Svar:
Ett batteri används ju för att ge ström. Inne i batteriet finns kemiska ämnen. Man kan säga att vid den negativa polen så vill dessa ämnen lämna ifrån sig elektroner medan det vid den positiva polen är tvärt om, där "sugs" elektroner gärna upp. Kopplar man ihop polerna med en ledare så går alltså elektronerna från minus till plus.
1997-03-20

Svar:
Det var inga lätta frågor. Laddade kroppar attraherar eller repellerar varandra med "vanlig" elektrisk kraft. Om laddningarna rör sig så tillkommer en ny kraft, nämligen den magnetiska kraften. Den enklaste formen av magnetisk kraft är mellan två ledare i vilka det går strömmar. Ström består ju av laddningar som rör sig. Om strömmarna går i cirklar så får vi vad som vanligen kallas en magnet. Ett exempel är en spole. När det går en ström i en spole så uppför den sig som en "vanlig" magnet.

I en permanentmagnet finns det på atomär nivå strömmar som går i cirkel. Detta betyder att varje liten del av magneten är en egen magnet. Normalt är dessa små magneter riktade åt alla möjliga håll, men genom att placera det magnetiska materialet i ett starkt magnetfält kan man få alla småmagneter att rikta in sig åt samma håll. Då får man en permanentmagnet. Jag förmodar att det är det ni menar med att likrikta en magnet.

Vad som blir sydpol och nordpol beror på hur de små strömmarna snurrar.
1998-11-11

Svar:
Man gör magneter i två steg. Först gör man en lämplig legering som gjuts eller formas på annat sätt. Metallbiten är då inte magnetisk. För att magnetisera den måste man "utsätta" den för ett starkt magnetfält. Man kanske måste ta till ytterligare knep, till exempel först värma den och sedan låta den svalna för att få den riktigt stark. Eventuellt gör man båda sakerna på en gång; man låter metallen stelna i ett starkt magnetfält.

Försök: Du kan själv magnetisera järnstycken genom att lägga dem i mitten av en spole och skicka ström genom spolen. Man kan också ta en vanlig strumpsticka och rikta den parallellt med det jordmagnetiska fältet och slå till stickan med en hammare. Då får man en svag magnet!

Fundera: Varför tror du att magneten blir starkare om man slår på den?
1998-11-11

Svar:
Valenselektronerna i järnatomen har speciella magnetiska egenskaper. Detta märks inte så mycket hos en enskild atom men i en fast kropp av järn så bildas områden som kallas domäner, där alla atomer har riktat in "sin egen magnet" åt samma håll. Det är denna egenskap som gör att järn har speciella magnetiska egenskaper.
1998-11-11

Svar:
Det är en av de mest grundläggande lagarna i fysiken att elektriska och magnetiska fenomen har samma ursprung, nämligen hos elektriskt laddade partiklar.
Elektriska fält finns runt alla laddade partiklar medan magnetiska fält orsakas av laddningar i rörelse.

En elledning som för ström innehåller som bekant laddningar som rör sig. Magnetfältet kommer från dessa rörliga laddningar.

En elektromagnet kan högst ha ett magnetfält som är ungefär 1 Tesla. Det kanske inte säger Dig speciellt mycket men man har starka elektromagneter i
lyftkranar som kan lyfta flera ton järnskrot.

Pröva själv: Gör olika elektromagneter och testa hur mycket de kan lyfta. Du upptäcker säkert att det är mycket viktigt att man har en järnkärna inne i
spolen!
1998-11-11

Svar:
En diod är en liten komponent som bara släpper igenom ström åt ett håll.

Försök:Koppla en lampa och en diod i serie och anslut till ett batteri. Byt sedan + och -.
1998-11-11

Svar:
Den piezoelektriska effekten innebär att om man trycker på en kristall så blir det ett elektriskt fält över kristallen. Om man nu snabbt trycker till kristallen så kan den börja svänga och då får man en oscillerande spänning över kristallen. Denna frekvens är mycket välbestämd.

Omvänt gäller att om man lägger på en spänning över kristallen så drar den ihop sig (eller utvidgar sig, beroende på + och ­).

I klockan kopplar man ihop den elektriska och mekaniska svängningen på så sätt att den mekaniska svängningen bestämmer frekvensen medan den pålagda spänningen tillför energi så att svängningen kan fortgå.
1998-11-11

Svar:
En darrål kan utsätta sina offer för ganska starka både spänningar och strömmar. Spänningen kan uppgå till några hundra volt. Normalt så finns det en elektrisk aktivitet i många av kroppens celler. Både muskel- och nervceller kan generera spänningar men bara på ungefär 0.5 volt. Genom att seriekoppla en mängd celler kan darrålen få så stora spänningar.

Som du kanske vet gjorde Galvani experiment med grodlår som drog ihop sig när en ström skickades genom dem. Detta visar att muskler reagerar på ström. Fundera själv på hur nerverna kan få musklerna att dra ihop sig!
1998-11-11

Svar:
Det går inte att ge ett bestämt svar på frågan eftersom det beror på hur man belastar nätet. Tag till exempel elektrisk uppvärmning. Naturligtvis får elementen högre effekt men termostaten stänger elementet tidigare när effekten är högre. Därför blir inte elförbrukningen högre i detta fall. Har man däremot lampor så lyser de något starkare men man låter dem lysa lika länge som tidigare. Alltså går elförbrukningen upp om man har lampor.

I ditt exempel ökar spänningen med ca 6%. Eftersom effekten vanligtvis är proportionell mot spänningen i kvadrat så ökar effekten i detta fall med ca 12%. eftersom 1.06² = 1.1236
1999-03-06

Svar:
Vi har inte lyckats hitta någon förklaring till att induktansen betecknas med L. En teori är att eftersom I var upptaget för ström så tog man en annan, "ledig" bokstav. I många fall liksom detta finns det inga “rationella“ förklaringar . Spole heter die Spule på tyska.
1997-03-20