Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

5 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [13558]

Fråga:
Jag jobbar som lärare på ett högstadium och har fått en fråga av en elev som jag inte kan ge något bra svar på. Månen ser större ut när den står i horisonten än när den står mitt uppe på himlen. Är det enbart en synvilla eller finns det en annan förklaring till varför vi upplever det så?
/carina s, nyhem, ängelholm

Svar:
Det är en synvilla, eller, om man så vill, en perspektiveffekt. Egentligen ligger ju månen t.o.m. lite längre bort när den är vid horisonten. Det finns flera rimliga förklaringar till synvillan: att månen ser större ut när vi kan jämföra den med föremål vid horisonten eller att himlavalvet inte uppfattas som en sfär utan som tillplattat i zenit (rakt upp). Detta skulle ge oss intrycket att månen är längre bort vid horisonten än när den är högt upp. Flytta gubben på bilden under länk 1 så ser du en liknande synvilla. Bilden nedan (från länk 2) visar samma sak: bollarna har samma vinkelstorlek, men den bortre ser större ut.

Diskussion

Kan detta verkligen ha en sådan effekt så att man ser detaljerna så tydligt som man faktiskt gör ibland? Man ser ju kratrarna tydligt. Jag läste att månen har en eliptisk bana och att avståndet mellan jorden och månen kan variera upp till 50000 km.
Kuno L, Staffanstorp

Månens avstånd varierar mellan 357000 och 407000 km. Det är bara c:a 10% skillnad, så det kan inte vara förklaringen. Jag har inte märkt att man ser t.ex. kratrar bättre när månen är nära horisonten. Klart är att man ser kratrar sämst vid fullmåne, eftersom den synliga ytan belyses av solen rakt från riktningen mot jorden. Kratrar och berg ger alltså inga skuggor och är därmed svåra att se.

Varför ser man detaljer på månen bättre när den står lågt? Om man menar fullmånen kan det finnas en rimlig förklaring: När fullmånen står lågt är även solen nära horisonten och det är inte mörkt. Ögat har då en liten pupillöppning, och man ser skapt (liten bländare - skarpare bild). När fullmånen står högt är det mitt i natten, pupillen är stor, och man ser sämre. Dessutom lyser fullmånen så starkt att man blir bländad. Eftersom månen är så liten räcker månljuset inte till för att blända ner pupillen och ytljusstyrkan på näthinnan blir mycket stor.

Se nedanstående länkar och http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2008/16jun_moonillusion/



/Peter E

Nyckelord: månens synbara storlek [1]; synvilla [5];

1 http://science.howstuffworks.com/question491.htm
2 http://faculty.washington.edu/somurray/sizedemo.html

*

Blandat [12841]

Fråga:
Hej. Jag noterade en intressant sak igår. Solen sken in genom fönstret och ljuset begränsades av en skarp "skuggkant" på väggen (orsakad av fönsterkarmen). När skuggan av mitt ansikte närmade sig skuggkanten och kom tillräckligt nära böjde sig skuggan av mitt ansikte sig in mot skuggkanten.

Hur kommer sig detta fenomen?

MVH Mattias
/Mattias W, FryshusetsKunskapsCentrum, Stockholm

Svar:
Mattias!

Din observation verkar mycket svår att förklara, särskilt utan att ha närmare kännedom om ljusförhållandena och geometrin i rummet där du befann dig. En stunds funderande ledde dock till två tänkbara förklaringar. Den jag håller för troligast är att du själv, när du böjde dig närmare väggen, plötsligt blev belyst även från ett annat håll än tidigare. Det skulle ju få som konsekvens att din skugga ändrade position i förhållande till den från fönsterkarmen. Det verkar inte sannolikt att skuggans förflyttning skulle bero på något ljusspridnings eller -brytningsfenomen.

Det skulle eventuellt också ha kunnat röra sig om någon slags synvilla - det finns ju en del klassiska sådana som har att göra med ögats respons på mörka och ljusa ytor. Bilden nedan visar en sådan synvilla: den horisontella "balken", som egentligen är enfärgad, ser ut att vara mönstrad i olika gråa schatteringar eftersom våra ögon påverkas av bakgrunden. Även om du inte tror att det du såg kan förklaras på detta sätt, rekommenderar jag ett besök på sajten 37 Optical Illusions & Visual Phenomena (bilden är hämtad därifrån) och länk 1.

Hör gärna av dig igen om du kommer på vad som egentligen orsakade det du såg!



/Margareta H

Nyckelord: synvilla [5];

1 http://fragelada.fysik.org/resurser/opticalillusions.pdf

*

Ljud-Ljus-Vågor [12824]

Fråga:
Hej! Vi håller på med synvillor på våra fysiklektioner just nu och jag har fått ett uppdrag av min lärare att ställa en fråga. I hobbyaffärer finns det linjaler att köpa som har figurer, och dom ändrar på sig om man vrider på linjalen. Vad beror det på? Det är lite svårt att förklara vad jag menar men jag hoppas att ni förstår mig.
/Oskar M, Prästängsskolan, Eksjö

Svar:
Oskar! Synvillor är roliga att experimentera med, inte bara för att de är skojiga ur fysiksynpunkt, men även för att man kan lära sig en massa om hur vi människor uppfattar ljus! Jag rekommenderar ett besök på Länk 1 nedan - där hittar du en massa olika experiment och synvillor!

När det gäller dina fråga om linjalerna, så är jag inte helt säker på att jag vet vad du menar, men jag tror att det handlar om samma sorts bilder som finns på kreditkort och nya sedlar (t.ex 100-kronorssedlar).

De kallas hologram, och är gjorda med en speciell fotograferingsteknik som heter holografi. Resultatet blir en slags tredimensionell bild. Om man kombinerar flera sådana hologrambilder kan man få effekten att när man tittar från olika håll ser det ut som om ett föremål förvandlas till ett annat!

Det är inte så lätt att förklara hur man gör hologram, men låt mig göra ett försök med hjälp av bilden nedan! Det hela bygger på att ljus från en laser har mycket välbestämda egenskaper. När man gör ett hologram så belyser vi filmen samtidigt med laserljus från två håll - dels med ljus som reflekteras från föremålet vi vill fotografera, dels med en "referensstråle" som gått direkt från lasern. Detta är möjligt eftersom vi delar upp laserljuset med en stråldelare, innan det leds vidare med speglar och linser.

För att förstå vad som händer när ljusstrålarna möts vid filmen måste man veta litet mer om (laser)ljus. Det visar sig att laserljuset kan beskrivas som en vågrörelse - precis som ljud, eller som vågor i havet. När havsvågor från olika håll kommer in mot en strand kan man se hur resultatet ibland blir en större våg men ibland motverkar de varandra och resultatvågen blir liten. Fysiker kallar detta fenomen "interferens".

En liknande effekt uppstår när laserstrålarna möts vid filmen - beroende på hur lång sträcka de har färdats från stråldelaren till filmen kommer de att mötas t.ex. "vågtopp mot vågtopp" eller "vågtopp mot vågdal". I det första fallet får vi en intensivare ljusfläck än i det andra. På så sätt uppstår ett "interferensmönster" på filmen - och i detta mönster finns information om det avbildade föremålets tredimensionella utseende, inte bara en platt yta som när vi tar bilder med en vanlig kamera.

När vi framkallat bilden och lyser på den med laserljus får vi tillbaka en skarp 3D-bild med djupkänsla i. Om vi lyser på bilden med vanligt ljus blir bilden litet suddigare - det beror bland annat på att vanligt ljus är en blandning av en massa olika färger, och inte bara en som laserljuset.

Om du slår upp holografi i Nationalencyklopedin får du mer information. Holography innehåller en ganska detaljerad beskrivning - länk 2 är en mindre omfattande svensk version av denna.



/Margareta H

Nyckelord: hologram [5]; interferens [12]; synvilla [5];

1 http://www.michaelbach.de/ot/
2 http://sv.wikipedia.org/wiki/Holografi

*

Blandat [10647]

Fråga:
Ibland när man tittar på film kan man se synvillan att hjul står stilla eller snurrar baklänges. Vid vilken rotationshastighet börjar de snurra baklänges om man antar att filmens hastighet är 24 bilder i sekunden.
/Olle Ö, Herrestad, Uddevalla

Svar:
Antag att vi har ett hjul med med 24 ekrar. Snurrar det med 1 varv per sekund ser hjulet ut att stå stilla. Detsamma gäller för 2, 3, 4,... varv per sekund. Minskar vi hastigheten en smula från något av dessa värden ser hjulet ut att gå baklänges.
/KS

Se även fråga 3451

Nyckelord: synvilla [5];

*

Ljud-Ljus-Vågor [3204]

Fråga:
Jag har en liten förbryllande "snurra". Den består av en cirkulär skiva med en pinne rakt igenom. Halva skivan (cirkelsektor 180 grader) är svart. Den andra vita delen har korta svarta cirkelbågar på olika avstånd från centrum. När man sedan sätter fart på snurran antar cirkelbågarna olika färger. VARFÖR?
/Klaus S, S:t Eriks gymnasium, Stockholm

Svar:
Vid god belysning ser vi med hjälp av de så kallade tapparna i näthinnan. De finns tre olika sorters tappar, för de tre grundfärgerna. De olika sorterna reagerar olika snabbt för korta ljuspulser. Därför kan man få falska färgupplevelser med en sådan skiva som du beskriver. Skivan kallas för Benhams snurra, se länk 1 nedan. Bilden nedan är bara en illustration hur snurran ser ut, du måste gå till sajten för att se några färger. Se även snackset Benhams skiva .

Lärdom: Det vi ser är inte verkligheten, utan den bild som ögat och hjärnan har tolkat.



/KS/lpe

Se även fråga 3139 och fråga 3216

Nyckelord: synvilla [5];

1 http://www.michaelbach.de/ot/col-Benham/index.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.