Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 6 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [13558] Svar: Diskussion Kan detta verkligen ha en sådan effekt så att man ser detaljerna så tydligt som man faktiskt gör ibland? Man ser ju kratrarna tydligt. Jag läste att månen har en eliptisk bana och att avståndet mellan jorden och månen kan variera upp till 50000 km. Månens avstånd varierar mellan 357000 och 407000 km. Det är bara c:a 10% skillnad, så det kan inte vara förklaringen. Jag har inte märkt att man ser t.ex. kratrar bättre när månen är nära horisonten. Klart är att man ser kratrar sämst vid fullmåne, eftersom den synliga ytan belyses av solen rakt från riktningen mot jorden. Kratrar och berg ger alltså inga skuggor och är därmed svåra att se. Varför ser man detaljer på månen bättre när den står lågt? Om man menar fullmånen kan det finnas en rimlig förklaring: När fullmånen står lågt är även solen nära horisonten och det är inte mörkt. Ögat har då en liten pupillöppning, och man ser skapt (liten bländare - skarpare bild). När fullmånen står högt är det mitt i natten, pupillen är stor, och man ser sämre. Dessutom lyser fullmånen så starkt att man blir bländad. Eftersom månen är så liten räcker månljuset inte till för att blända ner pupillen och ytljusstyrkan på näthinnan blir mycket stor. Se nedanstående länkar och
http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2008/16jun_moonillusion/ Nyckelord: månens synbara storlek [1]; synvilla [6]; 1 http://science.howstuffworks.com/question491.htm Blandat [12841] Hur kommer sig detta fenomen? MVH
Mattias Svar: Din observation verkar mycket svår att förklara, särskilt utan att ha närmare kännedom om ljusförhållandena och geometrin i rummet där du befann dig. En stunds funderande ledde dock till två tänkbara förklaringar.
Den jag håller för troligast är att du själv, när du böjde dig närmare väggen, plötsligt blev belyst även från ett annat håll än tidigare. Det skulle ju få som konsekvens att din skugga ändrade position i förhållande till den från fönsterkarmen. Det verkar inte sannolikt att skuggans förflyttning skulle bero på något ljusspridnings eller -brytningsfenomen. Det skulle eventuellt också ha kunnat röra sig om någon slags synvilla - det finns ju en del klassiska sådana som har att göra med ögats respons på mörka och ljusa ytor. Bilden nedan visar en sådan synvilla: den horisontella "balken", som egentligen är enfärgad, ser ut att vara mönstrad i olika gråa schatteringar eftersom våra ögon påverkas av bakgrunden. Även om du inte tror att det du såg kan förklaras på detta sätt, rekommenderar jag ett besök på sajten 37 Optical Illusions & Visual Phenomena (bilden är hämtad därifrån) och länk 1. Hör gärna av dig igen om du kommer på vad som egentligen orsakade det du såg!
Nyckelord: synvilla [6]; Ljud-Ljus-Vågor [12824] Svar: När det gäller dina fråga om linjalerna, så är jag inte helt säker på att jag vet vad du menar, men jag tror att det handlar om samma sorts bilder som finns på kreditkort och nya sedlar (t.ex 100-kronorssedlar). De kallas hologram, och är gjorda med en speciell fotograferingsteknik som heter holografi. Resultatet blir en slags tredimensionell bild. Om man kombinerar flera sådana hologrambilder kan man få effekten att när man tittar från olika håll ser det ut som om ett föremål förvandlas till ett annat! Det är inte så lätt att förklara hur man gör hologram, men låt mig göra ett försök med hjälp av bilden nedan! Det hela bygger på att ljus från en laser har mycket välbestämda egenskaper. När man gör ett hologram så belyser vi filmen samtidigt med laserljus från två håll - dels med ljus som reflekteras från föremålet vi vill fotografera, dels med en "referensstråle" som gått direkt från lasern. Detta är möjligt eftersom vi delar upp laserljuset med en stråldelare, innan det leds vidare med speglar och linser. För att förstå vad som händer när ljusstrålarna möts vid filmen måste man veta litet mer om (laser)ljus. Det visar sig att
laserljuset kan beskrivas som en vågrörelse - precis som ljud, eller som vågor i havet. När havsvågor från olika håll kommer in mot en strand kan man se hur resultatet ibland blir en större våg men ibland motverkar de varandra och resultatvågen blir liten. Fysiker kallar detta fenomen "interferens". En liknande effekt uppstår när laserstrålarna möts vid filmen - beroende på hur lång sträcka de har färdats från stråldelaren till filmen kommer de att mötas t.ex. "vågtopp mot vågtopp" eller "vågtopp mot vågdal". I det första fallet får vi en intensivare ljusfläck än i det andra. På så sätt uppstår ett "interferensmönster" på filmen - och i detta mönster finns information om det avbildade föremålets tredimensionella utseende, inte bara en platt yta som när vi tar bilder med en vanlig kamera. När vi framkallat bilden och lyser på den med laserljus får vi tillbaka en skarp 3D-bild med djupkänsla i. Om vi lyser på bilden med vanligt ljus blir bilden litet suddigare - det beror bland annat på att vanligt ljus är en blandning av en massa olika färger, och inte bara en som laserljuset. Om du slår upp holografi i Nationalencyklopedin får du mer information. Holography innehåller en ganska detaljerad beskrivning - länk 2 är en mindre omfattande svensk version av denna. Nyckelord: hologram [5]; interferens [14]; synvilla [6]; 1 http://www.michaelbach.de/ot/ Blandat [10647] Svar: Se även fråga 3451 Nyckelord: synvilla [6]; stroboskopeffekt [3]; Blandat [3451] Svar: Antag att vi filmar ett hjul med ekrar. Vinkelavståndet mellan
två ekrar är 1 enhet. Antag att hjulet snurrar 0.9 enheter
mellan två bilder. Nästa eker har då inte riktigt hunnit
fram till läget för den förra ekern, den ligger 0.1 enheter
efter. Hjulet som snurrar framåt med hastigheten 1, ser alltså ut att snurra bakåt med hastigheten 0.1. Fundera: Hur snurrar hjulet på filmen, om det snurrar 1.0 enheter
mellan två bilder i sället för 0.9? Här är en demonstration och förklaringen till effekten på svenska och engelska: Se även fråga 1336 Nyckelord: stroboskopeffekt [3]; synvilla [6]; Ljud-Ljus-Vågor [3204] Svar:
Lärdom: Det vi ser är inte verkligheten, utan den bild som
ögat och hjärnan har tolkat. Se även fråga 3139 Nyckelord: synvilla [6]; färg/färgseende [39]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.