Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3566]
Fråga:
VAd innebar Maxwells teori om de elektroniska ljuset? Hur fungerar detta?
/Kristina Sundsvall 1999-09-02
VAd innebar Maxwells teori om de elektroniska ljuset? Hur fungerar detta?
/Kristina Sundsvall 1999-09-02
Svar:
I fyra ekvationer sammanfattade Maxwell år 1864 på ett elegant vis elektromagnetismen. Den matematik som behövs för att begripa dem ligger över gymnasienivå, så det är ingenting vi ska ta upp här. Slå i Nationalencyklopedin
på Maxwells ekvationer! De är där uppställda och ser mycket enkla ut, men för att begripa vad de innehåller, måste man kunna ganska mycket matematik.
I fyra ekvationer sammanfattade Maxwell år 1864 på ett elegant vis elektromagnetismen. Den matematik som behövs för att begripa dem ligger över gymnasienivå, så det är ingenting vi ska ta upp här. Slå i Nationalencyklopedin
på Maxwells ekvationer! De är där uppställda och ser mycket enkla ut, men för att begripa vad de innehåller, måste man kunna ganska mycket matematik. Nästa stora framsteg inom elektromagnetismen var kvantelektrodynamiken, som utvecklades för ungefär 50 år sedan. Ska man nämna ett namn i detta sammanhang, blir det nog Feynman.
/KS 1999-09-08
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [3578]
Fråga:
Går blixten nerifrån och upp eller uppifrån och ner?
/Stanley E, Gamlestadsskolan, GBG 1999-09-06
Går blixten nerifrån och upp eller uppifrån och ner?
/Stanley E, Gamlestadsskolan, GBG 1999-09-06
Svar:
Huvudblixten föregås av en förurladdning som rör sig ganska långsamt
och som är ljussvag. Den kan starta både från molnet och från marken.
När då en elektriskt ledande kanal har uppstått, kommer huvudladdningen.
Beroende på molnets laddning kan strömmen antingen gå från molnet
eller från marken. Det finns också blixtar som aldrig når marken.
/KS 2000-03-28
Huvudblixten föregås av en förurladdning som rör sig ganska långsamt
och som är ljussvag. Den kan starta både från molnet och från marken.
När då en elektriskt ledande kanal har uppstått, kommer huvudladdningen.
Beroende på molnets laddning kan strömmen antingen gå från molnet
eller från marken. Det finns också blixtar som aldrig når marken.
/KS 2000-03-28
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3587]
Fråga:
Om man har en superledare i form av en ring som får rotera friktionsfritt (man kyler ned den så att den är "superlednade") på en elektromagnet av samma form så att den kan rotera utan att vidröra underlaget och sedan sänker en omagnetisk vikt fäst i en dynamometer genom de båda ringarna. Kommer då viktens tyngd då att minska?
/Peo E, Thorildsplans gymnasium, Stockholm 1999-09-07
Om man har en superledare i form av en ring som får rotera friktionsfritt (man kyler ned den så att den är "superlednade") på en elektromagnet av samma form så att den kan rotera utan att vidröra underlaget och sedan sänker en omagnetisk vikt fäst i en dynamometer genom de båda ringarna. Kommer då viktens tyngd då att minska?
/Peo E, Thorildsplans gymnasium, Stockholm 1999-09-07
Svar:
Nej, tyngden bör inte påverkas. Sedan hör det till saken, att det knappast finns något material som är helt "omagnetiskt". Ett berömt exempel på detta är en liten groda!
/KS 1999-09-08
Nej, tyngden bör inte påverkas. Sedan hör det till saken, att det knappast finns något material som är helt "omagnetiskt". Ett berömt exempel på detta är en liten groda!
/KS 1999-09-08
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3606]
Fråga:
Varför är kompassnålen kort?
/Louise S, göteborgs högre samskola, göteborg 1999-09-09
Varför är kompassnålen kort?
/Louise S, göteborgs högre samskola, göteborg 1999-09-09
Svar:
I en vanlig orienteringskompass är nålen kort av praktiska skäl. Man springer inte gärna omkring med en jättekompass. Annars skulle det vara bättre med en lång kompassnål.
/KS 1999-09-13
I en vanlig orienteringskompass är nålen kort av praktiska skäl. Man springer inte gärna omkring med en jättekompass. Annars skulle det vara bättre med en lång kompassnål.
/KS 1999-09-13
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3638]
Fråga:
Hej fysiker! Vi betraktar en kraftledning. Från denna utstrålas ett elektromagnetiskt fält med frekvensen 50Hz, alltså våglängden 6000km (rejäla vågor) till följd av strömmen i ledningen. Om vi hade helt tokiga generatorer som gav hiskeliga 500THz i stället så borde våglängden på strålningen från ledningarna ligga på 600nm, alltså synligt ljus! Ledningarna skulle lysa utan att glöda som en vanlig glödtråd. Är detta möjligt? Vi kanske kan åtminstone teoretiskt bortse från induktans i ledningen som skulle stoppa ström med sådan oerhörd frekvens. Det måste väl förloras energi i sådan strålning, oavsett våglängd. Och även en supraledare ger väl dessa fält så då sker inte energiöverföringen förlustfritt där heller trots att resistansen är noll. /Olog
/Olof P, Högskolan i Kalmar (Inte gymnasium alltså), Kalmar 1999-09-14
Hej fysiker! Vi betraktar en kraftledning. Från denna utstrålas ett elektromagnetiskt fält med frekvensen 50Hz, alltså våglängden 6000km (rejäla vågor) till följd av strömmen i ledningen. Om vi hade helt tokiga generatorer som gav hiskeliga 500THz i stället så borde våglängden på strålningen från ledningarna ligga på 600nm, alltså synligt ljus! Ledningarna skulle lysa utan att glöda som en vanlig glödtråd. Är detta möjligt? Vi kanske kan åtminstone teoretiskt bortse från induktans i ledningen som skulle stoppa ström med sådan oerhörd frekvens. Det måste väl förloras energi i sådan strålning, oavsett våglängd. Och även en supraledare ger väl dessa fält så då sker inte energiöverföringen förlustfritt där heller trots att resistansen är noll. /Olog
/Olof P, Högskolan i Kalmar (Inte gymnasium alltså), Kalmar 1999-09-14
Svar:
Att bara varva upp frekvensen som du föreslår är inte möjligt av åtskilliga skäl. Däremot finns ett enkelt sätt för dig själv att greja sådana generatorer. Tänd en glödlampa! Då börjar atomerna vibrera med de hiskeliga frekvenser du nämner, och vi får mycket riktigt ljus!
/KS 1999-09-15
Att bara varva upp frekvensen som du föreslår är inte möjligt av åtskilliga skäl. Däremot finns ett enkelt sätt för dig själv att greja sådana generatorer. Tänd en glödlampa! Då börjar atomerna vibrera med de hiskeliga frekvenser du nämner, och vi får mycket riktigt ljus!
/KS 1999-09-15
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [3640]
Fråga:
Ström är ju elektroner som rör sig i en ledare. Men hur snabbt rör de sig (vilken hastighet)?
/Åsa M, Buskärrsskolan, Kungsbacka 1999-09-14
Ström är ju elektroner som rör sig i en ledare. Men hur snabbt rör de sig (vilken hastighet)?
/Åsa M, Buskärrsskolan, Kungsbacka 1999-09-14
Svar:
I en metall finns så kallade ledningselektroner, alltså elektroner
som inte är bunda till en viss atom, utan rör sig fritt, som en
slags gas (kallas Fermi-gas). De rör sig snabbt fram och tillbaka,
mer eller mindre slumpmässigt. När vi så skickar en ström genom
en metalltråd, fortsätter de att snabbt röra sig fram och tillbaka,
men i medeltal rör de sig åt ett håll. Den hastigheten är
mindre än vad de flesta tror. Vi har räknat på ett exempel:
I en metall finns så kallade ledningselektroner, alltså elektroner
som inte är bunda till en viss atom, utan rör sig fritt, som en
slags gas (kallas Fermi-gas). De rör sig snabbt fram och tillbaka,
mer eller mindre slumpmässigt. När vi så skickar en ström genom
en metalltråd, fortsätter de att snabbt röra sig fram och tillbaka,
men i medeltal rör de sig åt ett håll. Den hastigheten är
mindre än vad de flesta tror. Vi har räknat på ett exempel:
Genom en 1 mm tjock koppartråd går en ström på 1 A. Elektronernas
medelhastighet blir då 0.1 mm/s.
Detta är alltså elektronernas drifthastighet. Startar vi strömmen
i ena änden av en ledare, startar den nästan omedelbart i andra änden, det går nästan med ljushastigheten. Här är det fråga om
hastigheten för signaltransport.
Tänk efter: Ute är det nästan vindstilla, det blåser
bara 1 m/s. Märker du då att luftmolekylerna rör sig med
flera hundra meter per sekund? Det gör dom faktiskt!
Signaltransporthastigheten (långt ord!) svarar här mot ljudhastigheten.
/KS 2000-03-28
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3679]
Fråga:
Jag har läst om Kristian Olaf Bernhard Birkeland (1867-1917) och är intresserad av ett
experiment som han gjorde. Han lät nämligen
beskjuta en elektromagnet med en elektronkanon och
lyckades på sätt bilda ett konstgjort norrsken.
Vad jag vill veta är om ni vet hur han utförde
laborationen (t.ex. var den i vakuum eller inte).
Jag undrar också om det är något som man kan göra
i samband med mitt specialarbete? (klarar man av det tredje året på gymnasiet).
Vet ni även vad Birkeland kom fram eller vad han drog för slutsatser så skulle jag bli ännu mer tacksam.
Hälsningar
Johan
/Karlsson J, Strömbackaskolan, Piteå 1999-09-20
Jag har läst om Kristian Olaf Bernhard Birkeland (1867-1917) och är intresserad av ett
experiment som han gjorde. Han lät nämligen
beskjuta en elektromagnet med en elektronkanon och
lyckades på sätt bilda ett konstgjort norrsken.
Vad jag vill veta är om ni vet hur han utförde
laborationen (t.ex. var den i vakuum eller inte).
Jag undrar också om det är något som man kan göra
i samband med mitt specialarbete? (klarar man av det tredje året på gymnasiet).
Vet ni även vad Birkeland kom fram eller vad han drog för slutsatser så skulle jag bli ännu mer tacksam.
Hälsningar
Johan
/Karlsson J, Strömbackaskolan, Piteå 1999-09-20
Svar:
Under länken nedan finns en beskrivning av Birkelands experiment omkring år 1900. Han försökte nog
åstadkomma vakuum, men den tidens luftpumpar var inte så bra,
så det var tunn luft i kammaren. Annars hade han inte sett något
ljus. Egentligen drog Birkeland alldeles fel slutsatser av sitt
experiment. Partiklarna som åstadkommer norrskenet kommer inte
från solen, som Birkeland trodde. De får sin energi i, och är bundna
till vad vi idag kallar magnetosfären, jordens magnetfält.
Som framgår av denna
kronologi över magnetosfären (länk 2) skulle det dröja ända till
ungefär 1960 innan man fick detta klart för sig.
Under länken nedan finns en beskrivning av Birkelands experiment omkring år 1900. Han försökte nog
åstadkomma vakuum, men den tidens luftpumpar var inte så bra,
så det var tunn luft i kammaren. Annars hade han inte sett något
ljus. Egentligen drog Birkeland alldeles fel slutsatser av sitt
experiment. Partiklarna som åstadkommer norrskenet kommer inte
från solen, som Birkeland trodde. De får sin energi i, och är bundna
till vad vi idag kallar magnetosfären, jordens magnetfält.
Som framgår av denna
kronologi över magnetosfären (länk 2) skulle det dröja ända till
ungefär 1960 innan man fick detta klart för sig.
Experiment: Magnetisera en skruvmejset genom att sätta en magnet längst ut, alltså ena polen vid bladet, och den andra inåt.
Ta sedan bort magneten.
Kolla att skruvmejseln kan lyfta knappnålar. För in skruvmejseln
mot en bildskärm (av katodstråletyp). Vad syns? Magnetfältet påverkar
elektronernas banor, precis som i Birkelands experiment.
OBS! Använd inte en kraftig permanentmagnet direkt mot skärmen. Det kan skada skärmen. En skruvmejselmagnet tillverkad
på detta sätt är så svag, att den är ofarlig för skärmen.
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3713]
Fråga:
Hej! Vid ett försök skulle man bestämma horisontalkomposanten av jordens magnetfält. Man skickade en bestämd ström genom en tangentbussol(platt, bred spole) med en kompass i centrum. Varvid man kunde mäta vinkelutslaget på kompassen och m.h.a detta räkna ut horisontalkomposanten. I kompassen var magnetnålen mycket kort. Varför? Och finns det något bestämt värde på horisontalkomposanten?
/Kristofer B, Samskolan, Göteborg 1999-09-24
Hej! Vid ett försök skulle man bestämma horisontalkomposanten av jordens magnetfält. Man skickade en bestämd ström genom en tangentbussol(platt, bred spole) med en kompass i centrum. Varvid man kunde mäta vinkelutslaget på kompassen och m.h.a detta räkna ut horisontalkomposanten. I kompassen var magnetnålen mycket kort. Varför? Och finns det något bestämt värde på horisontalkomposanten?
/Kristofer B, Samskolan, Göteborg 1999-09-24
Svar:
Kompassmangeten påverkar ju magnetfältet i spolen. Ju kortare den är, desto mindre del av mangetfältet påverkas. Men den kan inte vara hur kort som helst, då får vi ju inget magnetiskt moment.
/KS 1999-10-03
Kompassmangeten påverkar ju magnetfältet i spolen. Ju kortare den är, desto mindre del av mangetfältet påverkas. Men den kan inte vara hur kort som helst, då får vi ju inget magnetiskt moment.
/KS 1999-10-03
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3746]
Fråga:
Hej! Jag ska göra ett arbete om den elektriska aktiviteten i hjärnan. Problemet är att jag inte kan få fram någon bra information. Hur fungerar de elektriska vågorna i hjärnan? Var ska jag leta? Jätteglad för svar!! Tack!
/Cecilia H, värmdö gymnasium, Nacka 1999-09-29
Hej! Jag ska göra ett arbete om den elektriska aktiviteten i hjärnan. Problemet är att jag inte kan få fram någon bra information. Hur fungerar de elektriska vågorna i hjärnan? Var ska jag leta? Jätteglad för svar!! Tack!
/Cecilia H, värmdö gymnasium, Nacka 1999-09-29
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3773]
Fråga:
Finns det några möjligheter för er att ta reda på hur den här glaskulan som kallas" plasma sphere" fungerar. Bl.a. så ändras elektronströmmen med ljudtrycket. Håller man ett lysrör utanför kulan så lyser lysröret. Varför? Varför är "blixten" röd i den övre delen mot glassfären?
/Bengt L, Folkhögskolan Hvilan, Åkarp 1999-10-01
Finns det några möjligheter för er att ta reda på hur den här glaskulan som kallas" plasma sphere" fungerar. Bl.a. så ändras elektronströmmen med ljudtrycket. Håller man ett lysrör utanför kulan så lyser lysröret. Varför? Varför är "blixten" röd i den övre delen mot glassfären?
/Bengt L, Folkhögskolan Hvilan, Åkarp 1999-10-01
Svar:
Vi kan nog inte svara på alla frågorna, men här
är en hemsida med massor av länkar om "plasma sphere": PLASMA SPHERE. Där kan
du säkert få svar. Att ett lysrör lyser, beror på att strömmarna
är högfrekventa, omkring 10000 Hz.
Se även bilden nedan och det här snackset: Julsnacks 2003.
Vi kan nog inte svara på alla frågorna, men här
är en hemsida med massor av länkar om "plasma sphere": PLASMA SPHERE
. Där kandu säkert få svar. Att ett lysrör lyser, beror på att strömmarna
är högfrekventa, omkring 10000 Hz.
Se även bilden nedan och det här snackset: Julsnacks 2003
.
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar