Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

414 frågor / svar hittades

Kan gravitationen både vara den starkaste och den svagaste kraften? Vilket stämmer?

Fråga:
Jag har både hört att gravitationen skulle vara den starkaste naturkraften men jag har också hört att det skulle vara den svagaste. Vilket stämmer?
/Robin  S,  S:T Jacobi Gymnasium,  Stockholm 1998-02-07
Svar:
På sätt och vis båda påståendena korrekta! Gravitationen är vad gäller styrkan den svagaste kraften. På stora avstånd är den emellertid den starkaste. Det beror på att två av de starkare krafterna (den starka färgkraften och den svaga) har mycket kort räckvidd (ungefär storleken av en proton eller en neutron) eftersom förmedlingspartiklarna har vilomassor som är större än noll.

Då återstår bara gravitation och elektromagnetisk växelverkan. Den senare verkar ju mellan objekt med olika laddning. Eftersom kraften är ganska stark, så strävar ett laddat föremål att samla in laddningar av motsatt laddning. Detta betyder att de flesta föremål i Universum (t.ex. stjärnor, planeter) är oladdade, och de påverkas inte av elektromagnetiska krafter.

Återstår allstå bara gravitationen, som är den dominerande kraften vad gäller Universum. Det beror alltså dels på att gravitationen har oändlig räckvidd (avtar som 1/r2) och dels på att den bara har en 'laddning', objekten kan alltså inte göra sig 'neutrala' för gravitationen genom att samla in motsatt 'laddning'.

Den yttersta manifestationen för gravitationens styrka är svarta hål. I dessa har så mycket massa samlats inom ett litet område, att materian krossas till en punkt. Man har numera, bland annat med hjälp av Hubble-teleskopet, mycket bra indirekta bevis på att svarta hål verkligen existerar. Vill du veta mer om svarta hål leta i frågelådans databas!
/Peter Ekström 2002-10-15


Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [960]
Fråga:
Hej! Vi är två tjejer i åk 6 som jobbar med ett projekt. Vi undrar om man kan sätta en generator på benet och ett batteri i generatorn och sedan när man går kommer batteriet att laddas upp. Hälsningar Ida och Fanny
/Ida och Fanny  K,  Mellbystrandsskolan,  Mellbystrand 1998-02-08
Svar:
Kul idé!

Det är svårt att se hur ni ska få generatorn att drivas runt. Ett sätt är att ha generatorn i en liten vagn och låta hjulen driva generatorn men det är ju inte så smart som er ursprungliga idé.

Om någon kan komma på hur man ska göra kan du väl höra av dig så vi kan hjälpa Ida och Fanny.

Lycka till med projektet!


/GO 1998-11-10



Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [961]
Fråga:
Vad har hänt med ett lysrör när det blinkar?
/Henrik  I,  Vimarskolan,  Vimmerby 1998-02-08
Svar:
När man tänder ett lysrör så går strömmen först genom glimtändaren tills resistansen hos gasen inne i lysröret har sjunkit så att en tillräckligt stark ström ska kunna gå genom gasen.

När lampan blinkar så sjunker inte resistansen tillräckligt utan strömmen går omväxlande genom glimtändaren och lysröret.

Läs I Nationalencyklopedin finns under uppslagsordet lysrör en bra artikel!


/GO 1998-11-10



Fråga:
Jag har två frågor.


1. Eleverna frågar ibland varför ljusstrålen bryts när den går
från luft till glas, till exempel. Jag säger att ljusstrålen väljer den
snabbaste vägen, men då frågar de förstås varför den inte går
rakt fram istället och då säger jag att det beror på hur molekylerna
är ordnade i glas. Jag vet dock inte om det är riktigt sant. Finns
det någon bättre bild att ge 14-åringarna?


2. Finns det något bra sätt att förklara vad induktion egentligen beror på?

/Kerstin  H,  Skarpängsskolan,  Täby 1998-02-11

Svar:
1. Ett sätt att beskriva det på är som Du säger att säga att ljuset väljer
den väg som går snabbast men då måste man också tala om att ljuset går
långsammare inne i glaset.


Man kan jämföra med att springa orientering. Ska man springa till en
skärm en bit in i skogen är det fördelaktigt att
springa en längre sträcka på det öppna fältet där man kan springa fort.


Man kan naturligtvis använda en vågbeskrivning men det är nog för abstrakt för 14-åringar. Det viktiga är att man talar om att brytningen sker därför
att ljusets utbredningshastighet är lägre inne i glaset.
Det tror jag de flesta accepterar.


2. Induktion gör att spänning uppkommer i en ledare som förs genom ett magnetfält.
Det viktigaste är nog att visa och beskriva fenomenet. Om man använder ordet "förklara"
så kommer nog många elever att ha förväntningar som inte uppfylls. Det enda man bör
säga är att elektronerna inne i ledaren påverkas av en kraft när de rör sig genom
magnetfältet.


Råd till lärare: Beskriv och illustrera mer och "förklara" mindre!
/GO 1998-11-10



Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [1012]
Fråga:
Är det samma "förmedlingspartikel" som verkar i ett magnetiskt fält som i ett elektriskt, nämligen fotoner? Dessa fotoner som sägs förmedla den elektriska kraften, går de att detektera? Om det nu är någon slags fotoner så borde det rimligen innebära att energi transporteras, var kommer denna ifrån? Om man kunde förvara en "permanentmagnet" i ett fullständigt isolerat system kommer denna då att avmagnetiseras i enlighet med principen att entropin ökar?
/Nils  G,  Sundlergymnasiet,  Vårgårda 1998-02-16
Svar:
Det elektriska och magnetiska fälten bör ses om olika yttringar av samma sak, nämligen elektromagnetismen. Elektriska fält skapas av laddningar medan magnetiska fält skapas av laddningar i rörelse (strömmar).

Fotonen är förmedlarpartiklen för den elektromagnetiska kraften.

När man beskriver kraftverkan med förmedlarpartiklar så är dessa virtuella dvs de har inte en egen energi utan existerar tillfälligt på "lånad energi". Därför kan man inte detektera dem, det "lyser inte runt laddningar".

Vid kraftverkan överförs energi och rörelsemängd mellan de två partiklarna som växelverkar med varandra.

Det är inget som säger att en permanentmagnet skulle avmagnetiseras av sig själv. De förändringar som kan (men inte behöver) ske är däremot sådana att entropin ökar.


/GO 1998-03-01



Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [1015]
Fråga:
Hur gör man för att lyckas med en citrondriven motor?
Vilken elmotor funkar?
Var hittar man rätt motor?
/Lars  D,  Sunnerbyskolan,  Sorunda 1998-02-16
Svar:
Man kan göra ett enkelt batteri av en citron och två metallbleck av till exempel koppar
och zink. Gör två snitt i citronen och stick in de båda metallblecken.


Du behöver en enkel likströmsmotor som man till exempel kan köpa på Clas Ohlson.


Försök: Om motorn går dåligt på en citron, hur kan man då använda fler citroner?
/GO 1998-11-10



Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [1020]
Fråga:
Några frågor om elektriska och magnetiska fenomen.
  1. I en elektronkanon accelereras elektroner mot en positiv platta med ett hål i. Vissa elektroner passerar tydligen genom hålet och fortsätter på andra sidan. Varför absorberas inte elektronerna av hålets kanter? Fältlinjerna är väl avböjda mot hålets kanter. Är inte anoden positiv på "baksidan" så att de elektroner som passerat bromsas?
  2. När fås elektromagnetisk strålning i den bemärkelsen att energi "avges" från den elektriska kretsen? Räcker det med att ladda upp/ur en kondensator.
  3. Varför används en kondensator i kamerans blixt. Kondensatorn har ju samma max. spänning som batteriet som laddar upp kondensatorn. Varför kopplas inte kondensatorn direkt till lampan?
  4. Kan en 24V-spänningskälla (matad med 230V) någonsin vara farlig om man bortser från induktionsspänningar i en yttre krets? Ett annat sätt att formulera frågan: Kan 24V-källan på något sätt driva hög ström genom kroppen?

/erik  W,  komvux,  östersund 1998-02-17
Svar:
Trevliga frågor!
  1. Tänk dig en elektron som är precis mitt i hålet. Den påverkas lika mycket från alla håll i sidled, men med en framåtriktad kraft som accelererar den genom hålet. Elektroner lite vid sidan av mitten påverkas lite i sidled, men inte tillräckligt för att de skall träffa hålets kanter. Om man skulle sätta in en elektrod efter hålet med samma potential (negativ) som katoden där elektronerna startade, så skulle elektronerna mycket riktigt bromsas upp. Normalt har man emellertid anoden (den med hålet) på jordpotential, och katoden på negativ potential. Det blir då inget elektriskt fält efter anoden.
  2. Man får elektromagnetisk strålning om man har elektriska eller magnetiska fält som varierar. Så, svar: ja.
  3. Jag antar du menar: varför kopplas inte lampan direkt till batteriet? För det första tror jag inte att spänningen över kondensatorn är samma som batteriets spänning. När du sätter på blixten, kan du säkert som ung med god hörsel höra ett pipande ljud med hög frekvens. Detta kommer från en oscillator som hugger upp strömmen från batteriet. Eftersom vi då får en varierande ström i kretsen, så kan vi transformera upp den till högre spänning, likrikta den, och ladda kondensatorn med en betydligt högre spänning än vad batteriet har.
  4. Nej, inte med frågans förutsättningar, eftersom kroppens resistans gör strömmen mycket liten. Utan frågans begränsning kan emellertid även 24V vara farligt, speciellt om det är växelspänning. Fundera på varför med hjälp av svaret på fråga 3.

/Peter Ekström 1998-02-25


Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [1033]
Fråga:
Hur visar man enkelt elektromagnetism?
/Margareta  H,  Öxnehagaskolan,  Huskvarna 1998-02-19
Svar:
Det bästa är att göra experiment med spolar. Du måste nog kontakta en 7 - 9 skola eller gymnasieskola och be att få låna spolar och strömaggregat. Till spolarna bör finnas järnkärnor. Sedan kan du experimentera åskådligt med spolarna.

Visa att spolen påverkar en kompassnål.

Visa att spolen med järnkärna kan plocka upp metallföremål.

Gör en fyrkant av järnkärnor och sätt spolen runt en av dem. Kör en stark ström genom spolen och låt barnen försöka sära på järnkärnorna med och utan ström genom spolen.

Du kan säkert komma på fler roliga försök när Du förbereder Dig! Lycka till!

 
/GO 1998-02-19



Fråga:
Vad skulle ske om det inte fanns någon geomagnetism?
/Camilla  K,  Sundlergymnasiet,  Vårgårda 1998-02-19
Svar:
Den viktigaste med jordens magnetfält för oss människor är att den
hindrar den s k solvinden att nå jordytan. Solvinden består
av laddade partiklar som sänds ut från solen. När de kommer in i
det jordmagnetiska fältet så avböjs de och kommer normalt inte ner till
atmosfären.


Fundera Skulle vi se något norrsken om det inte fanns ett jordmagnetiskt fält?
/GO 1998-03-01



Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [1049]
Fråga:
Varför byter det magnetiska fältet kring en ledare riktning när strömmen ändrar riktning?
/Johanna  M,  Norra Real,  Stockholm 1998-02-20
Svar:
Magnetfältet orsakas av laddningar i rörelse (= ström).
Om strömmen ökar till det dubbla så blir även magnetfältet
dubbelt så stort, magnetfältets styrka är proportionell mot strömmen.
Detta innebär
speciellt att om strömmen är noll så försvinner magnetfältet.
Dessutom är magnetfältet en vektorstorhet dvs den har både riktning och
styrka.


Vi tänker oss nu två ledare som är placerade omedelbart intill varandra.
Det totala magnetfältet i en viss punkt blir summan av magnetfälten från de
båda ledarna. Antag att nu att strömmarna i de båda ledarna är lika stora men
motriktade. Då försvinner magnetfältet utanför ledarna eftersom den totala
strömmen i ledarna är noll. Detta innebär att de enskilda bidragen från
de båda ledarna måste ta ut varandra dvs vara lika stora och motriktade.


Försök Gör själv försök med ledare och kompassnål!


Fundera Två ledare är nära varandra men med ett litet avstånd mellan dem.
Strömmen i de båda ledarna är lika stora men motriktade. Hur ser magnetfältet
ut mellan ledarna? På långt håll från ledarna?

Fundera Hur stort är magnetfältet 10 cm från en vanlig lampsladd?

/GO 2000-03-29



Sida 7 av 42

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar