Funderar över stående vågor i öppna pipor.
Enligt modellen vi lär ut på gymnasiet så tänker vi oss att det bildas stående vågor i pipor med öppna ändar på sås sätt att det finns en buk vid öppningen. Så för en helt öppen pipa ( öppen i båda ändar ) så har vi en buk vid respektive ände och att rörets längd motsvarar en halv våglängd om vi tittar på grundtonen i röret. För en halvöppen pipa får vi istället plats med 1/4 våglängd av grundtonen i röret.
I praktiken verkar detta inte riktigt vara sant dock, utan det verkar diffa på några centimeter var buken på den stående vågen ligger. Om man mäter längden på resonanslådan( halvöppen låda) till en stämgaffel med ton a ( 440 Hz) så är den ca 17,5 cm lång ( invändigt). Med ljudhastigheten 340 m/s borde lådans längd snarare vara 19,3 cm ( = 340/440) /4.
Ligger buken till den stående vågen någon centimeter utanför rörets öppning? Går det att förklara detta på nåt vettigt sätt för mig som gymnasielärare och för mina gymnasieelever?
Vid kanten av motorvägar finns ofta vajrar fästa mot stolpar. Varför kan jag se stolparna när jag tittar snett framåt men inte rakt åt sidan? Jag som tittar befinner mig i en bil som åker på vägen.
Hej! jAg har fastnat i detta fråga, kan någon hjälpa mig?
vattenvågor går från ett område med våghastigheten 2,0 cm/s till ett annat område meed våghastigheten 3.0 cm/s. För vilka infallsvinklar inträffar totalreflektion av vattenvågorna?
Hej!
Jag funderar lite kring ljus.
Ljus kan inte lämna svarta hål på grund av den starka gravitationen som bromsar in ljuset så pass mycket att det inte kan lämna. Det går alltså att bromsa in ljus och därmed sänka hastigheten. Om man då har en maskin som skickar ut fotoner och samtidigt har en kraft som bromsar in ljuset så att det får en hastighet som man till exempel kan springa snabbare än, borde man kunna se sig själv om man tittar sig över axeln och låter det reflekterande ljuset från sig själv innan man började springa (eller medans man springer) träffa ögonen.
Är detta möjligt? Att maskinen ska skapa en kraft som bromsar ljushastigheten kanske är svårt, men ljus färdas ju lite långsammare i material och miljön i rummet kan kanske vara med och hjälpa till?
Hej!
Gravitationsstrålning, finns någon formel för dess strålning? (Elektromagnetisk strålning ha ju E = hf, men hur ser det ut för gravitaitonsstrålningen?)
Hej
jag undrar varför det låter olika när man blåser i provrör som har olika mängder av vatten.
först provröret: 2cm
andra provröret: 4cm
tredje provröret: 6cm
vad beror det på och varför blir det så?
Hej
Jag har en röd diodlaserpekare kan jag lysa med denna mot ett prisma eller behöver man några skyddsglasögon svetshjälm?
Samma fråga men nu tänkte jag lysa mot en anordning med bla. en plankonvex lins som ska visa Newtons ringar.
Lyser man med rött ljus borde väl Newtonringarna bli röda?
Hejsan bästa frågelådan,
Har en fråga som jag försökt att förstå utan att komma något vart.
Hur kan det komma sig att frekvensen bevars då ljus går från ett medium till ett annat, säg från luft till vatten.
Jag resonera mig på detta viset vilket inte fick mig komma någonstans utan gjorde mig bara mer förvirrad.
Säg oss att vi har ett rullband där det kommer 3 burkar varje sekund (det går snabbt undan). När dessa 3 burkar kommer åt nästa rullband som har en lägre hastighet så kommer det avståndet som fanns mellan dom 3 burkarna att minska, i förutsättning att det fanns ett avstånd från början.
Då tänker jag mig att våglängden är avståndet från den första burken till den tredje, att frekvensen I denna "vågen" är antalet burkar under en sekund vilket var 3. Men nu är det så att frekvensen bevars och då måste våglängden bli längre, vilket den inte blir i mitt exempel då avståndet från den första burken till den tredje minskar.
Tack på förhand,
Mattias
Jag vill ha mig en modell för temperaturstrålning som jag kan leva med. Min nuvarande modell är att ett emissionsspektra från en upphettad gas är diskret. Hettar jag upp exempelvis järn så blir spektrat kontinuerligt. Nästan. jag föreställer mig att temperaturstrålningsspektrat också är diskret, men att tillgängliga energinivåer är så många att vi beskriver det som kontinuerligt. Min fråga är: Finns det en gräns mellan temperaturstrålningsspektrat och emissionspektrat?
Ha det fint!
Hej! Mitt gymnasiearbete är att beräkna ljusets hastighet med hjälp av en roterande spegel.
Jag har en laser som riktas mot en horisontellt-roterande spegel. ljuset reflekteras från den roterande spegeln till en annan spegel och tillbaka. Medan den färdas från den roterande spegeln till den andra spegeln och tillbaka har den roterande spegeln roterat en viss vinkel. Resultatet av detta blir att man får en punkt med förstärkt ljus. Jag använder formeln: c = 8*pi*w*d*L/h där d är avståndet mellan lasern och den roterande spegeln, L är avståndet mellan speglarna, och h är förskjutningen av den reflekterade ljuset.
Problemet är när den roterande spegeln reflekterar ljuset och skapar den två linjer runtom istället för en vilket jag har inte hittat lösningen till.
Har du någon lösning, eller tips?
Hej!
Jag och två klasskompisar håller just nu på med vårt gymnasiearbete som handlar om interferens och dubbelspalter med ljudvågor. Målet med gymnasiearbetet är att få fram ett reslutat där vi med en mikrofon kopplad till en LabQuest kan urskilja förstärkning och utsläckning.
När vi i veckan utförde detta stötte vi på lite problem och fick inte fram något bra resultat alls. Vi har konstruerat en låda där vi borrat två hål som ska vara våra spalter. Vi placerade en högtalare i lådan som var kopplad till en tongenerator på 800 Hz. Ljudet ska alltså gå från lådan, ut genom hålen och på andra sidan lådan höll vi mikrofonen och försökte få fram skillnader i ljud. Vi kunde höra skillnaderna i ljudet med vår egen hörsel men inte få fram det mha mikrofonen. På LabQuesten blir grafen helt ojämn och
Vad kan vi ha gjort för fel? De borrade hålen är 1 cm i diameter, är de för små? Borde vi göra avlånga spalter istället för runda hål? På vilket avstånd ska spalterna vara mellan varandra för bäst resultat? Hur lång ifrån lådan bör vi hålla mikrofonen? Just nu har vi testat allt mellan 1 dm till 1 m från lådan och inget ger det resultat vi vill ha. Ska vi dra mikrofonen med konstant hastighet eller hålla den stilla på olika ställen och sedan göra en graf med interferensmönster? Ska experimentet utföras med en annan frekvens på tonen? Finns det andra faktorer som påverkar som vi inte tänkt på?
Tacksam för svar!
Varför reagerar människor olika på ljud, såsom folk som smaskar, en gaffel mot en tallrik eller naglar mot en talva? Varför är folk olika känsliga vad gäller specifika ljud (inte buller och bakgrundsljud)?
Jag undrar hur det kommer sig att jorden är en approximativ svartkropp? När jag söker på detta kommer det endast upp fakta om huruvida solen är en approximativ svartkropp. Jag vet att det beror på jordens effekt etc, men hur visar man detta m.h.a. beräkningar?
Hallå
I somras bevittnade jag en raketuppskjutning från Cape Caneveral, se klippet (länk 1):
Efter ca 3 min och 15 sekunder induceras ett blåaktigt sken runt raketen. Hur kommer det sig?
Marcus
Hej!
Jag ska utföra ett experiment i skolan som utforskar hur ljusets intensitet från självlysande föremål (SrAl2O4) förändras med tiden efter att ljuskällan stängts av, och hur intensiteten beror på våglängd och ljusstyrka hos ljuskällan (där "ljuskällan" är den energi som ursprungligen exciterar elektronerna). Jag behöver hitta en teoretisk modell för hur ljusets intensitet sjunker då ljuskällan stängts av och undrar om det jag förstått hittills är korrekt.
Som jag förstått det exciteras elektronerna till en energinivå där ingen "tillåten" väg till grundnivån finns, därför är sannolikheten att elektronerna emitterar fotoner relativt liten och processen att ta sig till grundnivån och emittera fotoner dras ut och ljuset syns under en längre period, inte bara ögonblicket efter att ljuskällan stängts av.
Är sannolikheten att en exciterad elektron emitterar en foton konstant medan det självlysande materialets intensitet minskar?
Kan jag således göra en matematisk modell för hur intensiteten beror av tiden? Hur ser modellen ut och hur visar jag den på en graf på bästa sätt? Finns det en ekvation som beskriver förhållandet?
Var inte rädda för att blanda in kvantfysik eller mer avancerad matematik!
Jag är SÅ tacksam för er tjänst och ser fram emot att läsa svaret!
Analys av stjärnors absorptionsspektrum görs för att ta reda på vilka ämnen som finns i stjärnans atmosfär. Men hur görs det för att inte jordens egna atmosfär skall påverka resultatet? Ljuset kan ju påverkas här också och hur skiljer man på vilken atmosfär som gjort vad? Eller görs analysen utanför jordens atmosfär?
Detta är min fråga:
varför är inte himmelen lila? om det är rött ljus när det är morgon/kväll för solens strålat studsar mot olika molekyler, så borde ju teoretiskt sätt himmelen vara lila mitt på dagen eftersom då är det mindre antal molekyler som ljuset studsas på och enligt ljusspektrumet är lila den kraftfullaste färgen innan det blir vitt ljus. Solen ser ju vit ut mitt på dan så då borde ju himmelen vara lila eller iallafall ha en lila "gloria" runt sig.
Hej!
Fresnels princip säger att ljuset går snabbaste vägen mellan två punkter. Visste Fresnel verkligen om hur ljushastigheten varierar, så att han kunde formulera principen? Eller är det en efterhandskonstruktion?
När jag tittar genom en handspektrometer så märker jag att ljuset från en lysrörslampa är annorlunda än ljuset från en glödlampa. Men jag undrar på vilket sätt ljuset från lysrörslampan skiljer sig från ljuset från glödlampan?
Hej! jag kör fast på den här frågan hoppas att någon kan hjälpa mig.
Med hur många procent ökar den utstrålade effekten från en yta om
ytans temperatur stiger från 0 c till 10 c?
Hej!
I en diskussionstråd nämns olika typer av rödförskjutning: Dopplereffekt, gravitationell och kosmologisk.
Kan dessa uppträda samtidigt och hur vet man då vilken typ som står för de olika andelarna av förskjutningen?
Kan en typ av rödförskjutning upphävas av t ex en dopplerblåförskjutning?
Hur påverkas ljusets våglängd vid ljusbrytning? Enligt vågmodellen i läroboken för Fy2 är frekvensen konstant då en våg bryts, men hastigheten och våglängden ändras. Tex vattenvågor som kommer in mot grundare vatten och bryts. Detta är jag med på.
Men hur förhåller sig detta då ljus bryts? Tex. från luft till glas? Hastigheten ändras (ok) men hur är det med frekvens och våglängd? Enligt vågmodellen bör frekvensen vara konstant, men då ändras ju våglängden, om v=f*våglängd gäller. Det skulle innebära om att man sänder rött laserljus på gränsen till gult in i glas så skulle ljuset få kortare våglängd då v<c i glas och därmed ändra färg till gult som har kortare våglängd än rött. Ändras detta tillbaka då ljuset lämnar glaset och reflekteras till observatörens öga så att det ser rött ut igen?
Överallt anges våglängden som det som ger de olika färgerna och frekvensen nämns inte.
Tacksam för svar då jag inte hittar ngn info om detta bland alla era frågor/svar.
Om diamant och kisel har samma kristallstruktur, varför är då endast diamant färglös?
En del diamanter är färglösa medans andra diamanter har kraftiga färger. Vad är orsaken?
1. Vilken våglängd har färgen vitt?
T.ex. röd har ca 750 nm, så hur mycket har vitt?
2. Varför ser vi just de färger vi ser, alltså en röd tröja- varför ser jag just röd tröja och inte en annan färg. Tröjan absorberar alla färger förutom röd som den reflekterar men varför just röd och inte en annan färg?
Det finns två formler för att beräkna vattenvågens hastighet enligt Impuls-boken i Fysik 2. En för djupt vatten (oberoende av vattendjupet) v=roten ur(g*lambda/(2PI)) och en för grundare vatten (beror av vattendjupet) v=Roten ur (gh). Min fråga är vid vilket djup den grundare formeln börjar gälla. Min gissning är att det djup där man inte märker vågorna på djupt vatten är svaret på min fråga.
Vänligen Torsten
Hej!
Har en fråga angående ett öppet rör med en högtalare i mitten. Förstår naturligtvis att det kan bildas stående vågor men kan ni förklara varför det bildas bukar i mitten? Spontant kan jag tycka att ljudet inte kan svänga longitudinellt maximalt där och därför nod.
Med vänlig hälsning
Jan Gulliksson
Hej!
Under en laboration räknade vi ut våglängder för olika ljus genom att bestämma vinkeln mellan dess maximan med hjälp utav en ljusspektrometer. Ljuset var dock okänt då själv uppgiften var att ta reda på vilket ämne som befann sig i lampan. Allas mätvärden låg ungefär 10 Nm över de värden som angetts i tabeller. Vi har nu fått frågor som ska besvaras som jag inte lyckas hitta svar på.
1, Varför är värdena 10 Nm större än de korrekta värdena? som följfråga är också hur man kan förhindra att det sker. antar att det har något med hur ljuset bryts i ljusspektrometern.
2, Hur kan man utnyttja Vätes värden? dessa är mycket noggrant mätta. så hur kan man utnyttja dessa? ska de användas som någon referens?
Tack på förhand!
Hej! Jag undrar om ett föremåls densitet påverkar hur mycket ljus det kan absorbera (fotoner från en ljusstråle). Jag arbetar med skuggor och undrar därför om en skuggas utseende kan komma att påverkas av om föremålets som hålls framför ljuskällan har en låg eller hög densitet. Mvh Emma
Hej!
I senaste numret av Forskning och framsteg, FoF, står det på s 28 i "Ljuset får fri fart i nytt material" att "En viktig egenskap hos det nya materialet är att det har brytningsindex noll, vilket påverkar hur ljuset rör sig. En ljusfas kan då färdas oändligt snabbt, alltså med högre hastighet än ljus i vakuum, och därför förlorar inte ljuset någon energi när det böjs eller pressas ihop."
Är Einsteins postulat om ljushastigheten överspelat?
Brytningsindex n = c/v, kan det verkligen bli 0??
Hej jag håller på nu med Gymnasiearbete och jag hade tänkt att jobba med hologram. Efter lite research såg jag ett video på youtube där en kille hade satt ihop 4 bitar av plast och skapades då en pyramid som då med hjälp av mobilen som visar en bild/video som delades i 4 skapades en illusion som man kunde ser objekten "röra" på sig i ett holografisk sätt. Skulle ni kunna förklara hur kommer det sig?
Hej!
Jag har en fråga om optik och ljusbrytning.
När man tittar genom ett litet hål eller ett långt rör ser man bra trots att man normalt behöver glasögon dessutom ökar skärpedjupet.
Många tävlingsskyttar har t.ex. en irisbländare eller diopter för att kunna se både tavla och riktmedel.
Jag undrar vad det beror på, hur det fungerar och vad effekten kallas (gärna även vetenskapliga (latin) namnet).
Hej!
I en tidningsartikel nämns att "radioblixtar" (från andra galaxer?) är ett fenomen som är oförklarat och att "När radiopulsen når jorden har signalen i viss mån spridits ut och de kortaste radiovågorna anländer först." Formuleringen tycks visa att hastigheten hos vågen är större för kortare vågor(högre frekvens). Är det så i verkligheten? (Text i SvD 1/11 - 15)
Vad har antalet fotoner som träffar ögat för effekt på hur vi uppfattar ett givet objekt?
I ett tankeexperiment där man har 2 identiska krukor i varsin låda med ett långt rör där belysningen av krukorna i lådan är identisk innebrändes lådan. Samma frekvenser på olika fotonströmmar alltså den elektromagnetiska strålningen som träffar krukan är samma i båda lådorna.
Den ena lådan står på fem meters avstånd, den andra lådan står mycket långt bort, t.ex på månen. Vår betraktningsvinkel in i lådorna genom rören till krukorna är densamma.
Om man tittar på krukan som är nära så borde ju x antal fotoner med frekvensen A sändas ut varav y antal fotoner träffa ögat. Om man bortser från atmosfären och hade en kikare som zoomade in krukan på månen så den ser ut att ha samma storlek som krukan 5 meter bort så borde ju färre än x fotoner träffa ögat, dom har dock fortfarande frekvensen A så man uppfattar det som exakt samma färg.
Vad har då antalet fotoner eller den elektromagnetiska strömmens amplitud för effekt på hur vi ser färger?
Hej! Jag har en fråga vad gäller optik, framför allt speglar. Jag går inte just nu i gymnasiet utan tänker läsa på Komvux nu till hösten, men jag läser i förväg på egen hand.
Min fråga kanske egentligen rör mer "virtuella" och "reella" bilder. Om vi börjar med en plan spegel: Anledningen varför man ser sin spegelbild, om jag har förstått det rätt, är för att ljuset reflekteras och byter riktning när strålen träffar spegeln vilket leder till att hjärnan registrerar det som att ljuset kom ifrån samma riktning (d.v.s. bakom spegeln efter ljuset reflekterades). Bilden är då virtuell eftersom ljuset inte kom därifrån. (?)
När det gäller konkava speglar har jag förstått så här: Om man har ett objekt framför spegeln så reflekteras strålarna som vanligt men här samlas dem i en punkt och sedan konvergerar. Om man då skulle hålla ett papper eller liknande i denna punkten så hade man fått en kopia av objektet (fast upp och ned vänd och förminskad). Och där strålarna möts är alltså där avbildningen sker. Men min fråga här är egentligen: Det måste väl bli en avbildning i själva spegeln av objektet (fast upp och ned vänd) om man istället för pappret tar och tittar så att strålarna träffar ögonen? För om man då skulle följa strålarna så skulle de blir på motsatt sida jämfört med objektet som speglades.
Men jag tror att det som är lite förvirrande är just det här med "reell" och "virtuell" bild. För att en bild kommer man ju alltid visas i spegeln, så är skillnaden egentligen bara att en virtuell bild kan inte så att säga "återskapas" och ser ut att ha kommit ifrån bakom spegeln, medan en reell bild kan bildas på en annan yta som man håller där strålarna möts?
Tack på förhand!
Mvh
Niklas
Hej, vid min säng har jag en ledslinga med RGB-belysning. Jag tittar nu på en plastkort från en Coca Cola-flaska(röd) lyser upp men blir även helt mörk i samband med att färgen i slingan ändras. Det är vid grön och blå färg som korken inte "lyser upp" och är då enda tillfället den röda lampan inte lyser i slingan. Så min fråga är hur det fungerar, hur kan plastkorken bli nästan självlysande av det röda ljuset och alla dess färgkombinationer? Det är nästan lättare att se själv än att förklara själva scenariot!
Plank's law i Wikipedia ger att c1 = 2*pi*h*c^2 vilket är detsamma som LB, men c2=2*lamda*c/kB här är 2:an för mycket enl. LB.
Vilket är korrekt? 2:an eller ej?
Vänliga hälsningar Yngve
Hur gör jag för att få fram verkningsgraden på en LED lampa? Hur vet jag vilken energi som är vilken? Hur dtår de i förhållande till varandra? Kan jag få fram verkningsgraden endast genom att veta vilken effekt lampan har?
Hej!
Jag läser just nu om elektromagnetiska svängningskretsar och hur radiovågor alstras, men det finns något jag inte riktigt förstår. Om man utgår från förklaringen med svängningskretsen där energi växlar mellan att vara elektrisk mellan kondensationsplattorna och magnetisk i spolen, kommer man fram till att det magnetiska fältet är minimalt när det elektriska fältet är maximalt och vice versa. Men när vi talar om elektromagnetiska vågor är inte fälten förskjutna relativt varandra med pi/2 rad, de är ju i fas!Jag har försökt googla runt och stötte på begreppen induktionsfält och strålningsfält, men ingen riktig ingående förklaring på vad dessa är och hur de gör att fälten hamnar i fas, så jag hade varit tacksam om jag hade fått en här!
Mvh, Rose
Om jag ritar strålgången för reflektion i en konkav spegel med föremålet utanför brännpunkten får jag till resultat att bilden blir verklig (kan fångas upp på en skärm) och uppochnervänd. Varför ser jag då en uppochnervänd bild (virtuell) när jag tittar i spegeln?
Hej hej!
Jag har några frågor som det vore bra att få svar på. :)
1. Kan fria elektroner sända ut fotoner? Och vad är det som krävs för att det ska hända i så fall? I min fysikbok står det nämligen, om jag har förstått det rätt, att accelererande elektroner sänder ut elektromagnetisk strålning, men hur gör de det?
2. Tre olika sätt som fotoner interagerar med materia är Comptonspridning, den fotoelektriska effekten och parbildning, men finns det fler sätt än dessa?
Vad för typ av reflektioner är det t.ex. som sker då man arbetar med geometrisk optik? Hur kan man få ihop partikelmodellen med vågläran vad gäller brytningsvinkel och reflektionsvinkel?
Från högstadiet har jag även något minne av att "fotoner kan excitera elektroner, vilka sedan återvänder till en lägre energinivå och avger en foton med samma energi", men jag lyckas inte hitta någon information om en sådan process i min gymnasiefysikbok. Finns det sådana processer? Eller är detta någon version av den fotoelektriska effekten då den infallande fotonen inte har tillräckligt med energi för utträdesarbetet som elektronen i materialet kräver (ja vad händer i så fall egentligen?)?
Tack så jättemycket!
Hej, jag går i 3:an på gymnasiet och ska göra ett gymnasiearbete. Som frågeställning har jag valt: Hur påverkar gitarrsträngarnas egenskaper ljudet?
Min fråga är om någon vet hur jag ska utföra själva undersökningen, alltså vad jag ska mäta frekvensen med. Går det bra med en vanlig mikrofon eller behöver jag ett ocilloskop? Tacksam för svar.
Hej!
Jag läser just nu om parbildning och det finns något jag inte riktigt förstår. På både Wikipedia och i min bok (Impuls 2) står det att det måste finnas en tung atomkärna i närheten då fotonen bli till två partiklar för att rörelsemängden ska kunna bevaras, "frakta bort rörelsemängdsöverskottet" som det står i boken.
Varför då? undrar jag. Kan inte rörelsemängden helt enkelt bevaras av att t.ex. elektronen och positronen efter krocken färdas i varsin riktning så att rörelsemängdsvektorerna "åt sidan" tar ut varandra och summan av "framåt" vektorerna bli den samma som fotonen hade innan parbildningen?
Tack så mycket!
Mvh, Aletta Csapo
Hej! Hur fungerar gummiskiktet som användes utanpå den tyska u-båten U-480 (Alberich) för att undvika att bli upptäckt av SONAR under Första Världskriget? Hur kommer det sig att den inte reflekterade ljudvågorna från ASDIC-systemen och undvikte upptäckt?
hallå! jag går nu i trean och håller på med ett gymnasiearbete om speglar. jag undrar lite om strålning och reflektion. vilka olika typer av strålning ingår i solljus och vilka av dessa typer reflekteras i en spegel? Om du vet om några bra källor som hanterar ämnet så skulle det vara kul om jag kunde gå till dem själv och nörda ner mig lite mera i saken!
Hej. I ett svar till en fråga om varför vi får Kalle-Ankarörst av helium, står det att ljud har högre hastighet i helium än i luft. Hur kan det vara möjligt om nu helium har lägre densitet? Är det inte så att ju tätare medium desto högre hastighet? Jämför till exempel järn, vatten och luft?
Tacksam för ditt svar!
Hej! Finns det något färgat material som släpper igenom ljus utan att ljuset försvagas? Om inte, vilka kriterier skulle ett sånt material behöva ha för att kunna existera?
Hej där!
Jag har en fråga som har gaggat på mig. Effekten från en högtalare är 12 W. Ljudet sprids likformigt åt alla håll.
a) Bestäm ljudintensiteten på 8,0 m avstånd.
b) Vilken ljudnivå motsvarar detta?
Hej! Frågan gäller svarta kroppar. Definitionen av en svart kropp är att den absorberar all infallande elektromagnetisk strålning. Kroppar som själv är en ljuskälla, som solen eller en glödtråd, kan approximativt ses som en svart kropp. Är det så att dessa, likt ett hål i en låda, absoberar all infallande strålning? Eller är det något annat som gör att vi kan kalla dessa för svarta kroppar, som att de i allmänhet utsänder betydligt mer strålning än de själva blir bestrålade med? Tack!
Våglängden hos ljus som byter medium ändras, om ljushastigheten i de olika medierna skiljer sig åt. Innebär detta att ljusets färg ändras i olika ämnen? Jag tänker t.ex. på situationen att en laserstråle går från luft till vatten. Skiljer sig då den uppfattade färgen hos laserljuset ovan respektive under vattnet?
Varför är det viktigt att minska röntgendosen vid mammografiundersökningar? vilken energi har fotonerna? är energi tillräcklig för att jonisera atomer?
Vad har den fotoelektriska effekten gjort för mänskligheten?
Jag googlade och läste i böcker men det är lite svårt att hitta.. Min lärare ställde den frågan och det endaj ag har hittat är att den fotoelektriska effekten används i solceller... har ni någon bra förklaring till vad effekten används till?
tacksam för svar!
Hej!
Vi fick som läxa att se om vi kunde stoppa IR-strålningen från fjärrkontrollen till tv:n och sedan också se vilka material som kunde reflektera strålningen.
När jag testade att sätta ett papper framför fjärrkontrollen så gick strålningen igenom och tv:n fungerade som vanligt. När jag vände på mig och pekade fjärrkontrollen i motsatt riktning och pappret framför så fungerade det också. hur kommer det sig? Borde inte ir-strålningen gå rakt igenom, som den gjorde innan? reflekterar alla material IR- strålning? tacksam för svar!
Min fråga handlar om ljusets brytning i medier och om energins bevarande vid dessa fenomen. När ljuset passerar genom ett medium som inte är vinklat vinkelrätt mot ljuset så har jag uppfattat att det ändrar riktning inom mediet och sedan får sin ursprungliga riktning när det väl lämnar mediet igen (Då de två ytorna av mediet är parallella). Detta betyder att ljuset då har förflyttats i en riktning som inte är samma som ljusets rörelseriktning. Denna förflyttning måste väl kräva energi? Om den gör det, vart kommer energin ifrån? Om den kommer från mediet, skulle väldigt låga temperaturer på ett medium påverka brytningen av ljuset?
Jag tänkte att en tons ljudvåg skulle kunna modelleras med en sinuskurva med tiden i x-led och ljudnivå i y-led, L = A sin (2pi/f). Amplituden betecknar då tonens ljudnivå och 1/perioden tonens frekvens. Men, betyder det då att tonen har olika stark ljudnivå? Exempelvis om amplituden är 80, betyder det då att inom loppet av tusendelar varierar ljudvolymen mellan -80 dB och 80 dB? Det verkar orimligt. Hur skulle en matematisk modell se ut?
Hej!
jag har två frågor.
1) En foton har ingen massa. Om fotoner reflekteras från en yta påverkar de i så fall ytan med en kraft?
2) Fysiker säger ibland saker som förvånar resten av oss. En högenergifysiker hade nyligen fått barn. Att bekanta till fysikern frågade efter det nyfödda barnets födelsevikt hände ofta. Fysikern uttryckte då vikten i eV. Vad bör han ha uppgett för vikt ungefär?
Hälp uppskattas verkligen!!!
Tack på förhand!!
Hur fort ska man köra mot ett trafikljus som visar rött så att det ser ut att visa grönt ?
/Lars B, Pauli, Malmö
Svar:
Man kan härleda följande formel:
v/c = (1 - (L1/L2)2) / (1 + (L1/L2)2)
v = hastigheten
c = ljushastigheten
L1 = våglängden för grönt ljus
L2 = våglängden för rött ljus
Ta reda på våglängderna och räkna själv. Får du nånting i stil med 40000 till 60000 km/s, har du nog räknat rätt. Men kör du så fort tar dom säkert körkortet.
Hur hög blir hastigheten i km/tim?
Jag får inte ut det här, kan du visa med beräkningar?
Hej!
Ljus kan ses som en ström av fotoner, men går det att säga något om hur tätt de sänds ut?
Ljus kan ses som en vågrörelse. Kan dess amplitud mätas i t ex i enheten meter som för mekaniska vågor? (Snabba elektroner har vågegenskaper, kan även dessas amplitud anges på samma sätt?)
Hej Fysikexpterer.
Jag har en fråga angående ljuset,
Varför är bilden upp och ner i en "camera obscura" (hålkamera)? Om det är möjligt kan ni ge 3 varför och en förklarande bild.
Tack på förhand // Kristian
Hej, svaret på frågan nedan verkar inte stämma överens med vad jag lärt mig om "stående vågor i en sträng". Hur kommer det sig? Vad har jag missförstått?
"En 68 cm lång gitarrsträng har grundfrekvensen 330 Hz. Vilken frekvens har första övertonen? Andra övertonen?"
Vad får ni för svar här? Och framför allt hur?
Tack!
Hej!
Elektriska och tele-ledningar i marken ser man att man detekterar i bland vid grävningar. Men vattenledningar av plast eller betong knappast. Varför går det inte att detektera sådana? Plaströr/betongrör borde kunna ge en "ekolodsskillnad" som visar ändrat material i marken och med många punkter borde spår som visar längdstrukturer kunna skönjas.
Hej!
Jag och min kompis håller på med ett projektarbete som går ut på att undersöka naturvetenskapliga fenomen. Fenomenet vi har undersökt denna gång är "metallföremål i mikron". Vi mikrade bland annat: metall+mat/vatten (-> ingen blixt) och metall utan mat/vatten (-> blixt).
Vi har letat i böcker och letat på internet efter svar på hur blixtarna kan uppkomma, men vi kommer inte fram till något bra svar.
Vår fråga till dig är:
Hur uppkommer dessa blixtar när man mikrar metallföremål i mikron, och varför uppstår det inte blixtar när man har mat/vatten i mikron också? Vår teori är att mikrovågorna (som ju får polära molekyler att svänga i takt med mikrovågorna) även får de fria elektronerna i metallen att svänga. Detta gör att det skapas underskott och överskott av elektroner i olika delar av metallbiten. Tillslut är skillnaden så stor att en urladdning (blixt) skapas mellan de två områdena.
Tack på förhand, Erika och Klara
Jag undrar om det finns något sätt att sända ut och ta emot signaler/frekvenser genom stål? Vilken frekvens bör man använda och hur lång blir räckvidden?
Mvh / Johan
Hej!
Jag behöver verkligen hjälp med en sak i fysiken.
Ljuset går först genom glas med ett brytningsindex på 1,50 med en infallsvinkel på 30 grader, och går ut med en brytningsvinkel på 48,6 grader i luft, som har brytningsindex 1,0.
Efter detta har skett fortsätter strålen från luften ut i vatten med brytningsindex 1,33.
Min fråga är hur man tar reda på infallsvinkeln för när strålen går från luft till vatten. Hur räknar man ut infallsvinkeln?
Tack på förhand!!
Hej!
Vi har diskuterat denna fråga länge, och inte funnit något bra svar, och det handlar om skuggan av ett flygplan, hur stor är den? Går det att se den? Påverkar höjden av flygplanet skuggan?
Jag anser att skuggan bör vara lika stor som planet för att solens strålar är parallella, att vi inte ser skuggan är för att den rör sig så snabbt. Andra anser att där inte finns någon skugga, för att ljuset studsar på partiklar i atmosfären..
Vad är riktigt?
Mv
Mats
I boken ”Den hemlighetsfulla ön” av Jules Verne konstruerar man ett brännglas genom att fästa samman två urglas och fylla mellanrummet med vatten. På så sätt bildas en positiv lins av vatten. Anta att brännvidden är 23 cm. Hur långt från spånen ska man hålla linsen för att det ska börja brinna? (Ska man hålla närmare eller längre ifrån om linsen är gjord av glas?)
Vad kan solstrålar tränga igenom? Om jag exempelvis sitter på andra sidan fönsterrutan, kan jag då bli solbrun? finns det några material som strålarna kommer igenom? finns det något material som inte stoppar solens strålar alls?
Tacksam för svar :)
Jag har två frågor!!
På kvällstid syns det ofta dubbla eller tredubbla spegelbilder i fönster. Vad kan det bero på?
En annan sak jag undrar över är varför skogen blir blå längre bort, träden är ju gröna på nära håll?
Hej! Jag har haft funderingar över speglar. Har hört att när man sätter två speglar mot varandra så mynnas det ut i en "oändlighet" av spegelbilder. Min fundering är: I ett runt rum med en enhetlig spegel placerad på insidan av det runda rummet, en utspädd ljuskälla, samt att man själv inte befann sig där, utan just betraktade allt inifrån. hur skulle detta se ut? Väldigt tacksam för svar! Mvh Joakim
Hej, om en sten slängs ner i vatten blir det cirkulära vattenvågor runt den plats stenen landade. Vågornas amplitud minskar sedan med radien av cirkeln. Hur beror amplituden på avståndet?
Hej!
Jag har en fråga angående interferens av vågor (säg exempelvis elektroner) vid en spalt.
Jag har kollat runt och får lite dubbla budskap.
Enligt wikipedia erhålls ett interferensmönster om spaltöppningen är bredare än våglängden. Då kan man tänka sig att det är fler källor till cirkulära vågor i spalten som interfererar med varandra. Detta tycker jag låter vettigt.
På andra sidor har jag dock sett att kravet är att spalten är smalare än våglängden för att det ska bli olika max och min intensiteter på exempelvis en vägg på andra sidan spalten.
Jag tycker inte att interferens borde uppstå om spalten är smalare än våglängden. Bara när den är bredare.
Kan ni kasta ljus på det hela? När får man interferens för en spalt och varför?
MVH
Robin
Hej
Dessa frågor är relaterade till 15948 och gäller vikten av koherens för interferens i gitter/dubbelspalt. Även icke koherent ljus ger ju tydligt spektrum då ett gitter belyses. I svaret 15948 sägs bl a följande: "Man får interferens även om man skickar ut enstaka fotoner, så koherensen är irrelevant.".
Min första fråga lyder: Är det i många böcker beskrivna kravet på koherens endast en beskrivningsmodell för att enklare förklara varför interferens uppstår?
Min andra fråga lyder: I Youngs experiment från 1800 talets början användes en enkelspalt för att ”tvinga” vågorna att vara i fas då de nådde fram till dubbelspalten, så har jag uppfattat det. Men om koherensen inte spelar någon roll hade det räckt med att ljuset kom från samma källa, eller? Eller var enkelspaltens uppgift att filtrera bort oönskade frekvenser?
I den gamla kursboken Fundamentals of Physics av Halliday hittade jag följande: "For sustained interference in light waves to be observed, the following condition must be met:
* The sources must be coherent—that is, they must maintain a constant phase
with respect to each other.
A common method for producing two coherent light sources is to use one monochromatic source to illuminate a barrier containing two small openings (usually in the shape of slits). … Any random change in the light emitted by the source occurs in both beams at the same time,
Min tredje fråga lyder: Jag tolkar beskrivningen ovan av ”any random change in the light emitted by the source occurs in both beams at the same time” som att de enskilda fotonerna interfererar med sig själva, även om det inte sägs rakt ut i texten. Är min tolkning rimligt korrekt?
Mvh Karl Sitell
Hej!
Vi har en fråga på en läxa som jag inte förstår.
"För stränginstrument gäller formeln v=(F/m)^½. Identifiera storheterna och gör en dimensionsanalys, dvs, ersätt bokstäverna med respektive enheter och undersök om sambandet stämmer. Tips! m är inte vanlig massa."
En fråga som jag har stört mig på utan att få svar. Hoppas nu att du kan lägga in några visdomsord för att lätta mitt sargade sinne. Det gäller ljushastigheten och hur det påverkas när det färdas ute i rymden. Jag har hört att ljusets hastighet är relativ men hur är det möjligt? Om ljuset färdades i ett "perfekt" vakuum så borde det bara ta tid för ljuset när det färdas i materia. Alltså inte ta någon tid i det perfekta vakuumet. Vad jag har fått höra så består väl det vakuumet i rymden av väldigt glest isärdragna väteatomer?Till min egentliga fråga; färdas inte ljuset snabbare ute i rymden (där det INTE är ett perfekt vakuum) än när det färdas i jordens atmosfär. Om inte. Hur vet man det?
Hur beter sig en laser stråle under vatten? Kommer den splitta sig eller fortsätter den rakt fram tills den stöter på något annat som inte är vatten? och gör det någon skillnad om vattnet är i rörelse?
Hej! Om en stjärna lyser mot jorden, som befinner sej massor med ljusår ifrån oss, minskar ljusets hastighet, med tanke på att det finns jätte många solar, planeter m.m. med mycket gravitation ivägen?
Om man tar ett kort av en fjärrkontroll med en digitalkamera samtidigt som man trycker på någon av knapparna på fjärrkontrollen så kan man se det infraröda ljuset som den använder. Detta ljus ser då lila ut på kamerans skärm.
Varför tolkar kameran ljuset som lila? Lila ljus har ju en väldigt kort våglängd och ligger långt bort från det infraröda ljuset. Borde inte kameran tolka ljuset som rött, det ligger ju närmare det infraröda ljuset i våglängd?
I ett mikrovågsexperiment verkar vågen "hejdas" i en spalt, tvärs vågens utbredningsväg, där spaltens bredd överensstämmer med våglängden eller är smalare. Skall jag uppfatta att vågen har en "amplitud"?
tack
thomas
Hej!
Jag har två frågor om fotoner/ljus:
1: Hur det kommer sig att olika material kan blekas av ljus? Till exempel gardiner som har blivit ljusare på den sidan som är vänd "utåt" mot solen efter en lång tid.
2: Kan ljus liknas vid en våg i havet på så sätt att vågen är en yttring av hur en rörelse fortplantar sig genom ett medium av atomer? Altså att våg/partikel-dualiteten uppstår på grund av att en massa fotoner knuffar på varandra? Jag hoppas att ni förstår vad jag menar och jag vet att det här strider mot den vanliga modellen där en foton kan vara både är en våg och en partikel beroende på hur man tittar på den.
Tack på förhand!
Hej!
Denna fråga hänger ihop med en annan redan besvarad fråga. Vid excitation av atomer; frågan var om en redan exciterad atom i sin tur kan bli exciterad? Svaret var att ja, det kan den. Om den hinner. Jag vet att en exciterad atom befinner sig i ett exciterat tillstånd under tider av storleksordningen ns. Men är det överhuvudtaget rimligt att excitera en exciterad atom, vad är sannolikheten för att det ska inträffa? Är det mätbart? Vilka parametrar kommer spela in?
Hej! Hur kan man ändra på våghastigheten om man skickar iväg vågor i ett snöre eller liknande?
Enligt formeln v = lambda * frekvensen skulle hastigheten öka om exempelvis frekvensen ökade medan våglängden var konstant, men enligt experiment minskar bara våglängden då frekvensen ökar. Hur kan hastigheten i utbredningsriktning ändras?
Hej!
Svarta ytor svalnar fortare än vita, strålar ut värme bättre. Borde inte då elementen i vår rum vara svarta i stället för vita? Och för att minska avsvalningen från kroppen borde vi vara klädda i vita kläder på vintern. Men mörk klädsel är ju det normala!?
Min fråga är, i vissa äventyrsfilmer kan man höra smällar från vapen och explosioner när det utkämpas rymdkrig. När detta sker har filmskaparna gjort ett stort misstag. Förklara varför??
Önskar hjälp med ett svar och gärna någon sidhänvisning.
Eftersom vi har olika ögonfärg så betyder väl detta att de olika pigmenten absorberar ljus av olika våglängd beroende på om man har tex blå eller bruna ögon? Påverkar färgabsorptionen/ reflektionen det infallande ljuset i ögat så att personer med olika ögonfärg uppfattar tex en färg annorlunda?
Alternativ fråga: Om vi bortser från ögonfärgen, uppfattar olika personer färger olika? Vad beror det i så fall på? Kan man på något sätt mäta våglängden på ljuset som ögat upptar?
Om vi håller en sked koksalt NaCl i en gaslåga, lyser flamman gult. Om vi skickar gult ljus från en natriumlampa genom den gula flamman, ser vi att flamman kastar en mörk skugga. Hur kan gult ljus genom en gul låga ge en mörk skugga?
Hej
I en fysikbok nämns att om man avbildar ett fotografi/bild foton för foton så kommer bilden att växa fram sakta men säkert, när fotonerna kommer att träffa fotoplåten slumpmässigt; i början syns bara enstaka prickar osystematiskt, men efter t ex en miljon fotoner så är bilden på plats. Jg undrar:
Är det så att med viss sannolikhet så skulle alla fotonerna ha kunnat träffa samma punkt - så att bilden inte alls skulle ha framträtt? Det hade blivit bara en men en starkt lysande punkt! Eller är det så att en punkt är "upptagen" efter en träff så att nästa foton måste träffa en annan punkt? Då minskar ju slumpmöjligheterna efter hand. "Historien begränsar framtiden". Är fotonriktningsmöjligheterna helt slumpartade?
När ljus som infaller längs normalen till en spegelyta reflekteras:
Kan man betrakta det som en elastisk stöt mot en vägg av elekroner?
Fotonen "studsar" då tillbaks i motsatt riktning med ljushast. Innebär det att fotonen i ett kort ögonblick har haft hast. lika med noll?
Hej. Jag förstår inte uppgifter där man har ett öga, huvud och fötter d.v.s. människa framför spegeln, sedan ska man dra linjer för hur mkt det är möjligt att se av människan. Hur ska jag veta hur linjerna går? Det enda jag vet är att från ögat går en rak linje som har infallsvinkeln 0 och studsar rakt tillbaka för det
Har också en till fråga. Vår lärare riktade laser mot tavlan och pricken var lagom stor, sedan la han en skiva av något slag så att lasern gick igenom skivan och pricken blev mindre på tavlan? Det ska ha något med att skivan han la emellan var plan och slät. Men varför blir laserpricken mindre om man har en plan yta t.skillnad från en ojämn? Är det för att reflexionen inte är lika mkt som på en ojämn?
Jättetacksam för svar!
Hej. Jag har en fråga angående bildandet av elektromagnetisk strålning. frågan lyder:
Bildas det magnetiska fältet i strålningen av den exciterade elektronens rörelse, likt vad som händer induktion? Elektronen, som laddad partikel, rör sig ju fram och tillbaka och borde ge ett magnetfällt i åt ett håll och sen direkt efter åt det andra, och på så sätt skapa en våg eller puls.
Om det inte är så, hur är det i så fall?
Om det är så, hur kommer det sig att:
* fotonen sprider sig i en enda riktning istället för att spridas ut som en ring?
* våglängden för ett längre, mer energirikt, hopp blir kortare, fastän vägen är längre och den elektriska kraften mellan kärnan och elektronen borde vara mindre?
Hej! Jag funderar på begreppet reflektion av ljus och ljuskälla. Vi kan med ögat uppfatta föremål och dess "färger" (utgår här från solen som ljuskälla) pga att föremålen avger energi med olika våglängder. Detta gör de när elektoner exiteras med hjälp av en energikälla, i detta fall solljus, och varefter de sedan återgår till en lägre energinivå och stålningsenergi avges. Om föremålet som träffas av solljusets respektive energiinnehåll, och därmed ljus med olika våglängder, uppfattas som grönt innebär det att endast de atomer var elektroner fått rätt energimängd kan exiteras och avge stålning. Vi uppfattar föremålets färg som grön.Den övriga energimängden från ljuset absorberas av föremålet i form av värmeenergi. (förenklad version) Om all stålningsenergi absorberas uppfattas inga färger och föremålet sägs vara svart. Är det då korrekt att vi säger att förmål är gröna pga det gröna ljuset reflekteras? Resultatet vid spegelbilder är att ljus med olika vågländer lämnar föremålet och regelbundet reflekteras pga kollisioner mot elektroner i spegelmaterialet. Därefter når dessa våglängder, med sin nya riktning, vårt öga och vi uppfattar att kroppen utsänder detta ljus från en punkt bakom spegeln. Mina funderingar kan sammanfattas i följande frågor.
Kan det anses korrekt att vi uttrycker oss som att att förmål är gröna pga det gröna ljuset reflekteras?
Om det gröna föremålet hade reflekterat det gröna ljuset skulle det inte innebära att det är delar av solen vi skulle uppfatta utifrån spegelanalogin?
Varför betraktas inte "färgade" föremål som ljuskälla om de avger ljus på samma sätt som tex solen gör.
Hur stor blir gränsvinkeln för totalreflektion då en ljudvåg skall övergå från luft till vatten?
Ljudhastigheten i vatten är 1500 m/s och i luft 340 m/s.
Hej. När jag hade en klocka på mig i badkaret märkte jag att vid en viss vinkel så kunde jag inte längre se displayen utan ytan blev som en spegel. Vad beror det på?
Hej!
Jag har en fråga om brytningsindex. Vad jag har läst och hört så finns det negativa brytningsindex, så jag undrar vilka ämnen har negativ brytningsindex och när har man användning utav det?
Hej!
Ljudets hastighet är alltid konstant. Men det är konstant för det medium det transporteras i. Om ljudet växlar över till ett annat medium så kommer även ljudets hastighet att förändras, men det förblir konstant i medium1 och sedan konstant i medium2. Man kan inte få ljud i vissa fall gå snabbare/långsamre. Möjligtvis om mediumet inte är homogent. men vad händer med ljudets hastighet om observatören (lyssnaren) ökar sin hastighet till ljudets hastighets? kommer ljudets hastighet vara den samma oavsett hur observatörens hastighet förhåller sig till ljudets hastighet?
om jag jämför med ljus:
Einsteins ”exakta” mått på ljusets dopplereffekten gav en slutsats att ljus inte uppträdde på exakt samma sätt som ljudet. eftersom ljudvågorna rör sig genom ett medium-luft- så blir dopplerförskjutningens storlek beroende av om det är ljudkällan som närmar sig lyssnaren eller lyssnaren som närmar sig ljudkällan. Dopplers föreställde säg felaktigt att ljusvågorna rör sig genom ”eter” i rymden, och därför trodde de att även ljusets dopplerförskjutning måste bingas av om det ljuskällen- ex: stjärna- som närmade sig åskådaren eller åskådaren som närmade sig stjärnan. i Einsteins universum kan det inte spela någon roll- det enda som betyder något är stjärnans och åskådarens hastighet i förhållande till varandra.
Man hade länge på olika sätt gjort mätningar av ljusets hastighet. Alla mätningar tydde på att ljuset alltid gick lika fort oberoende av hur åskådaren rörde sig. Men det var inte så lätt att acceptera tanken på att ljuset skulle passera med samma hastighet oberoende av om man var på väg i samma riktning som ljuset eller åt andra hållet. På landsvägen är det ju stor skillnad på att möta och att bli omkörd...
efter att jag skrev detta betyder det inte att ljudets hastighet inte bara beror på vilket medium den rör sig i utan också på lyssnarens hastighet? hur ska man i så fall förklara deta på ett korrekt sätt?
Hej!
I dagens nummer av tidskriften Ny Teknik(24/3 - 10) skriver man bl a att en danska för några år sedan med hjälp av laser lyckades stanna ljuset(!). Är det en felaktig formulering eller är det sant? Om ljuset stannades så bör ju fotonerna varit i vila och haft en viloenergi/vilomassa. Hade de det? Återfick ljuset sin fart efteråt?
Hej! Jag har många frågor/funderingar om optik avsnittet i fysik A, som jag hoppas kan få besvarade.
Vår lärare är inte det minsta pedagogisk, och ingen i min klass verkar förstå vad vi håller på med. Vill verkligen förstå det här!!!
Okej, här kommer det.
1. Varför uppstår en spegelbild egentligen? Jag vet att i och med att speglar har en plan yta, sker en regelbunden reflexion. Det innebär alltså att alla strålar som träffar spegelytan har samma infallsvinkel och strålarna reflekteras åt samma håll. ''När reflexionen är regelbunden når inget av ljuset ögat'' står det i boken (därav kan vi inte se spegelytan), men går det inte att ''flytta på sig'' på något vis så att de reflekterande strålarna når ögat, eller är detta omöjligt?
Hur kommer det sig att en virtuell spegelbild bildas när spegeln i själva verket inte går att se? Jag förstår hur en spegelbild bildas, men inte varför...
En sak till. En ljusstrimma riktas mot en yta som inte är spegelblank, t ex en vägg. ''Träffpunkten'' lyser intensivt och syns från alla håll. Som jag har förstått det kan ögat nu se föremålet eftersom alla strålar som träffar väggen har olika infallsvinklar, och reflekteras även i riktning mot ögat. Men vad menar de med ''träffpunkten''?
En sista grej. Skulle någon kunna förklara hur man går till väga om man ska rita spegelbilden av ett föremål framför spegeln? Det står beskrivet i boken, men jag skulle uppskatta om någon kunde förklara detta i samband med de övriga frågor jag ställt.
2. Är det alltid så att om ljus bryts från ett optiskt tunnare ämne till ett optiskt tätare ämne, bryts det mot normalen och från normalen när det är tvärtom? Vad är egentligen skillnaden här?
Jag undrar också vad som menas med att om ett ämne är optiskt tätare, har det större ljusbrytande förmåga.
Innebär detta att ljuset bryts mer, och att brytningsvinkeln blir mindre ju tätare ämnet är?
3. En ljuststråle passerar ett prisma, vid första ytan är infallsvinkeln noll. Ingen brytning sker. Då blir infallsvinkeln vid andra ytan 30,0 grader. Det finns en bild på ett prisma i min bok, och om man tänker sig en vinkel mellan de båda ytorna så är den 30 grader enligt figuren. (Det ser alltså ut som en rätvinklig triangel, där den översta vinkeln är 30 grader.) Men hur vet man att den andra infallsvinkeln också blir 30 grader?
4. Vad menas med dispersion? Varför bildas en ''regnbåge'' av färger när ljus passerar ett prisma? Vad är egentligen vitt ljus?
Det var allt. Jag vet att det är många frågor, men jag behöver verkligen få det här förklarat för mig, och har som sagt ingen att vända mig till.
Är oerhört tacksam för hjälp
Enligt relativitetsteorin har fotonen ingen massa, pga. att den rör sig med ljushastigheten. Samtidigt påverkas fotoner av gravitationen (avböjning av ljus som passerar nära en massa, gravitationell rödförskjutning).
Jag har läst att man har visat experimentelt att ljuset ändrar sin frekvens(minsking av energi) när den färdas från jorden. Tycker att det låter konstigt!
Min lärare sa att "Fotonen har massan noll och det är därför den rör sig med ljusfarten. Alla objekt som har massa rör sig med farter som är mindre än ljusfarten." Hur kan man då förklara det med experimentet där fotonen kan påverkas av gravitationsfält??
Det är helt förvirrat för mig då jag läser att fotoner inte har någon massa men den kan ändå ha partikelegenskaper. Hur kan det komma sig? Och vad betyder egentligen dessa experiment som har vissat att fotoner påverkas av gravitationskraften och att den har rörelsemängd (compton spridning).
Hej!
hur har man kommit fram till att fotonens energi är W=hf, där h är planks konstant och f är frekvensen? finns det en svensk länk där man kan läsa om det i djupet tack!!
Jag och min kompis gör ett projektarbete om UV-ljus och hur det kan rena vatten från bakterier. Vi har byggt en reningsanordning och gjort många försök och kommit fram till att reningsprocessen fungerar. Jag tänkte att man skulle kunna utveckla vår anordning genom att ha speglar som reflekterar UV-ljuset runt det stället som bestrålar vattnet och dess bakterier, men frågan är om reflekterat UV-ljus fortfarande har samma egenskaper som UV-ljus.
Hej! Jag såg i mitten av december en
regnbåge över isen på en frusen sjö. Solen
hade jag i ögonen och tyckte det var mycket märkligt
eftersom jag har läst att man bara kan se en regnbåge om man har solen i ryggen. Regnbågen såg också märklig ut, den gick upp rakt och slutade tvärt.
Vad kan fenomenet ha berott på?
En sfärisk konkav spegel har en radie på 8,0 cm. Ett 1,0 cm högt föremål placeras 2,5 cm framför spegeln. Bestäm bildens storlek och läge med hjälp av noggrann konstruktion. Är bilden reell eller virtuell?
Ifall jag pratar i en mobiltelefon med en kille i ett annat land, och det står en kille bredvid mig, hör kille i mobiltelefonen vad jag säger först? och varför är det så?
Hej
Har jag fattat rätt i det följande: Den gula natriumdubletten skulle, utsänd från en stjärna på väg mot oss blåförskjutas och dåser vi den t ex grön. Det är inte så att de gula linjerna flyttas utan de "får en ny färg" p g a rörelsen. Den högre frekvensen innebär högre energi, vilken erhålles genom att ljushastigheten ju inte kan ändras eller överskridas. Motsvarande för rödförskjutning förstås.
En följdfråga(trots att flerdelade frågor ses med oblida ögon): Finns teoretiska och praktiska gränser för förskjutninarna? Och vilka är de i så fall?
Hej, jag läser fysik B och har fått i uppgift att berätta om fotoner, jag har inte fått någon större kunskap genom att söka på internet och hoppas att ni kan hjälpa mig med att förklara vad en foton är...
Hej.
Har två optikproblem som jag inte får något grepp om, skulle uppskatta hjälp:
1 För en långsynt person ligger punkten där det skapas en tydlig bild 90 cm från ögat. För att korrigera det kan man änvända tex kontaktlinser. Bestäm brännvidd och typ av lins för att ögat sak uppfatta en tydlig bild på avståndet 25 cm från ögat?
2 En sfärisk konkav spegel har en radie på 8 cm. Ett 1 cm högt föremål placeras 2,5 cm framför spegeln. Bestäm bildens storlek och läge. Är bilden virtuell eller reell?
Du står 1 meter från en spegel och tittar på dig själv.
Ser du dig själv då, från 1 meter avstånd, eller från (1 meter till spegeln plus 1 meter in i spegeln) alltså 2 meters avstånd.
Det jag menar är om du ser dig i samma dimension som en person som tittar på dig från 1 meters avstånd eller från 2 meters avstånd.
Har länge funderat över detta och hoppas äntligen få svar.
Tja!
Hej Jag undrar hur räknar jag ut en negativ lins dess brännvidd om den ligger mitt på en gradskiva underlag laserdosan som ljuser på den negativa linsen vinkelrät Hur använder vi oss av linsformeln om dess brännvidd är 7, 5cm.
Om vi gör ett följande experiment:
1. Inne i ett ljust rum och tittar ca 1 minut på en lampa
2. Släcker ljuset i rummet = kolsvart
3. Men vi ser fortfarande en ljus skepnad av lampan
4. Den ändrar färg såsom från orange, röd, grön, blå.
Varför ser vi såhär? Vad är det som gör detta och varför ser vi dessa färger fastän att det är mörkt i rummet?
Hej! Osäkerheten i en fotons rörelsemängd kan ju inte rimligen angå dess massa(!) eller fart. Det bör innebära att osäkerheten "tas ut på" dess riktning.
Då p = h/(lambda) innebar det att våglängden och därmed frekvensen och energin innehåller osäkerhet p g a att riktningen hos fotonen blir något obestämd. Är resonemanget OK? Var ligger annars haken?
Hejsan! Först vill jag bara påpeka att det är superbra att denna sidan finns! Vi arbetar för tillfället med kärnfysik och då har följande frågor dykt upp:
1 Vilken sorts strålning används vid cancerterapi och kan den strålningen i sig ge upphov till cancer?
2 Hur kommer det sig att man kan ställa in en laserstråle att verka på ett speciellt djup, ex vid tumörbekämpning?
3 Finns det skadlig strålning i rymden som våra astronauter kan påveras av? Hur förhindrar man detta i så fall?
4 Viken form av strålning (partiklar) kommer från solen och hur påverkar de oss?
5 Vad är negativt med röntgenstrålning?
Tack på förhand!
Karolina, Julia och Amanda
Jag är en elev på Ullvigymnasiet som fått en uppgift om att göra ett
experiment för åk6. Saken är den att jag hittat ett experiment som skulle
passa bra men jag har ingen lösning till detta. Du kanske skulle kunna
hjälpa mig.
Detta är experimentet jag tänkt använda:
Du har flera lappar där du skrivit olika färger, tex grön. Du fyller sedan i
bokstäverna med en annan färg, tex. blå. Ögat uppfattar färgen innan ordet.
Varför är det så? Jag skulle behöva En förklaring till detta. Tack på
förhand!
Hej!
Vi är två elever från ullvigymnasiet i Köping som ska göra ett experiment för mellanstadie elever.
Vi har sökt svar på internet efter våra frågor men inte hittat några bra svar, så vi söker hjälp här.
Experimentet: För det här testet behöver man hårt papper. Be eleverna rita två olika bilder, en på varje papper, som man sedan kan sätta ihop som t.ex. en spindel och ett nät eller en puck och ett mål. De kommer säkert på massor av fina idéer själva. Häfta sedan ihop bilderna med baksidorna mot varandra på en blyertspenna och snurra den framför ögonen.
Vår fråga är varför ser ögat bilderna ihop och hur kan det bli så?
Varför ser man inte bilderna enskilt?
Tacksamma för alla svar
Hur mycket strålning utsänder elektriska apparater, som vi använder dagligen (som mikrovågsugn, TV, hårtork).
En stjärna, hur mycket strålning utsänder den? Beror det på hur stor stjärnan är eller hur långt borta den är?
Grundtoner, övertoner och volym
Fråga 1: Vad jag förstår så har tonen A frekvensen 440 Hz. Läraren visade detta på någon slags skärm. Det jag inte förstår är hur jag kopplar detta samman med volymen. Det måste väl vara samma frekvens (mer energi läggs ju in) men att vågtoppen måste vara betydligt högre, eller tänker jag fel?
När hon sen började prata om grundtoner och övertoner kände jag mig osäker när hon sa att dessa hade olika frekvenser. Då skulle ju en gitarrsträng aldrig spela en ren ton eftersom det hela tiden skulle blandas olika frekvenser.
Hej!
Det verkar som om andelen reflekterat ljus när man speglas i en glasruta ökar med ökande infallsvinkel.
Stämmer iakttagelsen och följer andelen någon enkel(?) formel?
(En möjlighet annars är ju att vid infallsvinkel 0 grader så skulle utifrån kommande ljus spela större roll och "dränka det reflekterade mera effektivt" så att det tycks relativt svagare än det är och snett infallande, utifrån kommande ljus kanske försvagas i glasrutan p g a längre väg i glas.)
Går det att omvandla osynligt ljus till synligt ljus genom att låta det passera ett filter? Kan man t.ex. lysa med UV-ljus i ett mörkt rum och se rummet genom att titta genom ett "våglängdsändringsfilter"? Är det möjligt att göra det med både UV och IR?
Jag går nu sista året i gymnasiet och ska bygga en säckpipa i projektarbete tillsammans med två vänner. Hur kan man bestämma längden av den ljudvåg som bildas i flöjten vid olika grepp? När instrumentet spelas är ofta flera av flöjtens hål öppna, alltså kan man inte beräkna ljudvågens längd med hjälp av formelerna för ljudvågor i öppna rör. Vänligen förklara detta för mig.
Jag undrar om ni vet hur långt ljus kan gå i vatten. Jag arbetar nämligen med livsformer under isen på antarktis och undrar om det finns någon möjlighet att någon form av ljus eller strålning (något energrikt) kan gå igenom flera tusen meter vatten. Om det kan gå igenom vatten på sådant avstånd,skulle det då kunna ske på samma sätt genom is?
Är den energin tillräcklig för att mikrober skall kunna ha den som energikälla?
Vissa speglar får en att se lång och small ut, andra kort och tjock. Vad är skillnaden, och hur funkar det? Hur ritar man tydliga figurer med strålgång som visar skillnaden?
Hej!
Jag håller på med ett projektarbete om ljud och fritungeistrument, dvs instrument där ljudet alstras av en fritt vibrerande metalltunga i en spalt som är precis lite större än tungans storlek. Denna vibration omvandlar ett jämnt flöde av inblåst luft till periodiska luftpuffar - varvid vi hör ljud.
Det instrument jag har koncentrerat mig på kallas för Melodika och det har ingen resonanskammare, varvid ljudets egenskaper nästan uteslutande beror på metalltungans egenskaper. Mitt problem är att jag inte riktigt är säker på kopplingen mellan den vibrerande tungans frekvens och frekvensen hos de periodiska tryckförändringarna i luften. Är dessa motsvarande?
Om jag har förstått det hela rätt så fungerar en sträng på så sätt att frekvensen och rörelsen hos strängen förmedlas till luften varvid en motsvarande rörelse uppkommer i luften, och därför säger man att strängens rörelse orsakar ljud. Men för en fritunga orsakar de periodiska luftpuffarnas frekvens ljudet, inte förmedlingen av fritungans vibration och frekvens till luften? Det hela gör mig aningen förvirrad. Om man skulle slå till en fritunga som inte var placerad i en spalt, skulle "frekvensöverföringen" då fungera som hos strängen, dvs vara direkt motsvarande? Tack på förhand!
När ljus passerar genom vätgas vid rumstemperatur kan absorptionslinjer som motsvarar Lymanserien observeras? Varför syns inte de andra serierna? Vad spelar rumstemperaturen för roll? Borde det inte vara de andra serierna som syns, med tanke på att Lymanserien omfattar energisprång ner till grundtillståndet, vilket ger ultraviolett ljus som inte är synligt?
Hej! jag sökte på ne.se om holografi och läste detta:
"I vanlig fotografering av ett tredimensionellt objekt försvinner djupdimensionen, därför att endast ljusets intensitet (amplitudens kvadrat) registreras, t.ex. som en svärtning på den fotografiska plåten. All information om fasen för ljusvågorna som reflekterats från objektet har däremot gått förlorad. Vid holografisk registrering bevaras såväl amplitud som fasinformation och en tredimensionell bild av objektet kan återskapas."
Vad menar de med det? Tidigare har jag kunnat läsa på den här sidan att ljusets fas inte har någon betydelse för det vi ser och att anledningen till att vi ser djup i bilder är att varje öga tar emot varsin bild och sedan sätter hjärnan samman dessa två bilder till en slags gemensam, i vilken vi ser djup. Kan ni hjälpa mig att reda ut det här!
Tack för all hjälp!
Hej! Jag har en del frågor angående ljus.
1) Vad har ljusets amplitud och fas har för betydelse för det vi uppfattar när ljusvågor kommer in i våra ögon, dvs det vi ser.
2) Ofta när jag läser om ljus och dess egenskaper talar man om "vågfronter". Vad är det? Ljus är väl strålar (om en i en vågrörelse)?
Om två vågor med samma frekvens men olika fas möts sker destruktiv inteferens och båda vågorna "försvinner" kortvarigt.
Antag då att man skickar ut två vågor från samma källa med samma amplitud och frekvens men fasförskjutna 180 grader. Kommer då båda vågorna försvinna totalt? Och i så fall, vad tar energin vägen? Försvinner verkligen vågorna vid en sådan utsläckning?
Hej!
Jag hörde på en kurs som jag gick att se igenom glas är inlärt, kursledaren berättade att forskare hade tagit med sig ett fönster in i skogen i ett land och visat för invånarna där och dessa kunde inte se igenom fönstret, stämmer detta? Var kan man hitta information om detta?
Tack snälla för svar.
Hej! Jag gör en laboration mrd hjälp av laser för att ta reda på hårtråets tjocklek.
Vi använder ett hårstrå som hinder för en laserstråle. Laserljuset kommer då att böja sig kring hårstrået och då kan man observera ett interferensmönster. Genom att i formel:
hinderbredden x sin(avböjningsvinkeln) = (ljusminimumets ordning) x våglängden
kan man beräkna hårstråets tjocklek eftersom vi får reda på allt utom hinderbredden!
Vi använder även en felmarginalsformel.
Jag undrar om ni har gjort en sådan här labb eller liknande någon gång. Om ni har några kloka slutsatser om felmätningar, dess påverkan på svaret, några andra invändningar... Kloka saker som jag kan lära mig och få med i min labbraport! Det skulle verkligen uppskattas! Tack på förhand!
När man till exempel åker i en bil med en rejäl baslåda i bagaget kan man känna att det bultar och slår bröstet. Ju högre man spelar desto mer känns det. Min fråga är alltså kan man spela så högt så att hjärtryttmen sätts ur balans och att basens frekvens helt eller delvis inverkar på hjärtat istället? om detta skulle kunna inträffa hur högt måste man i så fall spela?
Hej Lund! Jag har en fysikfråga som jag funderat på länge men inte klarat lösa. Frågan lyder:
En laser belyser en yta i 12 mikrosekunder så att energin som absorberas blir 6,84 kJ. Räkna ut rörelsemängden och sedan kraften när allt detta absorberas på en yta som ligger vinkelrätt mot källan.
När ljus med en viss våglängd kommer in i ögat uppfattas det av fyra olika sorts synceller. Först är det stavarna, som kan uppfatta ljus även när det är ganska svagt och gör att vi kan se ganska bra även i mörker. Sen är det tre olika typer av tappar som också kan upfatta ljus men inte lika svagt ljus som stavarna kan.
Vi upplever ju att färgrymden är 3-dimensionell (om vi inte har någon form av färgblindhet), men om vi har 4 olika typer av synceller, borde vi inte då uppleva den som 4-dimensionell? Eller transformeras signalerna från tapparna och stavarna till 3 andra typer av synceller som egentligen inte påverkas direkt av ljuset? Frågan är alltså vilka typer av nervceller vi uppfattar ljuset med (de borde vara 3 olika typer), eller kan man ens prata om att man uppfattar ljuset med några speciella nervceller?
Sen har jag också en annan fråga. Jag vet att de olika tapparna och stavarna påverkas olika mycket av olika våglängder av ljus (antar man här att effekten som åstadkommer ljuset är konstant?). Vi en viss frekvens ger en viss sorts tapp mest utslag, vid en annan frekvens är det en annan tapp, och vid en tredje frekvens är det en tredje tapp. Det är väl därifrån man fått också att det finns tre grundfärger antar jag. Men min fråga är nu: Hur mycket påverkas de olika tapparna av olika frekvenser eller våglängder, hur ser kurvorna ut (konstant effekt antar jag igen, eller är det konstant amplitud på ljusvågen?)? Hur mycket påverkas stavarna? Är det olika kurvor för olika människor? Och varför kan inte tapparna vara lika ljuskänsliga som stavarna? Finns det någon hake med det, finns det en viss maxgräns för belysning av näthinnan då inte stavarna kann uppfatta starkare ljus?
Ni behöver ju inte svara på alla frågor, men jag skulle gärna vilja veta hur mycket de olika taparna och stavarna påverkas vid olika våglängder. Finns det någon officiellt accepterad kurva för hur mycket de olika typerna av synceller påverkas vid olika våglängder? Finns det rent av någon ekvation för kurvan eller är det bara en kurva bacerad på mätningar Eller är den helt enkelt bara uppskattad genom försök?
Hej! Jag har som fysikuppgift att beskriva varför diamanten "gnistrar" så mycket, och jämföra med en vanlig slipad glasbit. Att detta beror på att diamanten har ett högre brytningsindex och att slipningen skall vara precis för att få ett så stort "gnister" och spektrum är jag på det klara med, men kan ni förklara mera är jag ytterst tacksam.
Jag såg följande problem på internet:
"If small non-transparent objects are illuminated with light, patterns in the shadows are observed. What information can be obtained about these objects using these patterns?".
Jag har insett att det har något med diffraktion att göra. Vilken information tror du att man kan ta reda på om objektet och hur går man tillväga för att få fram denna? Jag kan tänka mig att man kan ta reda på djup, form (t.ex. om det är ett rundat eller kubiskt objekt) och möjligtvis ytegenskaper. Vet du något om detta och har du litteraturtips? Tacksam för svaren, Martin
Jag undrar om man kan räkna ut hur mycket energi en mekanisk våg transporterar. I vår lärobok får man reda på att mekaniska vågor transporterar energi men aldrig hur mycket energi olika vågor transporterar. Vidare undrar jag om man genom att jämföra frekvensen hos olika vågor kan veta vilken av vågorna som transporterar mest energi. (Det sistnämnda kanske en eventuell formel för energitransporten kan besvara.)
Jag har läst att valar kan skicka ut speciella ljudpelare. Hur fungerar det? Sprider sig inte ljud i en cirkelformig bana?
Jag vet även att man kan beskriva ljus som elektromagnetiska vågor, och att ljus, precis som ljud, kan bilda speciella interferensmönster. Men ljus tänker jag mig som strålar, medan jag tänker mig ljud som cirklar.
Kan man göra en ljudpelare på samma sätt som man får en strålkastare att lysa enbart framåt?
Jag vet att det ska finnas ett ljudisolerat rum i Linköpings universitet, även med ljuddämpade väggar för att förhindra eko. En kompis till mig var där och han har berättat det. Han berättade även att han fick höra en fluga surra nära hans huvud, som sedan flög in i hans vänstra öra, surrade en stund innuti hans huvud och sedan flög ut ur hans högra öra. Hur fungerar detta?
Jag förstår att man måste ha fler än en högtalare, alltså minst två. Hur fungerar detta sedan? Håller någon sensor koll på var varje person i rummet befinner sig? Är det ett system som använder sig av interferenser och antiinterferenser? Är det ett ekvationssystem som räknar ut vilket ljud som ska sändas ut ur de olika högtalarna för att alla personer ska få höra speciella ljud? Hur fungerar det?
Jag håller på med ett projekt arbete 100 poäng (gymnasiepoäng). Där jag och min grupp ska behandla området: Mobiltelefonstrålning och dess eventuella hälsorisker.
Nu e det så att jag läst i en artikel om forskning på lunds universitet. Det var en grupp den så kallade BBB gruppen (blood brain barrier) som hade utfört expriment på möss som visade att strålning motsvarande den ifrån mobiltelefoner kunde orsaka läkage igenom BBB. Strålning skulle också (i förlängningen?) döda nervceller i hjärnan. Någon ide´ om var jag skulle kuna ta del om mera info på området ec publikationer etc?
Djur använder både infraljud och ultraljud för att komminucera. Men varför kan infraljud som innehåller mindre energi (eller gör den inte det?) gå längre än ultraljud som har mycket energi i sig?
1) Om man håller i ett glas fyllt med vatten och tittar uppifrån ser man endast fingrarna som är ovanför vattenytan. Fingrarna som är "under" vattenytan syns inte, varför?
2) Om man doppar fingret i ett glas med vatten ser fingrarna större ut, varför? Beror det på att ljusstrålarna träffar samma punkt, eftersom glaskroppen är böjd?
Tack!
Jag vet att himmelns färg påverkas av gasmolekylernas storlek. Räcker det med tillföra gaser, och i så fall vika gaser har så stora molekyler att de skulle påverka himmeln till att bli grön, eller måste det till finkornigt stoft t.ex. från vulkaner för att åstadkomma denna effekt?
Antag att man har två högtalare riktade mot varandra. De sänder ut samma exakt frekvens(säg 1kHz) och är exakt i fas. Om man nu ställer dem på rätt avstånd från varandra så borde man väl få en total utsläckning av ljudet. Min fråga är var den, i högtalarna, alstrade energin tar vägen?
Jag antar att det inte är samma fenomen som med EM-vågor.
Hur kan vi höra skillnad på två ljud fast att de kommer in i örat precis samtidigt? Ex Man pratar med någon samtidigt som teven är påslagen. Då hör du ju skillnad på tevens ljud och den som pratar med dig.
Syns ljus först när det träffar olika partiklar. Är det så att en ljus stråle inte skulle synas i vakuum. Är detta anledningen till att man inte ser själva laserstrålen, är det pågrund av detta som den blir synlig när man blåser ut rök i området som strålen rör sig i?
Då man drar längs med kanten på till exempel ett vinglas så uppstår en ton. Hur kan det komma sig att den blir lägre då man häller mer vatten i glaset? Jag tycker att det borde vara som med exempelvis orgelpipor d v s att det har med stående vågor att göra men då borde tonen bli högre med mer vatten i glaset. Tacksam för svar.
Jag undrar varför ljus ändrar riktning, bryts, när det går från olika medier. Att ljuset ändrar hastighet vet jag, men varför måste då riktngen ändras?
Varför går ljus långsammare i ett tätare medium än i ett tunnare, för ljud är det ju tvärtom?
Tacksam för svar!
Hej
Ibland när jag rör mig i närheten av min radio så försämras ljudet; det verkar som om stationsinställningen/frekvensen för mottagningen änras något. När man sedan justerar frekvensinställningen ocj lämnar radion så försämras den åter. Vad beror det på? Hur åtgärdas det?
Enl. vissa kompendier står det att en glasskiva reflekterar ca 4 % av vinkelrät infallande ljus vid inträdet i glaset och ca 3.5 % vid utträdet.
Antireflexbehandlat glas med ett skikt MgF2 skulle reducera den första reflexionen från 4 % till ca 1 %.
Betyder detta att glaset släpper igenom mera av ljuset eller släcks det tidigare reflekterade ljuset ut?
Hälsningar
Harald Gaunitz
P.S. Är jag kanske för gammal att fråga fast jag känner mej ung! D.S.
Hejsan!
Jag ska göra ett arbete om "luppen" (förstorningsglaset)
Skulle vilja få tag på bästa möjliga information om detta. Och att det eventuellt kan skickas till min mail.
Hej!
Ja det är så att som ni vet så ska man inte ha metaller i mikrovågsugnen då det bildas "blixtar". Min kemilärare menade att det berodde på att atomerna i metallen är så tätt packade att de reflekterade microvågorna. Jag köpte inte det riktigt då jag sett att vissa microvågsugnar har metallgaller för att justera höjden med. Hur kommer det sig att de inte blir några "blixtrar" då? Varken min kemi eller fysik lärare hade något bra svar. Så jag vänder mig nu till er.
När man målar kan alla färger blandas av rött, gult och blått och då är dessa grundfärger.
Alla färger som finns i ett kontinuerligt spektrum borde väl vara rena spektralfärger? Vad är i så fall en blandfärg? (Är det bara brunt, svart och vitt eller finns det fler och hur vet man i så fall det?)
Jag läste någonstans att svart absorberar allt ljus. Stämmer det verkligen. Det vi ser är ju de ljusstrålar som reflekteras, så ett ämne som absorberar allt ljus borde ju inte synas. Svarta hål absorberar ju allt ljus och jag har hört att man inte kan se dem, borde inte samma sak gälla för alla ämnen som absorberar allt ljus.
Hej!
Hur förklarar man på atomnivå att inte röntgenstrålning går genom ben och att gammastrålning stoppas av bly och att radiovågor går genom det mesta?
Detaljerat svar önskas!
Är det rätt tolkat att vid uppmätning av rödförskjutning av fotoner från rymden så förskjuts hela spektralpaketet till en annan energiskala. Avstånden mellan spektrallinjerna är detsamma som från en strålningskälla i vila, men har en annan, lägre, energi. Jag skulle vilja veta hur man mäter denna energi hos fotonerna, samt en förklaring till varför forskarna tillbakavisar hypotesen att fotonerna ”tröttnar” på sin långa färd till vår mätapparatur.
i mitt geografi arbet om vågor har jag nu kommit till de s.k "monstervågorna" som man nu försöker beskriva med den icke-linjära lösningen på schrödinger ekvationen istället för den linjära.
jag skulle vilja få en beskrivning på hur man använder både den vanliga linjära beskrivningen av vanliga vågor och hur den olinjära beskrivningen. plus hur de ser ut matematiskt.
tack för en väldigt bra sida.// henrik
Hej! Vi är några killar som gör ett projektarbete om ljud, där vi byggt olika instrument. Jag har byggt trummor av rör, och har experimenterat lite med hur man får fram olika toner. Dock har jag inte riktigt lyckats komma fram till något bra samband mellan längd, bredd och frekvens. Finns det någon formel för detta?
Jag har på senaste tiden sett verktyg som kan mäta avstånd med hjälp av ljus. Så kallade avståndsmätare (laser). Min fråga är:
Hur kan man mäta avstånd med ljus?
Jag har en kort fråga angående Plancks strålningslag. Är det så att vid en viss temperatur sänder en kropp ut EN sorts ljus, det som ligger vid maximum för våglängdsfördelningen, eller sänder den ut alla sorters ljus bara det att maximat syns mest?
Tack!
Hej.
Vi håller på att göra ett optikarbete som handlar om hur man kan se i mörker med hjälp av infraröd kikare.
Vi undrar hur den är uppbyggd samt hur den fungerar?
Tack på förhand.
Hej! Angående absorptionslinjer ifrån solen, fråga: Ljud-Ljus-Vågor [177]
Jag håller inte med om att der räcker att förklara uppkomsten av absorptionslinjer ifrån solen genom att säga att vissa våglängder absorberas och sedan sänds ut i slumpmässig riktning. riktningen var ju slupmässig redan från början. om vi från början får x antal fotoner ifrån solen i alla tänkbara riktningar, skakar om solen lite och låter den sända ut samma antal fotoner med denna våglängd i nya, slumpmässiga riktningar, nog hade lika många träffat jorden (och vår spektrometer). krävs det inte att fotonerna absorberas och att emissionen sker stegvis (dvs vi får fler än en foton ut) för att vi skall se en svärtning i spektrat?
När ljus reflekterat svänger det bara i ett plan och därför kan vi slippa reflexer med polaroidglasögon. Jag förstår hur glasögonen fungerar, men inte varför reflexionen gör ljuset polariserat. Hoppas ni kan hjälpa mig med det.
Vattenvågor är ju transversella men är vattenströmmar under vattenytan longitudinella vågor?
om det är så är då vågor alltid longitudinella om de tar sig fram i ett medium som t.ex. när ljudvågor tar sig fram i luft?
skicka gärna svaret till min mail: pusskalasikvall@hotmail.com
F fråga http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?id=1807 svarar ni bla att "Om vi låter ljuset träffa en fotografisk film, kan vi inte behandla ljuset som en kontinuerlig våg. Ljuset kan nämligen bara utbyta energi med materia i bestämda energipaket."
Jag förstår inte riktigt VARFÖR man inte skulle kunna se ljuset som en våg. Om det finns någon mer matematisk förklaring, skulle det vara jättebra. Tack för ett suveränt fysikforum!
Vill fråga om den kvantmekaniska beskrivningen av det
kontinerliga spektret från heta gaser t.ex. solen
eller ett stearinljus. Har sökt i avancerade böcker i
atom- och molekylfysik men där behandlas endast de
fall som ger bandspektra.Givetvis känner jag till
Plancks strålningslag men den kom ju långt före
kvantmekaniken och måste väl betraktas som halvklassisk.
Hej!
Ert svar på fråga 11883 får mig att förundras. Det är väl fotonernas rörelsemängd som gör jobbet, och inte uppvärmningen av luften. Jag ber att få citera docent Hans-Uno Bengtsson från hans frågelåda på www.dn.se:
"Fråga: Du sade som svar att "bränner du av en fotoblixt intill en cymbal eller klockan på ett änglaspel, så kommer cymbalen eller klockan att ljuda svagt". Men är det inte så att uppvärmningen av cymbalen medför en utvidgning i metallen och det är då ljudet uppkommer?
Andreas
Svar: Det betvivlar jag; det förloppet är med all säkerhet alldeles för långsamt för att ge upphov till ljud i omedelbar anslutning till att fotoblixten bränns av."
Dessutom har vår lärare i fysik sagt samma sak, det stå dessutom i Ergo Fysik B, vad menar ni med detta påstående som säger emot detta?
Jag ställde tidigare en fråga om laserns brytning i en prisma, men tänkte att jag skulle formulera om frågan. Det jag undrar är alltså vad som händer när den röda laserstrålen träffar prismat och varför. Jag vet att det syns två röda punkter, om strålen fångas upp på en skärm på "lagom avstånd", men varför bildas dem? Beror det på att strålen träffar hörnet av prismat eller vad?
Hur är ljushastigheten uppmätt? Borde det inte bli olika om man mäter det från punkt A till punkt B, som man gör om man t.ex använder sig av jupiters månar.
Eller tar man hänsyn till att ljuset går i vågor. Då får man väl en högre hastighet än om man mäter A till B? Och i så fall borde ljus med olika våglängd ha olika hastighet.
En människa kan ju inte höra ljud med en frekvens på 100 kHz eller ljud med 102 kHz. Men om man går in i ett rum med två ljudkällor som sänder ut ljudvågor på 100 kHz resp. 102 kHz kommer man att höra ljudet.Kan ni hjälpa mig med en bra förklaring varför?
Varför rör sig inte fotonerna rakt fram?
Jag vet att dom rör sig i sick-sack, och jag undrar om det beror på att det är farten som bromsar upp dem till den rörelsen, eller om dom helt enkelt inte kan röra sig rakt fram för att hastigheten isåfall skulle förstöra dom.
Ljushastigheten tycks ju vara en konstanternas konstant,
men finns det någon bra anledning till att just ljushastigheten blivit
till någonting så absolut?
Hej.
Jag såg att frågelådan inom Radiofysik var stängd.
Dock har jag en fråga:
Jag såg nyligen ett program som tog upp mobiltelefoni, och de nya 3G master som skall sättas upp runt om i landet, om strålningseffekter på råtthjärnor (där albumin läcker ut ur cellerna och tas upp av hjärnan)
etc.
Jag undrar: om ett barn, vart hjärna och skyddfunktioner ej är utvecklade som hos en vuxen, utsätts för kontinuerlig stråling, vad sker? Samma sak som med råttorna? Cellerna måste ju påverkas, även om vissa hävdar att det bara är en lättare "uppvärmning".
Varför behövs inget mer än Byggnadslov i Sverige för att få sätta upp 3G master, när det t.ex i Italien gör datorsimulerade undersökningar för att sätta masterna där de elektromagnetiska fälten ej påverkar människan?
.. när det dessutom finns indirekta bevis för neurologiska störningar pga GSM telefoner, med tanke på att skyddet runt cellerna förstörs, deras tillväxt och delning förändras etc.
Jag blir arg när Sverige inom så många situationer påvisar en enorm likgiltighet.
Dessa frågor skulle jag iallafall gärna vilja ha svar på. MvH // Andrea Lindberg
Hej!
Jag undrar hur eller om satelliter utnyttjar einsteins relativitetsteori, och om alla satelliter måste göra detta. Dessutom undrar jag om ni kan hjälpa mig svara på hur einstein direkt eller indirekt påverkat skapandet av solceller och lasrar.
Om man skriver ett antal meningar, mot en svart bakgrund, och man färgar varannan bokstav blå och varannan bokstav röd, så blir man ganska förvirrad och man har väldigt svårt att läsa. Varför blir det inte samma sak om t ex tar lila och grönt mot en vit bakgrund?
När en mikrofon förs nära högtalaren som är knyten till mikrofonen så blir det alltid en hög tjutande ton. Detta blir det även om det är helt tyst i rummet så jag undrar vad det är som startar det hela och varför blir det just denna ton?
Tack!
Jag hade tänkt och göra en koldioxidlaser. Dom här larsarna kan ge ut en hel del effekt så jag undrar vilken max lasereffekt som är tillåten av Strålsäkerhetsmyndigheten utan att ha något tillstånd?
Tack så mycket!
Hej, jag undrar om man kan få hörselskador av ljud vars frekvens är högre än det mänskliga örat kan uppfatta? (ifall ljudstyrkan är väldigt hög)
/ MVH Johan.
Hej! Har länge funderat över hur ljuset färdas genom
vakuum dvs,hur transporteras det vilket färdmedel använder det sig av.Det verkar som om Einstein kringgår
problemet.En foton är väl inte självdrivande med inbyggda turbos?Min logik säger mig att det måste finnas någon form av eter eller medium för att ljuset ska färdas i vakuum eller färdas överhuvudtaget?
Utesluter inte Einsteins relativitetsteori just ett medium eller etern som transportmedel?Jag hoppas att ni förstår min fråga,och vore sedan tacksam för ett svar!
Varför ska vin förvaras mörkt? Har det något att göra med fotoelektrisk effekt, dvs att den kemiska sammansättningen förändras om vinet utsätts för ljus? Finns det tabellerat för kemiska föreningar på samma sätt som det finns för grundämnen, apropå joniseringsenergi?
Varför är gräset grönt?
Gräs innehåller klorofyll som absorberar solljuset. Om klorofyll huvudsakligen absorberar det gröna ljuset, varför blir då gräset grönt?
Ett experiment från gymnasiet som jag kommer ihåg var
interferens i tunna skikt. Vi fick se det randiga mönster
som uppkommer på två glasskivor som ligger på varandra.
Ränderna uppkommer ju eftersom det är olika långt mellan
glasskivorna på olika ställen, men tänk om det inte var
det. Tänk om det var exakt rätt avstånd över allt för att
ljus av en viss våglängd skulle släckas ut. Då skulle ljus
av den våglängden som träffade glaset försvinna, eller?
Varför blir man nästan lika solbränd i en våt T-shirt som utan.
Har det något med vattendropparna att göra, typ små prismor.
Jag skulle väldigt gärna få ett svar på detta. Tack på förhand.
Ett av de mest kända bevisen för att Einsteins relativitetsteori är ett användbart sätt att beskriva naturen är en ljusstråles avböjning när den passerar ett mycket tungt föremål , t. ex. en planet. Nu kommer min fråga. Böjs en ljusstråle på samma sätt när den passerar genom ett mycket starkt elektriskt eller magnetiskt fält?
Vad är det för skillnad på Bromsstrålningens deacceleration och en satellits acceleration runt en planet?
Tillvägagångssättet verkar ju vara detsamma, skicka in en partikel mot ett tung föremål och centralacceleration påverkar det när det lämnar föremålet på andra sidan!
Hur får man följande att gå ihop: För en betraktare kommer ett objekt som sugs in i ett svart hål att röra sig långsammare och långsammare, tiden går mot oändligheten när objektet närmar sig händelsehorisonten. Samtidigt har fotonerna, som objektet utsänder, den konstanta hastigheten c. Då borde fotonerna alltid nå en betraktare lika snabbt, eller?
Hejsan! Jag undrar om det går att "stänga inne ljus" i en kub bestående av väggar som är sk halvspeglar. Det är ju då möjligt att skicka in ljus i kuben, men ljuset kommer väll sedan att studsa mot speglarna, även när jag släckt ljuskällan.
Eller vad kommer hända?
Finns det någon högsta överton då man t ex blåser i en pipa? Om inte, varför hör man då inte alla desssa övertoner, och vad är det som avgör hur starkt en viss överton kommer att låta?
Hej!
Hur kan man stoppa mikrovågor? I dörren till mikrovågsugnen sitter det
ett metallnät med små hål. Är det till för att stoppa mikrovågorna
från att komma ut?
Varför slukas radiosignaler på 1575 kHz på dagen av ionosfären? På
natten kan kanalen på denna frekvens höras. Hur funkar detta? Hur kan
ionosfären absorbera radiovågorna men på natten reflektera dem?
När man tittar på mönstret som en laserstråle bildar när den går genom en dubbelspalt, ser vi att mönstret som bildas har ljusmaximum, ljusminimum, men också mellanting där det är halvstarkt.
Området där det är ljusstarkt är ungefär lika stort som området där det är ljussvagt.
Om det är starkt eller svagt ljus bestäms av skillnaden i väglängd mellan de två strålarna, som är d*sin a
Allt klart så långt. När vi använder ett fint gitter, av den typen som sitter i spektroskopet, får vi ett helt annat mönster. Det enda som syns är ett mycket tunt maximum, som återkommer allt eftersom k ökar.
Detta måste bero på att gittret är mycket finmaskigare, och att fler spalter därmed används, men kan ni på ett enkelt sätt förklara varför det blir så?
Om man kastar ner två stenar brevid varandra i tex en sjö,
så bildas vattenringar från båda stenarna, men dom krockar
inte med varandra, utan bara glider igenom varandra, hur går det till?
Fungerar radiovågor på nått liknande sätt?
När man sticker hål på en uppblåst ballong kommer den att smälla,
men vad kommer gentligen smällen ifrån? Kan de tänkas vara så att
ballongen drar ihop sig så snabbt så den får luften att vibrerara
eller är det luften som pressas ut ur hålet som vibrerar. Problemet
verkar enkelt men jag kan inte finna ett säkert svar.
Elektromagnetisk strålning -Hur farlig är den
Finns det satta gränsvärden exv. i undervisningslokaler
Hur påverkar elektromagnetisk strålning oss när det gäller mobiltelefoni
hejsan hoppas att man kan få ställa en
fika fråga som jag inte fick svar på idag.
Antag att man monterar en ljudkälla på ca 20 dB ex en fläkt. Sedan monterar man en till fläkt utav samma modell.
hur många decibel blir det då..
inte kan det bli 40 dB ??..
för tänk då vilket ljud alla myror i en stack skulle lämna ifrån sig enligt många bäckar små principen.
kan man aproximera fram någon faktor som ljudet höjs med??
för högre måste det väl bli eller??
Hej. Har jag förstått det hela rätt, att anledningen varför ljus böjs i ett
gravitationsfält är att rumstiden, dess bana, är böjd av en massiv himlakropps
massa, och att ljusstrålen därför uppför sig som om den själv blev påverkad av
gravitationen?
Jag kanske definierade min förra fråga litet oklart..
Är det möjligt att nå över 194dB om man arbetar i en tryckkammare?
Går det att nå högre i en gas med högre densitet?
Idag diskuterade jag och några vänner hur mycket energi det egentligen behövs för att uppnå 1000dB. En av dem visade mig följande länkar där de visar att det inte ens skulle räcka med den energi solen avger för att driva upp ett vanligt högtalarelement till 1000dB.
Jag vill dock minnas att någon gång på högstadiet läste jag en artikel om något labb i Tyskland där de hade uppnått 2000dB med hjälp av något som skulle kunna liknas vid en gigantisk visselpipa (en sådan med kula). Har jag drömt detta eller kan det verkligen stämma?
Länkarna:
http://w1.442.telia.com/~u44210976/Wasser/dB 01.jpg
http://w1.442.telia.com/~u44210976/Wasser/dB 02.jpg
Tack för svaret på min förra fråga. Min fråga nu gäller ljushastigheten:
Om man placerade ett prisma av glas i form av ett rätblock med en längd av
1000-tals km i rymden skulle hastigheten hos en ljusstråle genom prismat
vara lägre än i vaakum. När ljusstrålen lämnar glasprismat går den återigen
upp till ca 300 000 km/s. Jag undrar nu hur detta är möjligt
- en hastighetsökning kräver ju en ökning av rörelseenergin men varifrån
får fotonerna denna extra rörelseenergi så att de åter kommer upp i den
"normala" ljushastigheten?
Hej! Jag har en fundering över vågor. Har jag förstått det hela rätt om
jag ser ljudvågor som "förtätningar" och "förtunningar" som fortplantar
sig genom t ex luft, för att sedan nå örat så att vi översätter det till
ljud, och att det är anledningen varför ljud inte kan fortplanta sig genom
vakuum?
Jag antar att det är något i den stilen. Men hur är det med ljus? Jag är
på det klara att ljus (och annan elektromagnetisk strålning) kan beskrivas
dels som partiklar, dels som vågor, beroende på vilket experiment man
utsätter det för.
Och att greppa ljuset som partikel tycker jag är helt OK, men däremot som
en våg? Jag har själv gjort interferensexperiment, men vad menas egentligen
med att ljuset är en våg? Om man inte ska se den som en partikel,
vad skulle då denna våg bestå av? Jag har inte riktigt fattat..
Hoppas ni förstår vad jag menar.
MVH
Johan
Jag har nu lärt mig att ljud är en serie utav förtätningar och förtunningar
av partiklar i luften. Enligt brytningslagen skall ljus som går från ett
optiskt tunnare medium till ett tätare brytas.
Min fråga är, bryts ljus som går igenom en ljudvåg? Och i såfall,
är det märkbar skillnad?
Hej.
Jag har ett problem rörande optik och linssystem.
Jag vet hur man räknar på ett system med två stycken linser.
Nu är problemet att det är tre stycken linser med f=+0,4
och dom ska få plats i en 44cm lång kikare. Blir det en bild
av det och vad blir förstoringen?
Hej!
När man blåser i t ex en trumpet och varierar blås styrkan kan man förändra
frekvensen utan att ändra på någonting annat. Hur kan det komma sig?
Jag hade en teori om att amplituden inte kan öka mer eftersom väggarna i
trumpetens rör begränsar höjden på vågen. Kan detta vara en förklaring på
den ökande våghastigheten?
En plastpåse med vatten kan fungera som en konvex lins i luften.
Om påsen istället fylls med luft och stoppas ner i vatten fungerar
den också som en lins. Frågan är om den blir konvex eller konkav?
Gränsvinkeln för totalreflektion sägs vara då den brutna linjen bildar
90 grader med ytnormalen. Inträffar totalreflektion verkligen då eller
måste infallsvinkeln vara större än detta gränsvärde?
Relativitetsteorin lär oss att ljuset kan tilldelas en "relativistisk massa",
vilket t ex kan styrkas genom att ljusstrålar attraheras av solen då de
passerar genom dennas gravitationsfält. Min fråga är om då även fotonen
omger sig med ett gravitationsfält och därmed attraherar masspartiklar i
sin omgivning (alternativt kröker rummet omkring sig). Än mer ställd på
sin spets blir frågeställningen om man tänker sig två parallella ljusstrålar
på väg genom rymden. Attraherar dessa varandra och isåfall genom vilket
utbytespartikel?
Tacksam för svar.
/Fredrik Meuller
Hej
Fotonen saknar vilomassa, men har den en relativistisk massa?
Jag lutar åt nej, men olika uppfattningar florerar i kollegiet.
Jag menar att ljusets avböjning kring massiva stjärnor kan förklaras
av att rummet kröks, vilket borde betyda att man klarar sig utan att
tilldela fotonen en relativistisk massa.
I vissa läroböcker härleds formeln för fotonens rörelsemängd m.hj.a en
"relativistisk" massa men jag ifrågasätter stringensen i denna härledning.
Formeln för massökning ger heller ingen hjälp då v=c samtidigt som m0=0.
Tacksam för svar!
Hej
Jag har en fråga angående mikrovågor. Vi håller på med ett specialarbete
om detta och undrar en sak. Det är så att i en instruktionsbok för en
mikrovågsugn står det att ungnen har en glasdörr för att man ska kunna
se maten men att ingen strålning kan läcka ut eftersom den har ett metallhölje
med små hål i. Eftersom mikrovågor har en våglängd på 12 cm så är dessa för
stora för att kunna komma igenom hålen.
Nu är min fråga hur detta kan hänga ihop. Våglängderna borde ju kunna slinka
igenom ändå om de träffar hålen på ett visst sätt.
Amplituden på vågen är väl inte beroende av våglängden? Eller är amplituden
så pass hög eftersom ugnen har så hög effekt?
Hur hänger egentligen sambandet mellan våglängd och hålstorlek ihop?
MVH
Anders Carrander
När vågor kommer in mot stranden så likriktas de så att de alltid
kommer precis rakt in mot stranden. Det beror tydligen på att ljupet
minskar. Kan man likrikta ljus på samma sätt?
Jeg leste noen hadde klart å fryse lyset slik at det sto nesten stille.
Når de så "avfryste" dette lyset, må det ha fått lyshastigheten igjen...?
Men hvordan klarer fotoner/lysbølger å akselerere? Disse få vel også en
akselerasjon når de går mot et massivt legeme og avbøyes.
Är det möjligt att ljud skulle kunna vara kvantiserad?
T.ex. när man värmer vatten och molekylerna hoppar upp
till högre och högre energinivåer sänder de ut ljudvågor
med bestämda våglängder?
Jag undrar var jag kan hitta information om Albert Einsteins uppfinningar inom optik.
Även vad Newton gjorde för optiken.
Var kan jag hitta detta? Eller kan ni svara?
När vattenvågor eller ljusvågor träffar en smal öppning(spalt), innfinner sig fenomenet diffraktion (böjning). Jag har försökt förstå varför det blir ett diffraktionsmönter från en laser som belyser en spalt. Jag kan förstå hur man bestämmer var det blir ljusmax ocoh min genom matematiska beräkningar. Men jag förstår inte teorin som säger : böjningsmönstret uppkommer genom interferens av de huygenska sekundärvågor som utgått från öppningen.
Hur uppkommer de ???
I Scaniarinken har man bytt belysning för att passa tv-kameror bättre.
Ljusstyrkan minskade från 1400 till 1100 lux men "ra- värdet" ökade från
20 till 90; vad är "ra-värde"?
Hallo fysikgrabbar!!!
I min fysikbok kan man läsa följande uppg.:
Om Stålmannen verkligen har röntgenblick och en pupill som har diametern 5,0 mm
bör han kunna se detaljer upplösta på långt avstånd. Hur högt upp i luften
får han högst befinna sig för att se två små föremål på marken upplösta om
föremålen befinner sig 2cm ifrån varandra. Du kan anta att röntgenstrålningen
har våglängden 0,1nm. Både jag och min lärare har försökt men vi har inte
klarat den så att svaret överensstämmer (820km).
jag vore tacksam för svar med lösning. // Johnq
Jag skulle vilja veta lite om svartkroppsstrålning/hålrumsstrålning.
En svartkropp, som jag förstått det är t.ex. en sfär med ett litet hål i.
All strålning som passerar igenom hålet fångas av sfären och reflekteras
i den tills den absorberats. Det gör att sfären har en perfekt förmåga att
absorbera elektromagnetiskt strålning. Planck undersökte (upphettade?)
svartkroppar och gjorde mätningar på svartkroppsstrålningen,
men vad är det för något. Utsänder svartkroppen strålning när den blir varm?
När man ser en stjärna så kan man ju tänka sig att en foton har
färdats hela vägen från den stjärnan hit till jorden.
Men vet man verkligen att det är just så, skulle det inte
kunna vara en kedjereaktion så att man tänker sig att det
bara är en slags seriekrock av fotoner på vägen hit.
Jag började fundera för fotoner verkar inte kunna krocka.
Förvisso har jag avslutat skolgången för 20år sedan, så jag vet ej om jag är kvalificerad att fråga , dock har en fråga om ett fenomen som gör mig frustrerad då jag ej vet förklaringen.
Frågan.
-Om man har en porslins kopp fylld med varmt kaffe och knackar i botten med en sked så blir där en doppler-effekt, tonen som alstras stiger hela tiden.(tonhöjden alltså). Slutar man tvärt och sedan återupptar knackandet fortsätter tonen att stiga därifrån den avslutades. Rör man däremot om i koppen och återupptar knackandet börjar tonen om på en lägre tonhöjd igen för att sedan stiga.
Vad beror detta på????
Mvh
Gösta Persson
Hej
Jag är fysiklärare på gymnasiet och har länge
undrat följande:
Vid stående ljudvågor i ett rör med korkspån(Kundts rör)ser man fina bukar
och noder.
På varje buk delar dock spånet upp sig ytterligare i vertikala skikt med
ett visst mellanrum. Detta kan jag inte förklara. Jag misstänkte först
övertoner men kunde inte få ihop det riktigt.
Vad är förklaringen?
En sak som komplicerar det hela är ju att spånets bukar blir "transversella" trots att det är en longitudinell ljudvåg.
/mvh Svante
I fysikundervisningen ägnar vi oss nu åt vårörelselära.
I boken (Ergo) skriver de att om "ett föremål ska ge ett eko,
måste det vara större än halva våglängden). Varför?
Hej!
Jag ska påbörja ett specialarbete i fysik om IR-kameror (värmeseende).
Jag undrar om kan ge mig en liten idé om hur de funkar och någonstans
man kan leta efter infomation om detta. Tack på förhand!
Jag har ytterligare en fråga angående en föregående:
Ljud-Ljus-Vågor [8398]
Fråga: Jag skriver ett specialarbete om universum och den moderna kosmologins utveckling. På alla ställen jag läst om den kosmiska bakgrundsstrålningen så har den temperaturen 2,73 K men också intensitetsmaximum vid våglängden 2 mm. Det går varken ihop med Plancks strålningslag eller Wiens förskjutningslag. Den bör vara vid 1 mm. Är det något jag missat? Se ex vis Sc. Am jan 2001 sid 30. Tacksam för svar snrt, då arbetet ska in om en vecka.
(Daniel Ahlberg, Orust, 2001-05-04)
Svar: Både 1 mm och 2 mm är rätt, det beror på vad man menar. Räknar man ut var maximet är i våglängd, blir det mycket riktigt 1 mm. Vanligen arbetar man inte med våglängden, utan med den inversa våglängden, alltså antal vågor per cm (kolla sajten!). Då får man maximum vid 5 vågor per cm, vilket svarar mot 2 mm.
Se http://tycho.bgsu.edu/~laird/ast305/class/cobe_spec.html
(KS)
Vad är det då för skillnad på de olika intensitetsmaximan? Maximal intensitet borde fortfarande vara vid samma våglängd som för motsvarande frekvens? Jag förstår inte riktigt. Finns det alltså två olika strålningslagar som inte överensstämmer?
Jag skriver ett specialarbete om universum och den moderna kosmologins
utveckling. På alla ställen jag läst om den kosmiska bakgrundsstrålningen
så har den temperaturen 2,73 K men också intensitetsmaximum vid
våglängden 2 mm. Det går varken ihop med Plancks strålningslag eller
Wiens förskjutningslag. Den bör vara vid 1 mm. Är det något jag missat?
Se ex vis Sc. Am jan 2001 sid 30.
Tacksam för svar snrt, då arbetet ska in om en vecka.
Jag läser tekniskt basår på högskolan i Borås.
Under en laboration skulle vi skicka en laserstråle
genom ett gitter, och utifrån avståndet mellan
gittret-vitskärm samt avståndet mellan punkterna
på skärmen bestämma våglängd och gitterkonstanten.
Jag försöker använda formeln för gitter, men får ändå inte
till det.
Hur får jag fram gitterkonstanten och våglängden?
Jag har svårt att förstå de nyaste teorierna inom fysiken som säger att
allt utstrålar energi/partiklar tex ljus/gravitet/tyngdkraft/tiden.
Samtidigt som man säger att allt ändå är vågrörelser??! har jag förstått fel?
Jag kan förstå att ljud är vågrörelser på en viss våglängd som ögat
registrerar men att det är partiklar som bombar ögat samtidigt???
Önskar en utredning av situationen då ljus passerar från glas till vacuum.
Vilken modell kan användas för att beskriva situationen - våg- eller partikel ?
Våglängden ökar. Rörelsemängden minskar. Vad gäller för energin ?
Hur påverkas glaset ? Hur kan ljuset öka farten då rörelsemängden minskar ?
Om man belyser en slät yta med laser får ljusfläcken ett "grynigt" utseende,
med omväxlande ljusa och mörka delar, dessa "gryn" kallas tydligen speckler.
Vad beror detta fenomen på? Är det någon sorts interferens?
Ett någorlunda utförligt svar skulle uppskattas mycket!
mvh
Hej! Jag går andra året på den Naturvetenskapliga programet.
Det var som så att jag och en vän satt och diskuterade på en fysik lektion.
Vi diskuterade flygning i +Mach 1. När man flyger snabbare än ljuder uppstår
ett ljudfenomen
en så kallad "ljudbang". Vår fråga var nu om något liknande fenomen uppstår
då man från att ha flugit i mer
än ljudet och sedan saktar ner?
om jag står långt ifrån (väldigt långt ifrån) en vägg som är 3*10^8 meter lång och har en laserpenna i handen och sedan "drar ett streck" genom att vrida pennans riktning från den ena kanten på väggen till andra under 1 sekund borde ljus-punkten färdas snabbare än ljuset över väggen.
nu till själva frågan:
kommer ljusstrålen att "slitas sönder" eftersom att en våglängd kommer att behöva bredas ut på en sträcka längre än våglängden själv? eller vad händer egentligen? jag har funderat på detta ganska länge och det enda jag kan tänka mig är att våglängden på något sätt dras ut över väggen.. men det borde betyda att det finns oändligt mycket våglängd i en våglångd altså att ljus borde kunna "dras ut" oändligt mycket, eftersom att jag kan dra pennan snabbare eller öka avståndet mellan väggen och mig hur mycket jag vill. dessutom skulle ljuset "ritas upp" snabbare än ljuset över väggen vilket alla säger är omöjligt.
om ni inte har något svar på frågan så ge gärna er egen teori.
här får ni (förhoppningsvis) en liten bild på mitt experiment.
3*10^8m
\---------------------\
--------------------- <--- väggen
\
\
\
\
\
\
\
\
O <-- laserpennan
Hej! Anta att vi tänder en ficklampa eller vad som helst som emitterar ljus.
Jag undrar om ljuset först måste accelerera till ljushastigheten eller
om ljuset omedelbart får ljushastighet utan acceleration?
Tackar (sign.KS)för ett snabbt svar men är inte nöjd med svaret som
jag anser vara föga upplysande.
Anknyter till min tidigare fråga ang. fotonens egenskaper.
Om man betraktar fotonen som ett energipaket så måste detta
paket innehålla någonting. Det kan ju inte vara ingenting.
Finns det energi i dessa ”paket” så finns det massa enl. E=mc2.
Om man ser energin som frekvensberoende enl. E=hf så utesluter
inte detta ett visst massinnehåll. Dessutom måste det vara en
frekvens av någonting. Detta någonting måste m.a.o vara massa.
Fotonen innehåller därför massa. Var ligger felet i mitt resonemang?
I 1962 ble det gjennomført et eksperiment i forbindelse med Einsteins
generelle relativitetsteori, der de hadde et vanntår og to klokker.
Den ene klokka satte de nede ved bakken, den andre oppe i tårnet.
Hvordan kan det ha seg at den oppe i tårnet gikk saktere enn den på bakken?
Har det noe med lysets bølgelengde å gjøre, slik jeg en gang hørte det
forklart; at når lyset går oppover mot atmosfæren, mister det energi,
noe som gjør at frekvensen blir mindre og bølgelengden lengre og tiden
går saktere?
Vi har pratat om att effektförlust vid viss överfören effekt blir
mindre om högre spänning används. En elev undrar nu om man skulle
kunna överföra effekt som ljus i optisk fiber. Hur skulle effektförlusten
bli då? Hälsningar Kristina och Niklas
I Ny Teknik 21/2 kan man läsa att Nanopoulus kommit fram till att ljusets
hastighet i vacuum kan vara frekvensberoende, vilket skulle innebära en
omskrivning av alla fysiklagar.
1. Rött ljus skulle alltså röra sig snabbare än blått i vacuum,
även om skillnaderna är ytterst små. Om det är så simpelt att
högfrekvent strålning tar längre tid på sig för att det måste
röra sig en längre sammanlagd sträcka i vertikalled än lågfrekvent,
måste väl någon varit inne på samma idé tidigare?
2. Om det visar sig stämma, skulle det inte kunna påverka mätvärden
i astronomiska sammanhang? Jag tänkte på avståndsbedömning osv.
3. Är detta bara vilda spekulationer eller varför läser man inte om
det i alla tidningar?
Är det inte så att grönt bryts så att det hamnar i fokus- gula fläcken,
rött bakom och blått framför? Om det stämmer, hur påverkar det då vad vi ser?
Borde vi inte uppfatta grön bäst? Fast så är det väl inte?
Vi ser väl rött bäst?
Fråga 1
Enligt Einstein (E=mc2) är all massa en form av energi och vice versa.
En foton har alltid en viss energi enl. Planck (E=hf).
Samtidigt påstås att fotonen är masslös. Hur förklarar man detta?
Fråga 2
Fotonen är en elektromagnetisk vågrörelse och har en viss energi vid en
faställd våglängd.En våg har väl även en amplitud.
Hur stor är fotonens amplitud vid en given våglängd?
Jag skickade in en fråga angående kvantfysik och Schrödingers katt som
besvarades av (KS). Jag läste Zeilingers intressanta artikel plus några
andra experiment men det är en sak jag undrar över: Om man vill jämföra
experimentet med fotoner med katten, kan man då säga att katten motsvaras
av något i fotonexperimentet eller är det bara principen att vi inte vet
någonting förrän vi mätt som gäller?
Hejsan, jag och en kompis har gjort ett vad och jag hoppas att ni kan
hjälpa mig att avgöra vem som har rätt!
Jag anser att om du är inomhus eller sitter i en bil och solen lyser på
fönstrena så blir du ändå inte brun.För uv-strålarna går inte igenom
glaset de bryts av glaset. Men min kompis anser däremot att de går igenom
och att du visst blir brun.
Om det är så att jag har rätt, så undrar jag också hur det då funkar med
ett solarium, eftersom det har varit en del av disskussionen.
Jag hoppas att ni kan hjälpa mig och att jag har rätt så jag sätta honom
på plats!
Tack på förhand/Emma
Hej!
Jag går i viktor rydbergs gymnasium och vi gör på våren i tvåan ett fysik
projekt. Det pågår i två veckor och vi är tre personer i gruppen.
Mitt problem är ämnet...
Projektet får handla om i princip vad som helst inom fysikens ramar.
Vi är alla i gruppen lite intresserade av musik och funderar därför
på att inrikta oss på akustik.
Jag tänkte därför fråga om ni har något förslag på en labb inom detta område.
Det kan vara utredande, eller helt enkelt att bygga något.
Jag vet att det är lite difust, men jag vora tacksam för förslag!
Tack på förhand
Jonna
Hejsan,
Jag och en kamrat håller på att bygga en laser som specialarbete.
Nu har vi stött på ett "litet" problem: hur kan vi avgör huruvida strålen vi
får ut består av laserljus eller vanligt ljus?
Vår puls är ca 20ns lång och ligger i den ultravioletta delen av spektrat.
Tacksam för svar.
/Lars
Hej där!
Jag läser en naturmedia utbildning, och i ämnet journalistik har vi
fått i uppgift att skriva en vetenskaplig artikel om något ämne.
Jag har valt att undersöka frågan "varför blir tyg mörkare när det blir vått?"
Jag har hittills fått en kort förklaring att det har med ljusets reflektion
att göra, och för att få mer fakta, och säkrare fakta, frågar jag er om ni
vet någonting om detta?
Blått ljus bryts ju mer än rött ljus. Jag har
lärt mig att brytn.index n anger c/v, där c
är ljusets hastighet i vakuum och v dito i
ämnet (t.ex vatten)
I t.ex vatten skall då brytningsindex vara
större för blått ljus än för rött.
Det skulle betyda att blått ljus går
långsammare i vatten än vad rött ljus gör.
Om man sänder iväg en ljuspuls av vitt ljus
under vatten så skulle en mottagare på ett
långt avstånd (!) först se rött ljus och
sedan hela regnbågens färger tills violett
ljus slutligen visade sig.
Är det verkligen så ?
Man blåser i ett cylindriskt mätglas så att luftpelaren i detta avger
sin grundton 0,57khz. Genom att blåsa hårdare får man första övertonen.
Beräkna frekvensen hos denna överton.
mvh Lisa
ps. svara så fort som möjligt tack ds.
om man har en behållare med en yta som reflekterar 100% av allt ljus som
finns där i skulle det då vara möjligt att sammla oändligt mycket energi
i form av ljus i den behållaren eftersom fotoner kan gå i varandra utan
att ta mer plats.
Och skulle den här behållaren väga något mer med alla fotonerna i sig
trots att fotoner inte har någon vikt och i sådana fall varför?
Hejsan!
Jag skulle vilja veta vad en 1) reell respektive virtuell bild är
2) vad är skillnaden mellan dem 3) beskriv några praktiska exempel.
tack på förhand.
Skickar man ut FM vågor med en bärvåg också? Hur fungerar den bärvågen och
vad är det för bärvåg? Hur skapar man den bärvågen? AM skickas ju med en bärvåg.
Är den bärvågen en elektromagnetisk strålning som typ radiostrålning?
Frekvensen hos en ljudvåg säger hur ljust ljudet är eller?
Om det är många vibreringar i molekyler per sekund så är det
ljusare ljud eller? Och tryckskillnaden säger hur starkt ljudet
är eller? Är tryckskillnaden detsamma som att man höjer volymen så ändras
tryckskillnaden?
Jag har köpt in ett UV-lysrör till vår fysikinstitution.
Nu undrar jag hur man förklarar att bara vita föremål syns i UV-ljuset.
Den vita färgen riktigt skiner i mörkret.
Tacksam för svar!
När ett flygplan spränger ljudvallen, åker det ju ikapp sina egna ljudvågor.
Vad händer när en båt åker ikapp sina egna svallvågor? Kommer svallvågorna
att "sprängas" eller är det omöjligt att åka ikapp sina egna svallvågor?
Håller på att göra ett arbete om ljustets natur.
I boken står det hur forskare trodde förr i tiden.
Men vad har man kommit fram till nu. Går ljuset i vågor,
eller är det partiklar?
Jag undrar om man i framtiden skulle kunna "fånga upp" ljud från atmosfären?
Då menar t.ex jag något ljud(ord) som t.ex
någon har sagt.Det behöver inte vara något
ord utan vilket ljud som helst.
Brytningsindex för tex.glas varierar för ljus av olika frekvenser
vilket gör att vitt ljus kan uppdelas i ett kontinuerlit spektrum
Hastigheten för ljus i glas är alltså frekvensberoende.
Gäller detta även för ljud?(Att ljud bryts vid övergång från ett
medium till ett annat) Skulle med andra ord tex. ljud från en ton
från en fiol kunna delas upp i grund och övertoner på motsvarande
sätt som vi kan göra med ljusets frekvenser?
(Detta skulle ju i så fall innebära att olika frekvenser hos ljudet
skulle färdas med olika fart i ett medium.
En konsert borde då vara onjutbar om man befinner sig på ett längre
avstånd från orkestern eftersom bas och diskanttoner inte skulle nå
örat samtidigt.)
Ljuset från tex. solen är en elektromagnetisk våg.Det är väl så att
vågen egentligen inte färdas utan dess utbredningshastighet är ca.
300000 km./sek. Eller är det så att fotoner och vågor strömmar ut
från solen med nämda hastighet.
När en stående våg uppkommer i luftpelaren i ett halvöppet glasrör
ligger ju buken lite utanför den öppna änden. Hur kan man förklara detta?
Kan man beräkna hur långt utanför änden buken ligger, om man känner
innerdiametern på glasröret?
Jag undrar om negrerna dog ut i norr pga att evolutionen såg till att
de med mörk hud inte klarade sig pga att en svart yta avger mer värme
än en vit, "grädden i kaffet syndromet". Jag tycker att det vore högst
osannolikt om detta syndrom hade en så avgörande betydelse att de helt
försvann.
Hej.
Jag har ett par frågor angående värmestrålning.
1. Hur varm blir glödtråden i en vanlig 60 W lampa? Min kamrat hävdar
bestämt att det ligger runt 250 grader men själv tycker jag att det
låter helt orimligt. Vad tror ni?
2. Vad för typ av strålning skickar solen ut? Vad är det våglängd?
Är det huvudsakligen UV?
Vad jag har förstått så är en foton en partikel som endast kan
existera om den är i rörelse. d.v.s. ljusets hastighet.
Ponera nu att jag är mindre än en foton och promenerar på denna
i samma riktning som den rör sig . Färdas inte jag då fortare än ljuset?
Hallo igen ni kanske känner igen mig.
min fysik lärare har tagit upp ett
begrepp som jag inte förstår Lux/sekund.
vad innebär det igentligen? när jag frågar
skrattar han bara åt mig!!!
många KRAMAR John
Om man färgar vatten mörkt blir temperaturen då högre än genomskinligt vatten,
om det får stå en stund? Följd fråga:
Är en mörk och grumlig sjö varmare än en klar och ren sjö?
Jag undrar en sak:
Om man skulle kunna skicka iväg ett föremål snabbare än ljusets
hastighet och det passerade förbi en ljuskälla, vad skulle då hända med skuggan? Rent hypotetiskt alltså...
Tacksam för svar.
Jag undrar om det finns några risker för
ögonskador i samband med de s.k. "Lasergame-
spel" som finns.
Det går ut på att skjuta varandra med ett
elektroniskt vapen, som dels skickar ut en
IR-signal mot motspelaren och dels en
laserstråle. Laserstrålen är av samma typ
som de laserpekare som finns att köpa på
marknaden, och strålen belyser träffytan
i ca en halv sekund.
Tacksam för svar.
Casper Wahlund
Vi är tre stycken som ska till Oslo på mässa nästa vecka, och till vårt
arbete hör parabeln. Nu undrar vi: hur kan man förklara reflexionen i
en parabel på ett lättförståeligt sätt? Hur förklarar man brännpunkten?
Vad ska man poängtera?
Tack på förhand
Hur fungerar en självlysande leksak? Är de beroende av värme?
Jag ska göra experiment med en en självlysande leksak och se
om det är någon skillnad i ljusintensitet när man kyler resp.
värmer den? Jag har väldigt svårt att se någon skillnad
(gammal leksak...) men stämmer det?
En komplicerad fråga......
Vi har precis satt upp tre polaroidfilter,
Det första och det sista är vinkelräta mot varandra (= svart)
MEN det tredje som sitter i mitten är vinklat ca 45 grader och då
släpps ljuset igenom........
Hur blir det så???? vrids ljuset på något konstigt sätt????
i ett skolförsök användes en rektangulär glasskiva med parallella sidoytor
som modell för en optisk fiber. Glasskivan är en parallellpiped.
En laser används som ljuskälla och när ljuset riktas mot glasskivan
ena kant tränger ljuset därmed in i glasskivan.
P.g.a att glasytan inte är helt ren och inte heller helt jämn, tränger
en liten andel av ljuset ut genom glasplattans båda sidoytor. En rad
ljusa punkter syns på vardera glasytan. Avståndet mellan närliggande
ljuspunkter, på vardera glasytan mättes med linjal till 9,5 mm.
Glasskivans tjocklek mättes till 3,20 mm. Glasets brytningsindex är 1,44.
Är villkoret för totalreflexion uppfyllt för reflektionerna vid glasytans
båda ytor vid detta experiment? Motivera svaret. (gärna bild)
Har gått igenom er frågelåda angående fenomenet hägring, hittade inte
där vad jag ville ha. Jag ska göra ett specialarbete om hägringar.
Ska försöka göra de tre olika hägringstyperna som finns i liten skala
och har därför nu lite funderingar.
Jag vill räkna ut hur stora temperaturskillnaderna i luften behöver
vara innan jag försöker göra något. I och med att luftens densitet
varierar med luftens temperatur, skulle jag vilja veta hur ljuset
bryting (brytningslagen) beror av temperaturen eller densiteten
hos ett ämne (luft). För att i förhand veta hur stor
temperaturskillnaden måste vara för att få totaltreflexion i luft.
Är det möjligt att gå denna väg?
Jag vet att detta bygger på att ljuset bryts vid ett visst skikt.
Detta är ju inte vad som sker vid en hägring då ljuset bryts gradvis.
För att tillsist bli totalreflexion. MEN detta borde ju vara
likgiltigt eller?
Detta är en gammal fråga jag hittade, med svar:
"Är ljusets hastighet lika stor oavsett vilket ämne det färdas
igenom. För för ljud är det väl inte det?
(Carl Emil Larsson, Linköping, 1998-11-28)
Svar: Det är i vacuum som ljushastigheten alltid är lika stor. I ämnen som
glas och vatten är den betydligt lägre. Hur mycket anges av
brytningsindex (n).
n = (ljushastighet i vakuum)/(ljushastighet i ämnet)"
Men hur blir det för olika våglängder(ljus),
har olika våglängder olika hastigheter i samma medium ?
v=(frekvens) * (våglängd) gäller det ?
Hur blir hastigheten för olika våglängder i luft ?
Tacksam för svar !
Hur kan ljuset vars hastighet är konstant uppvisa dopplereffekt?
Ljus som "segar" sig ut från ett gravitationsfällt rödförskjuts,
medan ljus som "ramlar" in i ett, blåförskjuts
(rätta mig ifall jag fattat fel ).
Har de båda olika ljusstrålarna olika hastighet?,
vilken annan energi än rörelseenergi skulle annars
vara större hos det "infallande", blåförskjutna ljusknippet
än hos det som "segar" sig ut?
Tack på förhand / Pär
Hej!
Skrev igår och frågade om minimideviation.
Vad är detta?
När man tittar genom ett prisma m.h.a. en
spektrometer ser man linjer. Vrider man på
prismat rör sig linjerna åt ett håll först
men ändrar plötsligt riktning trots att man
vrider åt samma håll fortfarande. Jag har
förstått att det är då man har minimideviation
men varför ändrar strecken riktning?
Vore tacksam för svar snarast MVH Sabina
Jag undrar varför det kan bildas stående vågor i ett öppet glasrör ?
Boken ger någon sorts förklaring om att det i mynningen blir två olika
medium och därav sker en reflektion. Jag förstår inte denna förklaring,
hur kan det bli två olika medium ??
(Anknyter till tidigare fråga)
Min fråga handlar om ljusets egenskaper.
Jag undrar varför ljuset ändrar vinkel
när det passerar från ett medium till ett annat.
Jag har hört svaret att det beror på att ljuset
har olika hastigheter i olika medium, men det är
inte tillräckligt tycker jag.
Det är fortfarande inget svar på frågan.
Min fråga är: Hur fungerar avbländningen i bilens innerbackspegel?
Spegeln tycks vara tjockare i ena kanten än i den andra.
Är det reflexerna i glasets yta man vinklar bort,eller i spegelns botten,
eller hur funkar det? Om man lyser med laserpenna mot en bils
innerbackspegel så blir det en hel massa reflexer,
i en vanlig spegel tycks det bara bli en.
Hej !
Jag håller på och skriver ett specialarbete om det är möjligt att
sända signaler snabbare än ljuset.
Jag har läst lite artiklar i ämnet och i en stod det att fashastigheten
eller grupphastigheten inte var tvungen att vara under ljushastigheten.
Min fråga är nu:
Vad menas med en vågs grupp- (group velocity), fas- (phase velocity),
spets- (peak velocity) respektive fronthastighet(front velocity)?
ett snabbt svar önskas.
tack på förhand Håkan Eklund
Hej
1.Jag undrar hur höga resp låga frekvenser man kan åstadkomma? Formel
f=c/landa säger ju att ju lägre våglängden är desto högre frekvens får man
o tvärtom.
2.Får man längre räckvidd från en sändare ju lägre frekvensen är med samma
sändningsuteffekt?
3.Hur fungerar sändning från en mobiltel? Sändningseffekten varierar
mellan 0,1W-1W som motsvarar sändningsräckvidden 1km-10km beroende
på antenn, modulering? osv,o satelliterna har avståndet ju 36000km från
jorden, tar man sig hjälp av "rymdvåg" fungerar mobiltel ungefär som sladdlös hemmatel?
Fiberoptik
Jag undrar hur man kan förlänga fiberoptiska kablar utan att det
blir någon förlust i skarvarna?
Är signalerna i fiberoptikkablarna lika starka hela tiden eller
försvagas de?
Hur förstärker man då signalerna?
Enligt fysikens regler gäller att energinnehållet hos ljusvågerna
beror på dess våglängd.Desto kortare våglängd desto högre
energinnehåll.
Men vad gäller egentligen för ljudvågor?
För att driva ett baselement krävs mer effekt och energi än
att driva ett diskantelement och våglängden för bastoner är längre än för
tonerna från diskantelementet.
Varför får man svarta prickar i ögonen efter det att man tittat in i solen??
Varför bländas man av ljus?
Vad i solljuset behöver vi?
Varför blir man inte solbränd genom glas?
Hur fungerar en kontaktlins?
Hur kan man se förbi horisonten?
//Manuel
Hej!
Jag har några frågor jag hoppas ni kan hjälpa mig med.
1 Hur kommer det sig att glas är genomskinligt?
2 Hur fungerar flourescerande stämplar?
3 Hur fungerar envägsglas?
4 Varför blir allt större under vatten?
Tack på förhand och vänliga hälsningar
/Åsa
Om jag tar en svart sten och klipper till den med en hammare
så blir det ett vitt pulver av stenen och inte ett svart,vad beror detta på?
Det tycks kvitta vilken färg stenen än har så skulle sanden av den bli just vit, blir den verkligen det?
Följande, som jag tycker kluriga fråga, har jag fått av en elev.
Ljuset från en laser delas upp i två strålar med lika intensitet.
Efter det att ena ljusstrålen fördröjts en halv periodtid bryts strålarna
till att träffa samma punkt på en skärm.
I denna punkt kan det då förväntas vara utsläckning. (min)
Frågan är vart tar energin vägen?
Hejsan!
Jag heter Johan Ramberg och studerar andra året på NV-programmet med teknisk
inriktning på Pauliskolan i Malmö.
Vi har fått en projektuppgift på vår teknologilektion där man får bygga något
man är intresserad av.
Av någon anledning har jag alltid varit intresserad av fiberoptik. Jag valde
alltså att försöka bygga ett enkelt fiberskop men vet inte hur jag ska gå till
väga eller exakt vilka grejor jag behöver.
Jag har redan e-mailat ett dussin företag som sysslar med fiberoptisk
telekommunikation men ingen kan hjälpa mig.
Jag har redan frågat en massa fysiklärare men inte ens de vet ett dugg
vad det handlar om.
Jag vet det mesta om hur fiberoptik fungerar så det behöver ni inte förklara,
men hur man kan bygga amatörmässiga fiberskop eller endoskop har jag inte
hittat någonstans.
Min fysiklärare tipsade mig om er verksamhet och jag hoppas att ni kan
hjälpa mig då de stora företagen inom branshen inte kunde!
Observera att jag bara behöver bygga en väldigt enkel grej som det i
princip bara går att se igenom (eller eventuellt leda ljus från en ficklampa
igenom).
Jag är nästan säker på att alla komponenter jag behöver finns på ELFA
men eftersom de i ELFA butiken inte heller kunde något om fiberoptik så
vet jag inte vad jag behöver.
Jag vet att en bild som projiceras på ena änden av en fiberoptisk kabel
kommer att se likadan ut i andra änden, alltså behöver jag bara en kabel
och två linser på rätt avstånd från dess ändar........eller?
Hjälp mig!
Tacksam för svar eftersom projektet snart ska vara inlämnat!
Tack igen
Johan Ramberg
Om man spänner ett gummiband horisontellt
och håller det framför en tv-apparat som är påslagen
och sedan knäpper på gummibandet så att det vibrerar
då framträder gummibandet om man betraktar tv-bilden igenom
gummibandet som darrande vibrerande streck.
Om man däremot håller gummibandet vertikalt och knäpper igång det
så uppfattar ögat gummibandet i en vågrörelse.
Varför? Det har naturligtvis med tv-bildens strålning
att göra men det vore intressant med en fysisk förklaring.
Några frågor om svängningar och vågrörelse.
1. När man resonerar kring energiomvandlingar hos en svängande fjäder
tycks det som man bortser ifrån att fjädern rör sig i tyngdkraftsfältet.
Fjäderns energi blir då k*A*A/2 som är konstant i varje ögonblick men
fördelas mellan potentiell energi resp rörelseenergi.
På något sätt måste dock lägesenergin vara inberäknad men jag förstår
inte hur.
2.) I en högtalare omvandlas energi från elektrisk energi hos t e x
tongeneratorn till magnetisk energi hos spolen i högtalaren och
slutligen till rörelseenergi hos membranet (tror jag).Hur stor är
verkningsgraden i de olika stegen? Omvandlas förlustenergin till
enbart värme eller kan det avges elektromagnetisk strålning?
3.) Den typ av stående våg som bildas i blåsinstrument går ju tyvärr
inte att se. Många elever tvivlar därför på att man har två olika
medier i röret och utanför röret (det är ju luften som svänger i vilket fall).
Kanske går det att demonstrera med vågor i vatten? Tips?
4.) Diffraktion i smal spalt går ju utmärkt att demonstrera med både
ljus- och vattenvågor. På så sätt kan man förklara fenomen med
transmissionsgitter. Finns det något experiment med vatten eller
ljus där man låter vågen reflekteras mot något smalt
så att diffraktion uppstår även som ett reflektionsfenomen.
I så fall blir det lättare att acceptera t ex CD-skivan som
ett reflektionsgitter. Tips?
5.) Hur fungerar egentligen de nya "örontermometrarna".
Någon sa att termometern fungerar som en värmekamera och
analyserar spektrat och översätter det till en temperatur.
Hur går detta i så fall till. Kan man verkligen skilja på
två spektra vars temperaturdifferens är 0,1 grad C?
Av en händelse upptäckte vi följande: Vi hade "borrat" ett
litet hål i ett vanligt skolsudd (ett sånt där grönt med en
rosa rand i), genom randen från den ena långsidan till den
andra. Sen upptäckte vi att om man kollade på någonting
igenom detta hål så såg man föremålet förminskat, i detta
första fall en person. Vi undrade självklart varför. Vi har
nu funderat lite över detta och även undersökt om ett litet
hål i ett tunt papper ger samma effekt. Men vi är osäkra på
om det också då blir en förminskad bild. Vi har funderat på
om det kan vara så att det bara är de konvergerande strålarna
som når ögat eftersom hålet är så litet och därför synes
objektet mindre. En annan ide är att strålarna "studsar"
inne i hålet och på något vis därför förvränger bilden.
Vårat tredje alternativ är att bilden inte alls blir mindre
utan bara tydligare eftersom ögat koncentreras bara på det
föremål som syns genom suddet.
Nu är vi väldigt nyfikna på hur det egentligen är!! Och vore
tacksamma om ni kunde hjälpa oss lösa denna gåta.
/Erika & Ulrika
Hej!
Q1: Jag undrar om det är möjligt att fokusera all elektromagnetisk
strålning med optiska linser, eller är det
förbehållet endast det synliga spektrat? I så fall varför?
Q2: Intermodulation uppstår lätt i radiosammanhang, men
kan det uppstå i t.ex det synliga spektrat?
Q3: Om man skulle ha en antenn som sände ut en frekvens med en våglängd
motsvarande rött ljus, skulle det
då lysa rött om antennen?
Vedrørende spørsmålet om å sende lys inn i
en fiberoptisk kabel. Du sier at lyset vil lekke ut evn absorberes pga
kabelens urenheter.
Men rundt et sort hull vil det finnes et område hvor kreftene
fra hullet akkurat ikke er sterke nok til å tiltrekke lyset, mens
lyset er tilsvarende svakt for å slippe unna. Man skulle jo anta
at her finnes det ikke noen urenheter. Vil da lyset sirkulere der i "evig"
tid, eller vil masseøkningen i det sorte hullet stadig sørge
for at dette sjiktet flyttes lenger og lenger ut (pga større krefter)?
I så fall; er det noen grense for hvor lang ut dette laget kan flyttes?
Hej. Jag har en elev som undrar över följande: Om man har
en optisk kabel som är en smula konisk och placerar den smala änden
direkt mot den breda änden så att man får en cirkel av
optisk kabel . Sedan så skickar man ljus in i den breda änden
som delvis är täckt med den smala änden . Kommer då
ljuset att åka runt runt i kabeln samtidigt som det hela tiden kommer
mer ljus in i kabeln. Är detta en ljuslagring ?
Jag har inte kunnat ge något bra svar på detta . Kan ni
hjälpa mig?
När man har två polaroider vridna så att allt ljus utsläcks, och sätter in en plastlinjal mellan polaroiderna så syns linjalen, och på linjalen framträder ett färgmönster. Vad beror detta på?
Vad finns det för konkreta bevis för att ljushastigheten alltid är den samma? Om det, rent teoretiskt, skulle finnas saker som skulle gå snabbare än ljusets
hastighet skulle man då kunna registrera dem?
(Jag är för övrigt lärare)
Jag har hört (icke bekräftat) att man kan,
om man skickar en enda foton genom en
dubbelspalt, få den att interferera med sig
själv och bilda ett interferensmönster. Om
detta stämmer skulle jag gärna få boktips
där jag kan läsa mer.
Hej!
Jag har sett antydningar till svar på följande frågor men skulle önska ett
lite mer utförligare svar, gärna med hänvisningar till onlineartiklar om
ni känner till några bra (eller i tryckt form):
Om radiovågor är en energiform, exakt hur förflyttas de och genom vilket
medium eller om det inte behövs ett, genom vilka dimensioner?
Jag vill m a o veta *exakt* vad radiovågor är.
Vad är energi i detta sammanhang egentligen? (Säg nu inte bara att det är
strålning eller något sånt)
Vad särskiljer radiovågor från t ex ljus, bortsett frekvens?
Varför kan inte människan varsebli dessa energiformer?
(spekulation tillräckligt på denna fråga)
Jag har en liten fråga angående 3D-bilder
(som de som fanns i Aftonbladet/Expressen).
Hur fungerar dem, vilken är vetenskapen som
ligger bakom detta spännande synfenomen?
Jag har läst om att ljuset upträder både som våg och som partikel
men jag har fått två olika fakta om dubbelspaltexperimentet där det
ena säger att man kan se att ljuset är en partikel när man tittar
på varje enskild foton, andra källan säger att varje foton återföljs
av en våg.
Vad är egentligen sant, är ljus både en partikel och en våg och
hur skall jag då bevisa det?
Tack på förhand.
Hej!
Hastigheten för ljud i vatten > ljud i luft. Medför det att
vatten har ett lägre brytningsindex för ljud (kan man prata om det?)
än luft har? Om så är fallet borde det ju inte bli en fasförskjutning
när ljud reflekteras mot vatten, stämmer detta?
Är man långsynt kan man läsa ganska bra på nära håll, utan glasögon,
genom att bilda ett litet hål med fingrarna och föra hålet tätt över
textraderna och hålla ögat nära hålet. Bilden blir förstorad. Ritar
man upp strålgången ser man att hålet fungerar som en extra pupill.
Vad jag undrar är varför bilden ser rättvänd ut, eftersom den först
borde vändas en gång när den passerar fingerhålet och sedan en gång
till när den passerar pupillen.
Jag undrar om fotoner har någon massa? Om de
inte har någon massa, hur kan de då påverkas av tyngdkraften,
eftersom de sugs in i ett svart hål så måste de väl påverkas
av tyngdkraften. Def. m*9,81. 0*9,81=0, ingen tyngd! Men sen
får man väl också tänka på att någonting som har en massa inte
kan färdas med ljusets hastighet, vilket ju fotoner gör.
Är det jag som kanske har fel eller hur hänger det egentligen ihop??
- Fredrik
Hej jag har en fråga som jag går och
irriterar mig på:
Om man åker med en farkost i ljusets
hastighet (igentligen omöjligt) och på
farkosten har placerat en laserkanon.
Vad händer om man avfyrar laserkanonen???
Stannar laserstrålen i kanonen som en
"ljusklump" eller lämnar den laserkanonens
mynning??
Tack på förhand/ Erik
Hur kommer det sig att Ljus (som foton) som är en så liten partikel
reflekteras mot nästan alla ytor (speglar, bord, väggar m.m)
och inte går rakt igenom mellan tomrumet i atomerna?
Hej!
Jag har en liten fråga som handlar om optik.
Man kan ju skapa en spegel med hjälp av tunna skikt med olika brytningsindex.
Ljus infaller i normalens riktning från den omgivande luften in mot spegeln.
Brytningsindex för skikten är 1,7168 (närmast luft) resp. 1,4317.
Jag vill veta den minsta tjockleken som det första skiktet (närmast luft)
kan ha om spegeln ska reflektera våglängden 706,5nm.
(beskriv också gärna hur man räknar ut det)
Jag undrar hur teleskopet kom till. Vilka uppfann det?
Var det Galileo Galilei?
Undrar också hur det fungerar.
Jag gör nämligen ett forskningsprojekt i skolan om kikaren och teleskopet.
Hoppas ni kan svara på mina funderingar.
Vart tar energin vägen?
Omöjliggörs utsändande?
Hur adderas energin hos två i fas svängande vågor?
Problem:
Två sinuformade elektromagnetiska vågor utsänds i en enda riktning fast i motfas.
Vardera vågen representerar en energi. Vart tar denna vägen vid utsläckningen?
Kan den återuppstå senare om man kan filtrera bort den ena vågen (på något sätt)?
Vågintensiteten motsvarar väl kvadraten på amplituden?
Hur fungerar egentligen ett galvaniskt element? Kanske mer kemi än fysik,
men ändå. Vad är det som få den oädla metallens joner att gå ut i
elektrolyten? Ocn vad händer med elektronerna när de når den ädla metallen?
En helt annan grej: Vad är egentligen övertoner? Det jag hittat på området
är att den första övertonen uppstår då t ex en sträng svänger 2 gånger
(alltså då våglängden är hälften av strängens). Vad händer då?
Vilka övertoner bildas vi t ex en E-sträng?
Hur fungerar ett titthål i dörren? Jag vet att den är vidvinklig kikare
med en konkav lins som objektiv och en konvex lins som okular.
Hur går strålgången i en sådan kikare?
Om man står på utsidan och tittar in ser man inte in, vad beror det på?
Jag har köpt en "täckt reflektor" som man kan ställa ett föremål i.
Reflektionen ger en bild ovan den "täckta" reflektorn.
Min fråga är om bilden är virtuell eller reell ?
Jag har ställt frågan till mina elever,
för att med dem komma fram till vad det är ,
men vi har inte kunnat enas.
Kan man få en ljusstråle att gå runt runt i en cirkel?
Om en ljusstråle påverkas av en kraft, kan ju denna
kraft inte ändra hastighetens storlek, men däremot
dess riktning (tex vid starka gravitationsfält).
Om man nu skulle kunna kröka en ljusstråles bana,
skulle man då inte kunna
få den att gå i en cirkel?
Obs! Anledningen till att det inte går att ändra
på storleken av ljusets hastiget, är att tiden står stilla;
ju långsammare tiden går desto mindre del av en kraft
kommer att förändra hastighetens storlek
(till slut, som i ljusets fall, går det bara att ändra riktningen).
Vad består ljuset av ?
varför har det alltid konstant hastighet oavsett
utgångshastighet?
När uppmättes ljushastigheten första gången?
Av vem? Hur gjorde han?
Jag har en del frågor angående ljus. Ljusets brytning
i olika medier beror ju på hastighetsändringen.
Men vad beror den i sig på? Kan ni förklara mer
ingående hur och varför ljuset bryts?
Vad beror diffraktion på och hur går det till?
Tacksam för svar snarast, arbetsinlämning på gång!
Jag ställde en fråga för ett par dagar sedan, om varför ljuset
bromsar in i ett optiskt tätare medium. Som svar fick jag att
ljuset absorberas av elektriska laddningar (jag utgick ifrån
att det var elektroner) som då sätts i rörelse och skapar en
ny elektromagnetisk våg. Fördröjningen skulle vara orsaken
till den lägre hastigheten.
Men så hittade ja en annan fråga, om varför vissa material
är genomskinliga. Där var svaret att de ämnen som hade
"luckor" mellan elektronernas energinivåer släppte
igenom ljuset, och därför var transparenta. Hur kan då ljuset
absorberas i ett medium som glas, som det första svaret säger,
när det enligt det andra passerar emellan elektronerna?
Det hela har vållat både mig och min lärare huvudbry.
Tacksam för svar snarast, ska vara färdig med arbetet på torsdag!
Hej!
Jag undervisar i matematik och fysik och har en liten fråga
angående kuvert!!!
Om man har ett kuvert från ngn lämplig myndighet och sliter
upp fliken med klistret snabbt, i ett komplett mörkt rum,
får man något som liknar fluorscens.
Det funkar inte på vanliga kuvert (antagligen beror det
på vilket klister som finns på fliken). Bäst är återförslutnings-
bara kuvert.
Nu är min fråga... varför uppstår detta?
Är det fysikaliskt eller kemiskt fenomen?
Hej!
Vad jag förstått är gravitation en direkt verkande kraft.
När gravitation verkar över stora avstånd tex i rymden tar
det då tid för gravitationen att nå fram, den har väl ingen
hastighet utan verkar direkt på alla kroppar. Om så är fallet
skulle man väl märka gravitationsstrålningen vid sammansmältandet
av neutronsjärnor innan man kan observera det (det tar tid för
ljuset att nå fram).
Om inte måste väl gravitationen också verka över tiden(ha en hastighet).
(Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan gravitation och
gravitationsstrålning!)
Min fråga är verkar gravitationsstrålning över tiden (sen big bang brukar det stå), om den gör det har den en hastighet?
Hej.
Jag har märkt att nya bilar från Tyskland;
speciellt Mercedes och BMW, har fått nya lampor
i sina bilar. När man passerar dem så får man gröna,
violetta brytningar av ljuset i kanten av strålkastglaset.
Nu undrar jag om lamporna har ultraviolett ljus
som inte bländar men som ger bra reflexer från stolpar
bredvid vägen som är målade med speciell färg.
Vet ni något om detta?
Människor som bor i lägenhet störs ibland av grannar som spelar
rockmusik. Speciellt störande är lågfrekventa toner, som tränger
genom golv och väggar. Vad finns det för någon teoretisk förklaring till detta?
Hej!
Fråga 1.
När man skall undersöka polariserad mikrovågstrålning
kan man använda ett metallgaller.
Den elektriska komponenten i strålningen ger "fart" åt
elektronerna i gallret och på så sätt övergår
strålningsenergin till rörelseenergi hos elektronerna.
Min fundering är nu denna: strålningen som "träffar" gallret
försvinner, men varför fortsätter inte den del av
strålningen som går mellan metalltrådarna?
Fråga 2.
Varför slocknar en ljuslåga när man blåser på denna?
Fråga 3.
Om man har en ljuskälla i ett ljusdämpat rum och tittar
mot källan med kisande ögon, så ser man ljusa linjer. Varför?
Har länge undrat.
Tack för erat utmordentliga arbete.
Jag har märkt på morgonen när man sitter med sin kopp choklad
och knackar i botten med sin sked att ljudet blir ljusare och
ljusare för varje knackning. Man kan göra ett uppehåll och
fortsätta en stund senare med ändå så tar det upp det ljusare ljud
man fixat tidigare och fortsätter på det. Men om man sedan knackar
i sidan på muggen så blir ljudet dovare och mycket mörkare. Varför?
Jag bor i ett hyreshus där väggarna är ganska lyhörda.
Ibland på kvällarna när det är tyst i huset kan jag höra mina grannar
ovanpå när de går på toaletten.
Jag hör även om paret ovanför bråkar med varann.
Jag undrar om de som bor ovanpå (jag bor på det lägsta planet)
hör mig lika bra som jag hör dem om vi exempelvis skulle spela
musik på samma ljudnivå.
Mer allmänt undrar jag om ljudvågornas "genomträngingsförmåga"
i olika medier är ömsesidig,
dvs om man hör varandra lika bra om man står på varsin sida av
en vägg och exempelvis ropar.
Det är allmänt känt att mänskligt blod är rödfärgat, dock verkar venernas färg vara blå. Hur kan detta fenomen förklaras, anser ni? Vi har uteslutit att huden har någon inverkan. Hur är det med interferens i tunna skikt?
Varför låter det mer från en helikopters rotorblad när det är kallt ute?
Det sägs att när en helikopter flög från Arvidsjaur till Boden kunde man höra den hela vägen, den flög då med maxhastighet.
I min lärobok står följande mening att läsa: "Från
och med några våglängders avstånd är E och B i
fas, trots att de intill antennen är fasförskjutna
i förhållande till varandra." E är fältstyrkan och
B är flödestätheten i en punkt ett stycke ut från
antennen. Ingen vidare förklaring ges. Vad beror
detta på?
Varför ser solen ut att vara större än den egentligen är på mornar och kvällar?
Dessutom försvinner toppen och botten på solen,
jag tror att det har med jordens gravitation att göra, hur är det?
Jag har en liten förbryllande "snurra", se länk 1.
Den består av en cirkulär skiva med en pinne rakt
igenom.
Halva skivan (cirkelsektor 180 grader) är svart.
Den andra vita delen har korta svarta cirkelbågar
på olika avstånd från centrum.
När man sedan sätter fart på snurran antar
cirkelbågarna olika färger. VARFÖR?
Min fråga handlar om de tre (eller fyra) grundfärgerna.
För några veckor sen var det en fysiker hos oss och talade
om ljus och de tre grundfärgerna rött blått och grönt RGB.
Som jag vetat länge så är de grundfärgerna i datorns värld...
Men jag undrar om det i vissa sammanhang kan vara så att
det är fyra grundfärger (som bildläraren lär ut) eller om
det bara är fel och det endast finns tre grundfärger
i ALLA sammanhang
Jag ska skriva specialarbete om vågor på havet. Hur de uppstår,
växer och hur de bryter på olika ställe.
Det är väldigt svårt att hitta information kring detta ämne
och jag undrar om ni vet var jag kan leta fakta någonstans!
Under en diskussion om ljud och vågor i klassen kom
en fråga upp. Det är ju nämligen så att ljud hörs
eller uppfattas svagare i tunn luft, dvs. i ett tunnare
medium. Frågan som kom upp var då: hur hörs ljud
i ett tätare medium? Att det går snabbare är ju allmänt
känt men hur är det med volymen?
Vore tacksam för svar.
Jakob Nordestedt
Varför kan man i dag se regnbågen med färgerna i omvänd ordning?
Idag är det ca -15 grader C och man ser nu regnbågen mot solen.
Beror det på att det är iskristaller i luften?
Hej
Om man tar ett kort med en kamera mot solen kommer den
(solen alltså) att framträda med 3 st genomgående linjer.
Linjerna är symmetriskt placerade. Vad beror detta på?
Varför just 3 st (eller 6 st om man väljer att se det
som linjer från centrum)?
Jag går just nu tredje året på gymnasiet, och vi håller för tillfället
på att arbeta med olika typer av vågrörelser, främst ljus. Ett av de
försök vi har gjort går ut på att låta monokromt laserljus passera
genom olika typer av spalter
(enkelspalt, dubbelspalt, respektive gitter)
för att därefter träffa en skärm ett par meter bort. I samtliga
fall uppstår som ni säkert känner till ljusfläckar symmetriskt
kring centralpunkten på skärmen.
I läroboken beskrivs fenomenet så att spaltöppningarna, då de är
tillräckligt små, böjer av ljusvågorna, vilka sedan interfererar
med varandra varvid utsläckningar (noder) och förstärkningar
(bukar) av ljuset uppstår.
De drar paralleller till två vattenvågor som interfererar med varandra och även de bildar förstärkningar respektive försvagningar. Emellertid talar de endast om dubbelspalter, respektive gitter. Men, hur applicerar man denna liknelse på försöket med enkelspalten, där man ju bara har en störningskälla för ljuset?
Min fysiklärare kunde inte svara på min fråga, så därför vänder jag mig till er och hoppas på ett intressant svar.
En gymnasielarare har bett mig forklara varfor en glodlampa som placeras
i en mikrovagsugn lyser.
Vid forsok finner jag att ibland lyser lampan med kontinuerligt
spektrum, ibland ser vi spektrallinjer, gula och grona linjer.
I en forut hel lampa forstors lystraden efter en stund.
Eventuellt accelereras fria elektroner i traden via mikrovagorna
och traden avger elektroner som tander plasmagasen, kvave och argon, i lampan.
Tacksam for en kommentar.
Jag har fått i uppgift att beskriva ett fenomen
där man ser solar runt solen (?). Eventuellt kan
detta kallas "solgård". Vad beror detta fenomen på?
När kan man se det? Hur uppstår det? osv.
Jag skulle vilja ha en förklaring på hur Keplers,
Galileis och Terresters kikare fungerar.
Keplers kikare har två positiva linser vilket ger
stora förstoringar men en upp- och nedvänd bild.
Galileis kikare har en positiv och en konkav-konkav
lins som vänder bilden rätt. Men denna kikare ger en liten förstoring.
Terresters kikare "sjörövarkikare" har tre positiva
linser vilket ger en stor förstoring och rättvänd bild.
Men kikaren blir relativt lång.
Jag vill ha en mer ingående förklaring hur dessa
kikare fungerar med hur de olika linserna fungerar
i förhållande till varandra (med fokus,fokalplan,brytningsvinklar m.m).
Jag hittar ingenting om detta i böcker, uppslagsverk, eller på internet. Ingen av fysiklärarna på min skola kan heller inte förklara detta för mig.
Tack på förhand, MVH Per.
Vad är en supersonisk chockvåg ? Jag vet så mycket att en sådan
våg kan bildas från ett blixnedslag eller detonerande sprängämne.
Hur transporteras den genom luften ?
Vi har gjort ett experiment (ofta visat av Alf Ölme på studiedagar)
En laserstråle får passera genom ett rektangulärt glaskärl,
fyllt med vatten, ljustrålen träffar från sidan, nära vattenytan.
Man belyser uppifrån med en värmelampa och ser då att ljusstrålen böjs nedåt.
Förklaring?
Anta att en farkost färdas med en hastighet mycket nära ljuset i riktning bort
från Jorden. Ett radiomeddelande skickas efter farkosten från jorden.
Enligt relativitetsteorin kommer radiovågorna att träffa farkosten med ljusets
hastighet. Innebär detta att radiosignalens våglängd och frekvens kommer att
vara densamma när signalen uppsnappas av någon inuti farkosten?
Om så är fallet, hur uppfattas isåfall meddelandet av lyssnaren.
Eftersom tidsuppfattningen hos avsändare och mottagare är olika borde ju
meddelandet förvrängas. Eller?
MvH Johan
Om en kraftig strålkastare lyser upp mot en mörk himmel ser det ut som om
ljuset färdas ca. 200 m upp i luften och sedan träffar en yta
(som inte finns).
Varför uppfattar man det så och/eller vad är det som händer? Man borde se
det som en ljus-cylinder som försvinner ut i rymden tycker jag!
Vad händer när ljudvågor med våglängden x sänds ut i ett kubiskt rum med
sidan x? Vad händer om rummet har något kortare sidor än ljudets
våglängd och vad händer om det har något längre?
Tack på förhand
Erik
Fotoner är ju små partiklar, enligt ett synsätt. Hastigheten i vakuum är
300 000 km/s.
Antag att man i ett vakuumrum med 2 meters avstånd parallellt ställer
upp två laserkällor riktade åt samma håll. Man har dessutom 2 reflektorer
ställda exakt i 45° vinkel jämfört med den planerade ljusriktningen från
laserkällorna (men riktade åt motsatta håll så att fotonerna från respektive
laserkälla riktas mot varandra vid påslag). Antag att man nu slå på de båda
laserkällorna inbördes exakt samtidigt vid en godtycklig tidpunkt som är exakt
bestämd med hjälp av ett atomur så att fotoner från den ena laserkällan träffar fotoner från den andra laserkällan exakt mellan de två speglarna. Strax innan fotonerna strax efter påslaget av laserkällorna når fram till varandra mellan rör sig fotoner från respektive laserkälla med dubbla ljushastigheten.
Vad händer om en foton från den ena laserkällan i denna punkt träffar en
foton från den andra laserkällan ? Dom är ju partiklar - och vågrörelser
samtidigt. Men någon gång borde väl två "fotonkulor" komma in mot varandra
i ett sådant arrangemang att de krockar mot varandra med diametralt motsatt
rörelseriktning om man optimerar arrangemanget för "krockar".
Vad händer med två sådana fotoner i det mest extrema fallet?
När man bländar ner ett kameraobjektiv minskar avbildningsfelen hos
objektivlinserna. (Sfäriska linsytor ger bäst avbildning
när strålarna är paraxiala.) Om man undersöker normalobjektiv
(brännvidd 50-55 mm) till småbildskameror visar det sej att
skärpan hos avbildningen inte är bäst då bländaröppningen är minst!
Vid två till tre bländarsteg större öppning (kring
bländare 8) är skärpan optimal. Vad beror det på?
1. Enligt en bild på hur "läsfunktionen" är uppbygd på en CD-spelare
så delas ljuset upp av en stråldelare (halvgenomskinlig spegel?)
Ena halvan går rakt igenom stråldelaren. Andra halvan av ljuset
måste så vitt jag kan förstå reflekteras " bort" från detektorn.
Var tar den delen av ljuset vägen? Används den till något?
2. Vad som händer vid reflektionen på CD-skivan är för mig
lite oklart. Man väljer att göra fördjupningarna 1/4 våglängd så
att ljus som reflekteras på ytan och i fördjupningen ska interferera
och "släcka ut " varandra på tillbakavägen. Betyder detta att man låter
laserstrålens tvärsnittsyta ha en sådan form att precis hälften av
laserstrålen träffar fördjupningen?
3. Å andra sidan är fördjupningarna så små att böjning uppstår.
Alltså kommer bara en liten del av ljuset som reflekteras i
fördjupningarna att reflekteras tillbaka i samma riktning.
Kanske låter man därför större delen av laserstrålen träffa fördjupningen.
4. Interferensfenomenet innebär ju att detektorn registrerar en
utsläckning (svag signal). Energin kan ju inte försvinna så
någon annanstans måste förstärkning skett. Frågan är bara vart?
5. Både på väg till CD-skivan (från lasern) och på väg från
CD-skivan (mot detektorn) så förloras hälften av strålen vid
stråldelaren. Det verkar ineffektivt. Varför placerar man inte
laser och detektorn bredvid varandra så att inkommande och
reflekterad stråle bildar en mycket liten vinkel med varandra
och istället väljer fördjupningsdjupet aningens mindre än 1/4 våglängd?
Hej.
Jag har försökt att fråga denna fråga tidigare. Men jag
fick då inget egentligt svar. Jag hänvisades till boken
QED av Feynman.
Jag har nu läst den har jag förstått rätt???.
Vid reflexion är det så att om man tittar på en enstaka
inkommande foton så kommer den att absorberas. Varvid
den exciterar en elektron till en högre energinivå,
(samtidigt som den själv försvinner).
För att elektronen ca 10^-10 sekunder senare ska "falla"
tillbaka till grundtillståndet under utsändande av en ny
foton (i de flesta fall, det finns ju fler sätt som en
elektron kan deexciteras) i godtycklig riktning.
Det är först när man tittar på superpositionen av fotonens
samtliga alternativa strålvägar som man kan formulera "lagar"
om hur ljuset (många fotoner) kommer att röra sig.
Tack på förhand Daniel
Jag undrar varför diamant släpper igenom ljus när inte grafit
gör det? Och släpper diamant igenom ljus av ALLA våglängder
(icke synligt ljus alltså)?
Samma sak för grafit, släpper den
igenom ljus av annan våglängd än synligt ljus? Om ni kan svara
så skulle jag uppskatta en ganska ingående förklaring och om ni
vet vore en litteraturhänvisning bra.
Tack på förhand.
Vi har i lektionssalarna vitmålade vattenkranar som ibland
hamnar ungefär mittemellan OH-apparaten och duken. Skuggan
som kranen bildar på duken har svaga strimmor av blått och
rött vid kanterna. Varför? Samband mellan färgernas
placering verkar inte helt uppenbart. Blå förekommer
tex vid en av två vänsterkanter och röd på både höger- och
vänsterkanter. Berörd lärare föreslog diffraktion och ett
brev till Er.
Som du vet ska en hallspegel minst ha halva din längd för att du skall se dej själv i helfigur.
Hur ska hallspegeln placeras för att alla familjemedlemmar ska kunna se sej själva i helfigur?
Jag har försökt hitta en forskare i teknologi men jag hitta ingen men
jag tror att Ni kan hjälpa mig.
Jag läser Naturvetenskapligt program, Teknisk gren och jag behöver lite
hjälp med att konstruera en ljudströmbrytare som sätts på och stängs av
när man ger ifrån sig ett visst ljud t.ex klappar händerna.
Problemet är att vi inte riktigt vet vilka komponenter som skall användas.
Jag skulle vara väldigt tacksam om Ni kunde hjälpa mig.
Tack för hjälpen.
Vad händer med ljudvågor i ett avsmalnande rör, t ex i en blockflöjt?
Skillnaden mellan en blockflöjt som är rakt borrad och en som
är koniskt borrad är att den som är koniskt borrad är lättare att
överblåsa (dvs spela tonerna i de övre oktaverna), har en klarare
ton och varierar mer i tonhöjd beroende på hur starkt man blåser.
I en cylindriskt borrad flöjt kan man variera anblåsningsstyrkan
utan att tonhöjden/frekvensen ändras så mycket. Vad beror detta på?
Hej.
Jag har funderat rätt länge på följande:
Beror antalet havsvågor/minut på hur mycket det blåser,
eller är det jordens och naturens grundfrekvens som avgör detta?
Är antalet vågor mot en strand under en tidsperiod alltid
desamma oavsett vindstyrka?
Jag undrar om ni har tips på litteratur eller adresser på
Internet som på ett grundläggande sätt behandlar laser
och matematiska principer för ljusets brytning.
Hur definieras ljudvågors styrka? Som skillnaden i
densiteten mellan områden där det råder högtryck och
lågtryck eller blir det möjligen en differentialekvation?
Hej. Om det är av samma orsak som himlen ibland är röd som
den ibland är blå, borde den då inte också lika ofta vara
grön, då grön ligger mellan blå och röd i färgspektrat.
Vad beror annars de olika färgerna på?
Jag läste i nr 10 -97 av Illustrerad Vetenskap och fann en
artikel behandlande ljusts hastighet. Enligt artikeln hade
fysiker sprängt ljusvallen i ett flertal tester. Det
skrevs att den sk tunneleffekten låg bakom resultatet
som 4,7 gånger ljusets hastighet. Kan detta vara möjligt???
Jag har länge försökt att finna svaret på denna fråga så
jag vore tacksam för hjälp.
Om man betraktar en reflektion i termer av enskilda fotoner.
Vad är det som sker???
Hur sker växelverkan, vilken typ av växelverkan etc?
Fråga: När en ljusstråle passerar en planparallell glasplatta lämnar den
denna riktning i en riktning som är parallell med den infallande strålens
riktning.
1. Hur transporteras ljuset i glaset överhuvudtaget och speciellt map riktning?
2. Förloras någon energi?
3. Ljusstrålens hastighet är lägre inne i glaset men återfår
sin hastighet då den lämnar glaset. Hur då?
4. Polaroidglasögon ser mörka ut. Är de färgade eller ser de
mörka ut för att de släpper igenom en mindre mängd ljus?
Brytningsindex som funktion av våglängden bildar en avtagande funktion. Hur förklarar man fysikaliskt att våglängder med högre energi får lägre fart i ett genomskinligt medium än vågor med lägre energi?
Kan konstanterna i Cauchys dipersionsformel beräknas?
Enligt Einstein kan man låta ljusets energi motsvaras av en massa, men om ljuset har en massa och eftersom ljusets hastig relativt oss är c så borde ljusets
massa gå mot oändligheten. Hur kan man förklara det?
Fenomenet absorptionslinjer i ett sol-spektrum brukar förklaras med att atomer i solens närmaste omgivning absorberar fotoner med "rätt" energi för att
sedan skicka ut dem igen med slumpmässig riktning. Detta skulle innebära att ingen foton med denna energi skulle nå jorden. MEN om fotonerna skickas ut
med slumpmässig riktning borde väl ändå ett stort antal nå jorden, då andra fotoner med en annan initialriktning skulle kunna spridas mot jorden (efter
absorption). Mindre än hälften borde absorberas permanent av solen, och därför borde inga fullkomligt svarta absorptionslinjer uppkomma.
Nyligen gjorde vi ett försök då vi lät en laserstråle passera ett finmaskigt gitter, varvid flera intensitetsmaxima uppstod på väggen ett par meter bort. Vi fick enbart en förklaring enligt liknande principer som övriga vågrörelser (ljud, vatten o.s.v. "lambdaförskjutning") Jag fick dock aldrig klart för mig varför det enbart förekommer ljus i vissa punkter. Det borde väl bli åtminstone lite ljus mellan "maxpunkterna" också. Man kan ju t.ex höra ljud även mellan maxima vid liknande ljudförsök!
Hej. Jag har en gammal kikare men jag vet inte vilken förstoring den har.
Därför skulle jag vilja veta om ni känner till någon metod att ta reda på
förstoringen.
Tack på förhand
Michel i Nv2b på Filbornaskolan.
Enligt min lärobok måste man använda en spegel som är
hälften så stor som en själv, om man ska kunna se hela
sig själv.
Jag gick hem och provade detta och kom fram till att jag kunde använda
en spegel som bara är 1/3 av min längd. (Jag stod bara ca 15
cm från spegeln, men det lyckades.) Jag undrar nu vilket som är
mest troligt, mitt eller lärobokens förslag.
Säg att man någon dag skulle resa till ett annat solsystem
med till exempel en blå jätte som sol. Man skulle bosätta
sig på en planet som hade liknande förhållanden som här
på Jorden, dvs skogar och hav.
Om man då såg sig omkring, skulle allt se ut som "vanligt"?
Jag menar, skulle alla färger vara så som vi känner igen
dom, med tanke på den nya solen?
När man granskar två identiska föremål på olika avstånd, ser det mer avlägsna föremålet mindre ut än det andra. Självklart! Men varför? En bekant till mig hävdade bestämt att det inte rör sig om något fysiskt, enligt honom är det en ren illusion! Jag protesterade. Vem har rätt?
