Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 25 frågor/svar hittade Värme [21270] Svar: I länk 1 finns information om utvecklingen av verkningsgraden, i lank 2 lite historia. De viktigaste utvecklingen var högre temperatur (överhettad ånga) och flera cylindrar (återvinning av värme). Nyckelord: verkningsgrad [25]; 1 https://fyr.org/wiki/index.php/%C3%85ngmaskin Blandat [21044] Svar: Nyttig energi är då 5% av 60 = 3 W Se även fråga 19763 Nyckelord: verkningsgrad [25]; Värme [20810] Ursprunglig fråga: Om den är det så vore det kanske något för varvattenberedarna att nyttja? Svar: Enligt Microwave_oven#Heating_efficiency En doppvärmare har däremot en verkningsgrad på nära 100% om den är korrekt monterad, se länk 1. Det finns alltså inget skäl att byta uppvärmningsmetod för varmvattenberedare. Vi bortser från verkningsgraden vid produktionen av elektricitet (30-90%). Nyckelord: mikrovågsugn [23]; verkningsgrad [25]; 1 https://de.wikipedia.org/wiki/Tauchsieder#Effizienzvergleich Elektricitet-Magnetism [20594] Ursprunglig fråga: Ekvationen till grafen jag får ut blev P = -0.376I²+ 1,304I + 8,759 x 10 ^-3. Min fråga är vad de olika koefficienterna står för och varför? Svar: Förluster i batteriet brukar parametriseras genom att batteriet får en inre resistans Ri, se Inre_resistans Eftersom den sista termen i ditt uttryck ovan är mycket liten (0.008) kan vi bortse från denna. Dessutom måste ju den utvecklade effekten vid strömmen noll vara noll (kurvan måste gå genom origo). Ditt uttryck reduceras då till U = -a*I2 + b*I (1) där a och b är fria parametrar. Om vi tillämpar Kirchhoffs spänningslag på kretsen
(se Kirchhoffs_lagar#Kirchhoffs_spänningslag EMS = Ri*I + R*I där EMS är batterispänningen utan belastning (se fråga 17476 Utvecklade effekten i tråden är P = U*I = R*I*I = (EMS-Ri*I)*I = EMS*I - Ri*I2 dvs P = -Ri*I2 + EMS*I (2) Om vi jämför (1) och (2) kan vi identifiera Vi får alltså Ri=0.376 Ω och EMS=1.304 V. För maximal effekt kan vi derivera uttrycket (2): P´ = -Ri*I*2 + EMS För maximum skall P´ vara noll: Imax = EMS/(2*Ri) = 1.304/(2*0.376) = 1.73 A (3) Denna ström ger alltså maximal effekt i det yttre motståndet. Är detta ett bra val för t.ex. en glödlampa? Enligt (3) blir det yttre motståndet R lika med inre resistansen Ri. Detta betyder att det utvecklas lika mycket effekt i batteriet som i glödlampan (batteriet blir varmt), vilket är slöseri. Man bör alltså välja ett betydligt högre värde på det yttre motståndet. Verkningsgraden = h = (nyttig effekt)/(total effekt) =
R*I2/(R*I2+Ri*I2) = Verkningsgraden ökar alltså med ökande R (minskande I). Vid maximal ström är alltså verkningsgraden 0.5, dvs 50%. Det lämpligaste värdet på R är en kompromiss mellan hög ström och verkningsgrad. R=10*Ri ger t.ex. en verkningsgrad av 1/(1+0.1)= 91%. Idealet är naturligtvis att minska inre resistansen, men denna bestäms av hur batteriet är konstruerat. Nyckelord: batteri [25]; verkningsgrad [25]; Värme [20226] Svar: Spillvärme uppstår i kretsprocesser som t.ex. förvandlar värme till rörelse eftersom verkningsgraden aldrig kan vara 100%, se termodynamikens andra huvudsats i fråga 15733 Se även fråga 11007 Nyckelord: verkningsgrad [25]; Energi [19914] Alltså 125 m. 105 kg. rakt upp. Om det finns en tidsaspekt med också i beräkningen så tar det väl ungefär 4 min. att komma upp. Men då är man rätt anfådd Svar: E = F*h = mg*h = (85+20)*10*125 Nm = 131000 J = 131 kJ 1 kilokalori = 4.18400 kJ E = 131/4.18 = 31 kilokalorier Det blir en mycket liten pizza det - och ingen öl! Ovanstående uppskattning är emellertid en alltför förenklad. Som alla motorer har kroppen en verkningsgrad (se fråga 15817 Anmärkningar * Det som i dagligt tal betecknas kalori är i själva verket kilokalori. (På färdigrätter ges i dag energiinnehållet ofta både i kilokalorier och joule.) * En människas dagsbehov är 2000-4000 kilokalorier. * De 80% som inte blir till mekaniskt arbete blir till värme. Du blir ju varm och svettas när du utför mekaniskt arbete. * Det behövs c:a 100 J/s bara för att upprätthålla nödvändiga kroppsfunktioner och lagom temperatur (37 grader). På ett dygn krävs alltså 100*3600*24 = 8640 kJ = 8640/4.18 = 2000 kKalorier. Nyckelord: metabolism [3]; verkningsgrad [25]; 1 http://physics.stackexchange.com/questions/46788/how-efficient-is-the-human-body Ljud-Ljus-Vågor [19763] Svar: Den verkliga verkningsgraden (Watt strålning ut)/(Watt elektricitet in) är inte lätt att beräkna. Den är inte heller särskilt intressant eftersom belysningen, som ju är det man vill ha, även beror på vilka våglängder som sänds ut eftersom ögats känslighet är olika för olika våglängder. Ljusutbyte (Luminous_efficacy Eftersom glödlampor är så väl etablerade kan det vara meningsfullt att jämföra med dessa, se fråga 723 Ljusutbytet för en LED-lampa varierar mycket framför allt beroende på konstruktion. Normalt vill vi ha vitt ljus för belysning. Detta kan man antingen få genom att blanda ljuset från röda/gröna/blå lysdioder (se fråga 16165 Man har även effektförluster om man behöver transformera 230 V till lågspänd likström. Dessutom är rikningsfördelningen viktig för effektiviteten. Om man specifikt vill belysa en viss yta är det naturligtvis bra om armaturen inte sprider ljuset överallt. Nyckelord: lysdiod [14]; verkningsgrad [25]; 1 http://www.hi-led.eu/wp-content/themes/hiled/pdf/led_energy_efficiency.pdf Värme [19721] Svar: Verkningsgraden för en förbränningsmotor är svårare eftersom den beror på bränsle, konstruktion, kompression och temperaturintervall. Där får du nog ta data från en typisk motor. Nyckelord: fossila bränslen [13]; verkningsgrad [25]; Värme [19554] Ursprunglig fråga: Svar: Värmefaktorn (COP, Coefficient Of Performance) för en värmepump ges för en ideal process (Carnot) av COP(värmepump) = TH/(TH-TC) Om man sedan vill använda värmen från den varma reservoaren för en motor (värmemotor) som kan driva oceanångaren så är verkningsgraden h = (TH-TC)/TH (se fråga 15817 Om vi nu seriekopplar värmepumpen och motorn får vi den totala verkningsgraden COP*h = 1. Detta betyder att vi får ut precis den effekt vi puttar in. Observera att vi hela tiden talar om ideala processer utan förluster. I verkligheten vore ovanstående framdrivningsmetod vara mycket olönsam. Se fråga 15733 1. It is impossible for heat to move spontaneously from a cold body to a hot body with no other result. 2. It is impossible to convert heat quantitatively into work with no other result. The latter statement is sometimes phrased: "It is impossible to make a perpetual motion machine of the second kind."
(A perpetual motion machine of the second kind is a machine that converts heat into work without doing anything else. Imagine an ocean liner that scoops up liquid water out of the ocean, pulls the heat out of the water and uses it to power the ship, and dumps the left-over ice cubes out the back of the ship.) Note that a perpetual motion machine of the second kind would not violate the first law. Energy would be conserved because any heat extracted would be converted into work. The second law is why automobiles have radiators. Someone might ask why we throw away all that energy that dissipates from the radiator. Why not capture the energy and use it do decrease our gas mileage? The answer is that if you don't dissipate the heat the engine burns up, as you would quickly find out if you bypassed the radiator with a hose or if you drained the coolant from the radiator. Termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och särskilt samspelet mellan värme och arbete. Den klassiska termodynamiken studerar kopplingen mellan makroskopiska egenskaper som temperatur, volym och tryck hos system samt hur dessa påverkas och förändras genom termodynamiska processer. (Termodynamik Länk 2 innehåller övningar/svar i termodynamik. Nyckelord: värmepump/kylskåp [8]; termodynamik [16]; evighetsmaskin [14]; verkningsgrad [25]; 1 http://www.chem.arizona.edu/~salzmanr/480a/480ants/2ndlaw1/2ndlaw1.html Energi [19400] Svar: Om du vill beräkna ett teoretiskt värde måste du veta vilken process (cykel) som är aktuell. Se fråga 15817 Om du vill beräkna ett praktiskt värde måste du mäta tillförd energi och utfört arbete. Energy_conversion_efficiency Nyckelord: verkningsgrad [25]; Värme [19200] Svar: Nyckelord: verkningsgrad [25]; Värme [18487] Ursprunglig fråga: Svar: En värmepump är en teknisk anordning som överför värme från en kall till en varm plats (Värmepump Enligt termodynamikens andra huvudsats, se fråga 15733 Ditt förslag är alltså att använda hinkar med vatten som din kalla reservoir. I normala fall använder en värmepump t.ex. uteluften eller marken i trädgården som kall reservoir. Vi kan för att definiera storheter rita en schematisk figur på processen, se nedan. Vi har en kall reservoir (blå), en varm reservoir (röd) och en motor som utför arbete. Q är värmemängder och W är den till motorn tillförda (elektriska) energin. Den optimala processen är vad som kallas Carnot-processen, så vi antar vi har en förlusfri sådan. Värmefaktorn (COP, Coefficient Of Performance) för en värmepump definieras som COP(värmepump) = (det vi vill ha)/kostnaden = QH/W På analogt sätt kan vi definiera kylfaktorn för en kylmaskin COP(kylmaskin) = (det vi vill ha)/kostnaden = QC/W Men totala energin bevaras så QH = QC + W dvs COP(värmepump) = QH/(QH-QC) För Carnot-processen gäller (Coefficient_of_performance QC/TC = QH/TH dvs COP(värmepump) = TH/(TH-TC) Låt oss för enkelhets skull anta vi utgår från nollgradigt vatten och att den varma reservoiren är 50o. Vi får då värmefaktorn COP(värmepump) = (50+273)/(50) = 6.46 Smältvärmet för vatten är (fråga 14203 QC = 333 kJ COP = 6.46 = QH/(QH-333) 6.46 QH -333*6.46 = QH QH = 394 kJ W = QH - QC = 61 kJ Så med en insats på 61 kJ (elmotorn) får vi ut 394 kJ! Det låter som trolleri, men är faktiskt sant. Låt oss kontrollera den totala entropin i varma och kalla reservoirerna S = QH/TH + (-QC)/TC S = 394/(50+273) - 333/273 = 0.00 vilket är som det skall vara för en Carnot-process. Nu kan vi räkna ut om din idé är realistisk. Låt oss anta du behöver 5 kW 50 gradigt vatten för uppvämning. 1 kg vatten räcker då 394[kJ]/5[kJ/s] = 78.8 s Du behöver alltså ställa in en tiolitershink med vatten ungefär var tionde minut! Och det är med en ideal process, en verklig process skulle ha betydligt mindre COP, i bästa fall 30-50% av den ideala. Nyckelord: värmepump/kylskåp [8]; termodynamik [16]; verkningsgrad [25]; Kraft-Rörelse [17588] Svar: En förbränningsmotor är emellertid ingen carnotprocess. Verkningsgraden för en ottocykel (Otto_cycle h = 1 - 1/rg-1 där r är kompressionsförhållandet och g är 1.4 för luft. Med ett normalt kompressionsförhållande på r=8 får vi h = 1 - 1/80.4 = 56% Detta är utan förluster (värmeläckage, friktion), i verkligheten är verkningsgraden bara c:a 30%. Så svaret på din fråga är dels att vi inte har att göra med en ideal carnotprocess och dels att andra faktorer dominerar. Det är t.ex. inte svårt att tänka sig att friktionen är mycket större vintertid, bland annat för att oljan är kall. I formell fysikalisk mening är totala verkningsgraden för en bil i medeltal noll eftersom sluttillståndet kan anses vara samma som begynnelsetillståndet förutom att tanken är tom: stillastående bil tillbaka i utgångspunkten i garaget.
Se vidare Thermal_efficiency Nyckelord: verkningsgrad [25]; Energi [17510] Svar: Se fråga 17042 Nyckelord: verkningsgrad [25]; Energi [17042] Svar: Man skall emellertid inte överdriva betydelsen av en hög verkningsgrad. Det finns andra faktorer, t.ex. miljöpåverkan och ekonomi, som kan vara viktigare. Vindenergi har typiskt en verkningsgrad på 30%, medan vattenkraft har 90%. Kan man av detta dra slutsatsen att vattenkraft är tre gånger så bra som vindenergi. Naturligtvis inte eftersom det finns en nästan obegränsad potential i vindenergin medan tillgången på vattenkraft är begränsad. Det gäller att inte dra slutsatser utan att ta med hela systemets påverkan. Elbilar är naturligtvis jättebra - tysta och utan utsläpp - men man måste även fråga sig hur elektriciteten produceras. Om elektricitet produceras genom att värma vatten (kärnenergi, oljekraftverk) så är verkningsgraden bara c:a 30%. Om man emellertid kan använda kylvattnet till uppvärmning, så blir den totala verkningsgraden mycket större. Nyckelord: verkningsgrad [25]; vindenergi [12]; vattenkraft [7]; *miljöpåverkan [14]; Energi [16819] Svar: Det enda säkra sättet att ta fram verkningsgraden och årsproduktionen är att göra mätningar. Se fråga 16133 nedan för mer om solceller. Se även fråga 16133 Nyckelord: verkningsgrad [25]; solenergi [14]; Energi [16651] Ursprunglig fråga: Svar: m = r*A*v*t Kinetiska energin för en kropp med massan m är E = m*v2/2 Den under tiden t tillgängliga energin är då E = r*A*v*t*v2/2 Den utvecklade effekten P är E/t P = E/t = r*A*v*v2 = r*A*v3/2 Den totalt tillgängliga effekten ökar alltså med kuben på vindhastigheten. Om längden på rotorbladen är r så blir ytan A = p*r2. P ges då av P = r*p*r2*v3/2 Med vindhastigheten 10 m/s, luftens densitet 1.2 kg/m3 och längden på rotorbladen 10 m blir effekten P = 1.2 [kg/m3] * 3.14 *102 [m2] * 103 [m3/s3] /2 = 190 kW Nu kan man av lättförståeliga skäl inte få ut hela denna effekten som rotation av rotorn: uppbromsningen av luften som sätter fart på rotorn skapar ett övertryck bakom rotorn och detta övertryck bromsar vinden så att inte hela rörelseenergin kan utnyttjas. Att den teoretiskt maximala effekt som kan utvinnas med hjälp av en rotor i ett vindkraftverk är 16/27 eller approximativt 0,59 av effekten hos den fritt strömmande luften strax framför rotorn brukar betecknas som Betz lag, se Betz_lag Se Betz%27s_law Se även bra och omfattande artiklar i Wikipedia: Vindkraft Nyckelord: vindenergi [12]; verkningsgrad [25]; 1 http://www.awea.org/faq/windpower.html Energi, Kraft-Rörelse, Värme [16552] Ursprunglig fråga: Svar: Förbränningsmotorer Bilens bränsle förbränns tillsammans med syre från luften i en cylinder. Varm gas tar mer plats än kall gas och expansionen driver en kolv. Via en vevaxel omvandlar man fram-och-tillbaka rörelsen till rotation som kan driva hjulen, se nedanstående animering från Wikimedia Commons (Engine Bromsar Den traditionella konstruktionen för bromsar är två plattor eller cylindrar som bringas i kontakt och genom friktion förvandlar mekanisk energi till värme. Normalt är denna värme en ren förlust. Det finns emellertid bromsar som återanvänder bromsenergin. Om bilen drivs av en elmotor och batterier kan man använda motorn som broms. Elmotorn blir i stället en generator som producerar ström som laddar patterierna. Det är alltså det mekaniska motståndet från generatorn (Lenz's_law En annan lösning är att använda sig av ett svänghjul. Ett svänghjul (se Flywheel Hydraulik/servosystem Hydraulik är ett system med två kolvar med olika diameter som är förbundna med en slang innehållande en vätska, vanligen olja. Vätskan är inkompressibel (kan inte tryckas ihop), och man skapar ett övertryck genom att trampa på en pedal. Om kolvarnas ytor förhåller sig som 1/10 får man en förstärkning av kraften med en faktor 10. På samma sätt som för en hävstång Ett servo-system skall enligt en strikt definition (Servomechanism Nyckelord: hävstång [5]; friktion [51]; verkningsgrad [25]; energilagringssystem [7]; formel 1 [2]; Energi [15817] Svar: Verkningsgrad definieras som (nyttig energi)/(total tillförd energi). Maximala verkningsgraden är alltså 100%. För att vara energisnål vill man alltså att verkningsgraden skall vara så hög som möjligt, dvs så nära 100% som möjligt. Begreppet illustreras av nedanstående generella bild. Där är Ein tillförd energi, Eout är nyttig energi (t.ex. mekaniskt arbete) och loss är förluster (ofta i form av kylvatten). Man kan naturligtvis dividera alla ovanstående energivärden med tiden och uttrycka verkningsgraden i effekt. Ett kolkraftverk har en verkningsgrad på c:a 30%, medan ett vattenkraftverk har en verkningsgrad på c:a 90%. Anledningen är att kolkraftverket har en kretsprocess där man kyler bort en hel del energi, medan vattnets lägesenergi kan förvandlas till elektricitet (via mekanisk rörelseenergi) med mycket högre effektivitet. I en bilmotor omvandlas värme till arbete. Enligt en mycket grundläggande princip i fysiken som kallas för termodynamikens andra huvudsats så kan inte värme omvandlas helt till arbete. Det finns en övre gräns för verkningsgraden, den så kallade Carnotverkningsgraden som beror av temperaturen i
motorn och omgivningens temperatur. Carnotprocessen är alltså den teoretiskt mest optimala kretsprocessen för att förvandla termisk energi (värme) till arbete. Carnotverkningsgrad Genom att betrakta en ideal värmemaskin, en så kallad carnotprocess, visade Carnot också att maskinens verkningsgrad enbart är beroende av de två temperaturer som maskinen arbetar mellan. Genom att han utgick från en ideal process kunde han säga att detta är den högsta teoretiska verkningsgrad en värmemaskin kan ha, denna har kommit att kallas carnotverkningsgrad. Verkningsgraden för en carnotprocess (Carnot_cycle h = (TH-TC)/TH där TH är den högre temperaturen och TC den lägre, båda absoluta temperaturer i K. För en kretsprocess mellan 600 och 300 K blir den maximala verkningsgraden h = (600-300)/600 = 0.5 = 50%. Detta är alltså den teoretiskt maximala verkningsgraden. Till detta kommer andra effekter som minskar den verkliga verkningsgraden, t.ex. värmeläckage, friktionsförluster mm. Kort om verkningsgrad på svenska: Verkningsgrad Nyckelord: verkningsgrad [25]; Energi [14405] Man kan tydligen lagra energi i bränd kalk (CaO). Ca 325 kWh/ton får jag det till. Varför kan man inte använda detta som energilagring? Om man kan ha hela systemet lufttätt så att CO2 undviks kan man gå från
CaO till Ca(OH)2 och tillbaka.
Då behöver man ju bara ca 550 C grader vid bränningen.
Då kan man ju använda både vind/sol och vattenkraft för att lagra energi till vintern.
Man behöver visserligen ett lufttätt lager på ca 20-40 ton beroende på energibehov men det är ju som en stor källare. Vad missförstår jag? När man släcker kan man ju tom driva en ångmaskin med generator och få el. Blir det för dyrt? Svar: Ditt värde på energilagringskapaciteten 325 kWh/ton kan jag inte kontrollera, men det verkar rimligt. Om man räknar med detta och antar att vi i medeltal behöver 2 kW för vår uppvärmning, så behöver man c:a 60 ton CaO. Det är ganska ohanterligt. Om man jämför med energiinnehållet i olja 13000 kWh/ton (se Energy_density Vill man även ha elektricitet blir det ännu besvärligare. Om man gör elektricitet från värme har man en verkningsgrad på c:a 30% - du får alltså bara ut högst 1/3 av energin i bränslet. Teoretiskt är det alltså inget fel med ditt förslag, men det är nog alltför bökigt i praktiken. Verkningsgraden hos bränslecell Se vidare fråga 14407 Nyckelord: energilagringssystem [7]; verkningsgrad [25]; Energi [723] Ursprunglig fråga: Svar: Lågenergilampor är små kompakta lysrör, som i stället för en glödtråd har en gas i vilken det blir en urladdning. Lågenergilampor innehåller miljöfarliga ämnen (t.ex. kvicksilver), så när de går sönder måste de tas om hand på ett bra sätt. Lågenergilampor är betydligt dyrare än vanliga lampor, men de varar längre, så kostnaden blir ungefär densamma. Det har ingen betydelse om värmen kommer från lampor eller element - all energi från lamporna utom den lilla del som går ut genom fönstren används till uppvärmning. Dessutom är det ju så att vi behöver mest uppvärmning på vintern när vi även behöver mest ljus. Värmen från utspridda lampor blir även jämnare fördelad i rummet än från enstaka element. Skulle man då lika gärna kunna använda bara lampor för uppvärmningen? Nej, det skulle bli för dyrt. Visserligen blir energiförbrukningen (det vill säga elräkningen) densamma, men lamporna går sönder efter en tid, medan ett el-element kan användas mycket länge. Dessutom blir det väldigt ljust hela natten, vilket kan vara störande. Se även Lågenergilampor sprider kvicksilver med soporna Ljuskällor Ljuskällor är konstruktioner som genererar ljus. Det finns flera olika ljuskällor som bygger på varierande fysikaliska fenomen. Nedan är en sammanställning av fördelar och nackdelar med olika ljuskällor. Detaljer om hur de olika ljuskällorna fungerar finns under länk 1, i Wikipedia-artiklarna Glödlampa Eftersom olika ljuskällor skapar ljus på olika sätt (se nedan) så är fördelningen av ljuset med olika våglängd (spektrum) mycket olika, se figuren nedan. Glödlampa Lysrör Lågenergilampa Halogenlampa Lysdiod Översikt över de vanligaste lamptyperna (från Sydsvenska Dagbladet 5/12/09): Se Luminous_efficacy Nyckelord: *miljöpåverkan [14]; uppvärmning av bostäder [2]; lågenergilampa [13]; glödlampa [20]; lysdiod [14]; lysrör [10]; halogenlampa [3]; verkningsgrad [25]; #ljus [63]; 1 http://www.blewbury.co.uk/energy/lighting.htm Energi [11007] Svar: 1 - T/t där T är ångans temperatur (i Kelvin) och t är kondenseringstemperaturen. Sätter man in rimliga värden, finner man att verkningsgraden blir kring 30%. Så mycket kan alltså bli el, resten försvinner i kylvattnet. Man kan förbättra energiutnyttjandet genom att utnyttja spillvärmet från kraftproduktionen till att värma upp t.ex. bostäder. Detta gör man vid många mindre värmekraftverk, men inte vid kärnkraftverk. Se även fråga 8309 Nyckelord: verkningsgrad [25]; Energi [10920] Svar: Det är samma sak när man gör elektricitet från upphettat vatten t.ex. i ett kärnkraftverk. Ett stort kärnkraftverk har en termisk effekt på 3000 MW (producerar 3000 MJ per sekund), men med en typisk verkningsgrad på 30% blir den producerade elektriska effekten bara 1000 MW. Återstående 2000 MW kyls bort, oftast av en flod eller havet. Endast i undantagsfall använder man en del av kylenergin till nyttig uppvärmning. Nyckelord: solenergi [14]; verkningsgrad [25]; solcell [7]; Energi [142] Svar:
På samma sätt införes "exergi" som den maximala mängd mekaniskt arbete vi kan få ut ur en process där vi har ett stationärt flöde. Ett exempel på en sådan
process är en turbin. In i turbinen strömmar hela tiden ånga vid hög temperatur och ut strömmar vattenblandad ånga vid låg temperatur. Skillnaden i exergi
mellan in- och utlopp av turbinen anger hur mycket arbete turbinen kan
utföra. Ofta anges "specifik exergi" som betyder arbetet per massenhet som
passerar
turbinen.
Exergi ("ordnad energi") är alltså den mängd arbete som kan utvinnas
ur ett system då det går till termodynamisk jämvikt med omgivningen. Nyckelord: verkningsgrad [25]; Energi [794] Svar: 200*600*9.81 Nm/s=1177200 W. Med en verkningsgrad av 90%, så ger detta ungefär 1059 kW, vilket är mycket lite jämfört med Harsprångets kraftstation på 977 MW maxeffekt, se Harsprånget En eluppvärmd villa förbrukar sådär 20000 kWh på ett år, det vill säga effekten är 20000/(365*24)=2.3 kW. Kraftverket skulle alltså räcka till att värma ungefär 1059/2.3=460 villor.
_______________________________________________________________ 1) Med fallhöjden 107 m, medelvattenföringen 268 m3/s och verkningsgraden 0.9 får vi medeleffekten 0.9*9.81*107*268*103 = 250 MW alltså ungefär 1/4 av maxeffekten. Nyckelord: verkningsgrad [25]; vattenkraft [7]; Frågelådan innehåller 7547 frågor med svar. ***
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.