Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 4 frågor/svar hittade Värme [21124] För det mesta kyler ju luft när man rör sig i den. Men tittar man på farkoster och andra föremål som skall bryta sig genom vår atmosfär börjar de glöda eller till och med brinna upp. Vid vilken hastighet har vi ett nolläge där temperaturen vare sig ökar eller minskar?
Låt oss för enkelhetens skull säga att befinner oss i luft vid havsnivån. Mvh Niclas Svar: För överljudshastigheter är uppvärmning ett problem eftersom utsatta delar måste kylas. För standardplan (hastigheter mindre än 800 km/t) är uppvärmningen inget problem. Se fråga 12765 för information om vindavkylning. Nyckelord: friktion [53]; kylning [7]; vindavkylning [4]; Energi [20473] 2. Under en snörik vinter kan man på en förskola passa på att se hur man kan göra för att en snögubbe ska klara sig så länge som möjligt utan att smälta. Vilka åtgärder föreslår du? 3. När en sjuksköterska baddar din arm med etanol strax innan du får en spruta så känner du att armen blir kall. Varför? 4.Sommaren 2016 var mycket het på vissa delar av jorden, bland annat i Indien. Temperaturen upplevs som ännu högre när luften har hög luftfuktighet, än när den är torr. Enligt SMHI kommer en temperatur på 32° och en relativ fuktighet på 75 %, att motsvara en upplevd temperatur på cirka 43°, och det är på gränsen av vad man kan utstå: ”Vid så höga temperaturer rinner svetten och det är oerhört viktigt att få i sig tillräckligt med vätska för att ersätta den förlorade. Temperaturkontrollen av kroppen kan annars sättas ur spel och man får värmeslag, som kan medföra döden om kroppstemperaturen stiger över 41°.” Förklara varför temperaturen upplevs som högre när luften har hög luftfuktighet, än när den är torr. Svar: 1 Kylningen sker till största delen genom att vatten från huden förångas. Detta kostar energi som tas från huden. Om luftfuktigheten är hög så hindras vattenmolekylerna att förångas. Speciellt illa går det om relativa luftfuktigheten är nära 100%. Då kondenseras i stället vattenmolekyler på huden vilket ger uppvärmning av huden, se fråga 4453 och 12765 . 2 Det effektivaste är att täcka den med halm eller sågspån och en presenning. Då har man emellertid inte mycket glädje av den så man kan pröva med att få ett skyddande islager genom att salta den som man gör med slalombanor, se fråga 15800 . 3 Detta gäller även för vatten, men etanol är mer flyktigt (lägre kokpunkt) så effekten blir mer tydlig även om förångningsvärmet för etanol är mindre änför vatten.
Se även fråga 12765 . 4 Se fråga 1. Nyckelord: vindavkylning [4]; vatten/is [49]; Värme [12765] Svar: Människors (och andra varmblodiga djurs) standardmetod för att undvika överhettning är att svettas - litet förenklat kan man säga att eftersom de energirikaste vattenmolekylerna lämnar hudytan först, blir huden kallare eftersom energi transporteras bort med vattenångan. Detta är en form av värmetransport genom "konvektion", och den processen underlättas av kraftig vind eftersom den kontinuerligt avlägsnar den avdunstade vattenångan. Från detta följer att "död materia", som t.ex. bilmotorer och slutna vattenrör, endast påverkas av windchill i så måtto att de svalnar av fortare än om det varit vindstilla, men de blir inte kallare än den omgivande luften. Amerikanska studier (NOAA) har visat att så länge luftfuktigheten är relativt låg påverkas inte vindens avkylningsförmåga särskilt mycket. Om luftfuktigheten däremot är mycket hög hindras avdunstningen, och man får till och med en temperaturhöjning när vattenångan istället kondenserar på huden - man kan dö av överhettning om man vistas i mycket fuktig och het luft, som i en bastu eller i tropikerna. Det finns en experimentellt fastlagd formel med vilken man kan räkna ut vad hudtemperaturen blir som funktion av den omgivande luftens temperatur och vindhastigheten. Under länk 1 nedan finns en "windchill calculator" - pröva gärna den! Slutligen hettar inte vinden upp luften på grund av rörelseenergi - i stället får vi varma vindar från söder eftersom luften har värmts upp av solinstrålning och kontakt med varma hav och markområden. Under speciella förhållanden kan vindförhållanden dock leda till att luften blir varmare, jämför Föhn-vindar i alperna. (Slå upp "föhn" i Nationalencyklopedin !) För mer information i ämnet på svenska se länk 2. --------- v2 = 3kT/m För rumstemperatur T=300K och molekylvikten 28 (N2) får vi: v2 = 3*1.38*10-23*300/(28*1.66*10-27) v2 = 2.67*105 Hastigheten v blir alltså 517 m/s. Detta är mycket större än
rimliga vindhastigheter, varför effekten är försumbar. Se även Wind_chill och Vindavkylning . Nyckelord: vindavkylning [4]; kylning [7]; 1 https://www.calculator.net/wind-chill-calculator.html Värme [8307] Svar: Se även fråga 8261 Nyckelord: vindavkylning [4]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.