet.
Problem Visa att effektutvecklingen i en resistor som kopplas till
ett batteri är maximal då resistorns resistans = batteriets inre resistans.
5 Moderna kWh-mätare fungerar på annat sätt. Men de "gamla" fungerar så att
den ena spolen genererar virvelströmmar i plattan som snurrar. Det vridande
momentet på
plattan uppkommer genom att dessa virvelströmmar påverkas av magnetfältet från den
andra spolen. Det vridande momentet blir då proportionellt mot produkten av
ström och spänning.
/GO 2000-03-30
Vad händer när det blir översvämmning i ett hus, går säkringarna direkt eller blir vattnet strömförande? Hälsningar Åsa
/Åsa D, Palettskolan, Lund 1998-03-17
Förmodligen dröjer det ett tag innan säkringarna går. Det bästa skyddet får man om man installerar en jordfelsbrytare. En sådan borde finnas i alla skolor och hem.
/GO 1998-11-10
Varför sitter en ballong kvar i taket så länge? Är det för att elektronerna dras till varandra? Finns det negativt eller positivt laddade elektroner i taket?
/Karin K, Östra Funkabo, Kalmar 1998-03-19
Om jag förstår din fråga rätt så har du gnuggat en ballong mot något så att den blivit elektriskt laddad och sedan låtit den sitta i taket.
Den sitter kvar i taket därför att laddningarna på ballongen och laddningarna i taket dras mot varandra. Laddningarna i ballongen och taket är av olika slag, till exempel negativa elektroner på ballongen och positiva laddningar (inte "positiva elektroner", de är alltid negativt laddade) i taket. Man kan inte veta om det är elektroner i taket eller på ballongen eftersom det beror på vilket material som man "gnuggar" ballongen mot.
/GO 1998-11-10
Jag har en liten fråga som kan tänkas vara helt självklar. I våran lärobok (Quanta kurs A) står det att när man gnider t.ex. en duk mot en linjal så kommer elektroner att hoppa över till linjalen. Visst, men när jag hör detta så kommer ett välkänt ord till mig nämligen jon! Om vi förenklar och säger att vi gnider över 10 elektroner till linjalen. Då borde det ju bildas 10 joner också, eller? Och visst antalet elektroner som gnids över är väl ingenting relativt den totala mängden e- i linjalen. Men borde inte ämnets egenskaper ändras när om än en liten mängd av elektronerna försvinner? Går det i huvudtaget till så här?
/Erik L, Vilunda Gymn., Upplands Väsby 1998-05-12
Du har rätt. Om en elektron "hoppar över" till linjalen så kommer det att bli överskott på positiva laddningar i duken, som alltså blir positivt laddad. Man kan som Du säga att det finns positiva joner i duken. Så småningom kommer dessa laddningar att neutraliseras genom att duken är jordad genom Din hand.
Precis som Du säger blir det relativa överskottet på antalet laddningar väldigt litet. Men den elektriska kraften är så stor att även ett litet antal elementarladdningar har en fullt märkbar effekt.
Fundera Du kan lyfta små papperslappar med linjalen. Vad händer med laddningarna inne i papperslappen och varför blir det en lyftande kraft?
/GO 1998-05-20
Hej! Hurdan är strömhastigheten i en supraledare? Hälsningar Evert
/Evert S, Sunnadalskolan, Karlskrona 1998-05-26
Strömstyrka anges ju i enheten ampere (A) som är det samma som coulomb per sekund (C/s), alltså laddning per tidsenhet. I en metall är elektronerna laddningsbärarna. Vid en given strömstyrka blir elektronernas drifthastighet ungefär densamma i en supraledande och en "vanlig" metall.
/ KS 1998-09-18
Hej!
Jag håller på med Kirchhoff och hans lagar i ett fysikprojekt i skolan.
Jag har svårt att hitta bra information som inte är alltför komplicerad.
Jag undrar nu om ni skulle kunna förklara lagarna på ett lite lättare sätt?
Samt skicka lite bra sidor om Kirchhoff om ni vet någon.
Tack på förhand!
Mvh
Anders Olsson
/Anders O, Porthälla Gymnasium, Partille 1998-09-23
Kirchhoffs 1:a lag handlar om ström:
Välj en punkt (nod) i en strömslinga. Summan av all ström som går in mot
noden
är lika med summan av all ström som går ut från noden.
Kirchhoffs 2:a lag handlar om spänningen:
Tar vi oss runt en sluten strömkrets blir summa av alla spänningsändringar lika med noll.
2000-03-29
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar