Svar:
Detta gäller bara om lamporna är identiska, dvs har samma resistans R. Den utvecklade effekten, som bestämmer temperaturen hos glödtråden och därmed dess ljusstyrka, är P=R*I² där I är strömmen. Strömmen måste vara lika i hela seriekretsen eftersom olika ström skulle skapa ett överskott/underskott av laddning, Kirchhoffs lag fråga 15837 . Dessa skulle mycket snabbt utjämnas av den elektriska kraften, så resultatet är en konstant ström i hela seriekretsen.

Se även fråga 18851 .
/Peter E

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Svar:
Hej Mary! När det gäller elektronikkretsar är det enklast att betrakta de olika komponenterna som svarta lådor. Bry dig inte om hur komponenterna är uppbyggda, det räcker att veta vilka egenskaper de har sett utifrån. En battericell har egenskapen att spänningen mellan de två polerna + och - är t.ex. 1.5V (se figuren). Om du ansluter ytterligare en cell med - polen till + polen, så kommer den andra cellens - pol ligga på potentialen (spänningen i förhållande till jord) +1.5V eftersom polerna är förbundna med en ledare med mycket låg resistans. + polen på den andra cellen kommer då att ligga på 1.5+1.5=3V.

Länk 1 är en lätt förvirrad diskussion om seriekoppling av battericeller. Länken batteri innehåller lite om hur battericeller fungerar.

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14]; batteri [25];

1 https://www.physicsforums.com/threads/why-does-voltage-increase-when-batteries-are-connected-in-series.594520/

Snälla Hjälp!
/Jonas P, YH Kyltekniker, Helsingborg

Svar:
Eftersom glödlampans resistans varierar med strömmen (se fråga 18851 ) måste man resonera lite för att hitta en lösning. Frågan är därför ganska artificiell. Det som räddar lösningen är att glödlampan kopplad med resistorn ger 60 W (hur man nu har mätt det!). Detta betyder att spänningen över lampan är 220 V (märkspänningen) och därmed över resistorn 250-220 = 30 V.

Strömmen genom lampan (och därmed genom den seriekopplade resistorn) är

I = 60/220

Effekten i resistorn är då P = U*I = 30*60/220 = 8.18 W

Resistansen hos motståndet blir

R = U²/P = 30²/8.18 = 110 W
/Peter E

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Svar:
Mer resistans får du genom att sätta in ett motstånd i serie med lampan. Mindre total resistans i kretsen får du om du kopplar ett motstånd parallellt med lämpan. Men detta ändrar inte hur lampan lyser. Det är ju så man gör när man ansluter flera lampor till en strömkälla. Vill du ändra hur en lampa lyser vid konstant spänning får du byta lampa. Utvecklad effekt (lysförmåga) är

P = U²/R

där U är spänningen och R resistansen.

Se även fråga 13729 och 18851 .
/Peter E

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Jag håller på att studera Fysik på distans och det är därför lite knivigt att förstå ibland utan någon lärare.

Just nu läser jag om elektricitet och här är en uppgift jag undrar över:

Det är ett kretsschema med motstånd 15 och 25 ohm, samt en spänning på 4,5 volt. Och frågan lyder: Hur stor är strömmen genom 25 Ohm motståndet?

Jag förstår att man ska använda sig av Ohms lag, men är det så enkelt att man endast ska dela 4,5 med 25?

Med vänlig hälsning Rebecka
/Rebecka Ö, Distans, Broaryd

Svar:
Hej Rebecka!

Man måste även veta hur motstånden är kopplade. Om de är seriekopplade (till vänster i nedanstående figur) blir totala motståndet 15+25=40 Ohm. Då blir strömmen

4.5/40 = 0.11 A

Om motstånden är parallellkopplade ligger hela spänningen 4.5 V över motstånden, och strömmarna genom motstånden blir

4.5/25 = 0.18

4.5/15 = 0.3

Totala strömmen genom båda motstånden blir alltså 0.18+0.3=0.48 A.

Vi kontrollerar detta genom att räkna ut resulterande motståndet för de två parallellkopplade motstånden:

1/R = 1/15 + 1/25 = 0.107, dvs R = 9.38

Totala strömmen blir då 4.5/9.38=0.48 A, vilket stämmer med ovanstående värde.

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Svar:
Det beror på att totala resistansen i kretsen ökar när du tar bort en parallellkopplad lampa. Strömmen blir då mindre, och lampan lyser mindre.

Om alla lampor har resistansen r och resulterande resistansen för två parallellkopplade lampor är r₁ får vi

1/r₁ = 1/r + 1/r = 2/r

dvs r₁ = r/2

Kretsens totala resistans blir då:

r/2 + r = 3r/2

Med en av de parallellkopplade lamporna bortkopplad blir kretsens totala resistans:

r + r = 2r

alltså större, så strömmen blir mindre (Ohms lag I = U/R).

Se även fråga 13729 .
/Peter E

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Svar:
Pluspolen på det ena batteriet (b) är kopplad med en ledare till minuspolen på det andra (a), se nedanstående figur. Strömmen i kretsen måste vara densamma i varje punkt. Om den inte är det kommer laddning att ansamlas och laddningsbärarna påverka varandra så att ansamlingen av laddningsbärare försvinner.

      a   b

    I     I        
----I I---I I----
|   I     I     |  
|               |
--->--X----------   
   i           

Jag uppfattar ditt problem så att du inte kan se varför det flyter ström från b till a. Eftersom dessa punkter är förbundna med en ledare kan man tycka att de har samma potential, så finns det inget som driver strömmen. I själva verket är resistansen inte exakt noll, så när det flyter ström i kretsen bildas en liten potentialskillnad mellan a och b.

Om spänningen över ett batteri är V så kommer spänningen över lasten X (t.ex. en glödlampa) att vara 2V.

Se även fråga 18590 .
/Peter E

Nyckelord: batteri [25]; serie- och parallellkoppling [14];

Men i en parallellkoppling är spänningen densamma. Oavsett om det sitter olika stora motstånd i parallellkopplingen. Varför är det så?

Sen fattar jag inte heller varför motståndet blir mindre om de parallellkopplas. (jag förstår ju hur det bli på detta viset rent mattematiskt via U=RI men vad som händer rent fysiskt skulle jag gärna vilja veta)

Jag har verkligen försökt hitta ett svar i boken (ergo fysik) men det finns inga.
/Jonny a, Bäckäng, Borås

Svar:
Föreställ dig strömmen som trafik på motorvägen. Motstånden är sträckor där trafiken går i en fil. Det är klart att två sådana sträckor i följd (seriekoppling) orsakar mer fördröjning än en enfils-sträcka.

Parallellkoppling motsvarar en enfilig väg som över en sträcka blir tvåfilig. Motståndet blir mindre med två parallella filer.

Ledningarna till motstånden har ingen resistans (oändligt många filer vilket ger noll fördröjning av trafiken). Ändarna på motstånden har då samma potential, dvs spänningen över motstånden är densamma, se nedanstående figur.

Se även fråga 13729 .

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Ursprunglig fråga:
Vi labbade med eleverna seriekoppling och parallellkoppling av lampor.

Enligt teorin skall strömstyrkan för seriekoppling minska till hälften om man byter från en lampa till två lampor, bli en tredjedel om man har tre lampor och så vidare..men i praktiken blir inte resultatet det! Strömtyrkan minskade nog men mindre än det teoretiska. Tänker man sig att sladdarnas resistans påverkar oxå så borde ju strömstyrkan minska mer än det teoretiska.
/Svante K, Finland

Svar:
Svante! Din teori gäller bara om resistansen hos lamporna är konstant, dvs samma när de är tända som när de är släckta. Ledningarna bör normalt ha så litet motstånd att de inte påverkar spänningen.

Om du mäter resistansen för en släckt lampa med en ohmmeter så finner du att resistansen är c:a 40 ohm. För en 40 W lampa ansluten till 230 V blir resistansen

R = U²/P = 230²/40 = 1300 ohm.

Anledningen är helt enkelt att resistansen hos glödtråden ökar med temperaturen. Ju varmare glödtråd desto högre resistans. När man tänder lampan får man under en mycket kort stund mycket hög ström. Effekten i en kall glödtråd blir

P = U²/R = 230²/40 = 1300 W

På en bråkdel av en sekund stiger temperaturen och motståndet tills ett jämviktsläge med effekten 40 W inställer sig.

Strömmen blir enligt Ohms lag

I = U/R = 230/1300 = 0.18 A.

Vad händer om man seriekopplar två lampor? Om resistansen vore densamma skulle vi få strömmen

I = U/(2R)

Men eftersom strömmen är mindre blir även uppvämningen mindre. Du får då en lägre resistans än 2R, så strömmen blir mer än hälften av värdet med en lampa. Detta är precis vad du observerade.

Lägg märke till att lampor uppför sig helt annorlunda än resistorer! Resistorer har konstant resistans eftersom man normalt inte låter strömmen bli så hög att de värms upp till höga temperaturer.
/Peter E

Nyckelord: glödlampa [18]; *vardagsfysik [62]; serie- och parallellkoppling [14]; resistans [12];

Svar:
Du säger inte vad för batterier du använder och vilken spänning lampan behöver.

Om du parallellkopplar batterier så påverkas inte spänningen. Det är alltså troligt att lampan lyser svagt eftersom den egentligen kräver högre spänning. Om du i stället seriekopplar batterierna kommer spänningen att bli dubbelt så hög, och lampan kommer att lysa bättre.

Eftersom lampors resistans ändras med temperaturen är sambandet mellan ström och spänning lite krångligt. Om man har vanliga motstånd (konstant resistans R) gäller för batterier med spänningen U:

Parallellkopplade batterier: spänning U, ström U/R.
Seriekopplade batterier: spänning 2U, ström 2U/R, dvs dubbla strömmen.
/Peter E

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

1/R=1/R1 + 1/R2 + 1/R3 ?

Förklara gärna , min lärare kan inte ..
/Lisa S

Svar:
Det första sambandet ger inget, men du kan härleda uttrycket från Ohms lag (U=R*I) och Kirchhoffs lag (summan av inkommande strömmar i varje punkt är lika med summan av utgående strömmar*). Vi har två parallellkopplade motstånd 1 och 2. Totala strömmen genom kretsen är då enligt Kirchhoffs strömlag

I = I₁ + I₂ = U/R₁ + U/R₂ = U(1/R₁ + 1/R₂) = U/R

Alltså ges den resulterande resistansen av

1/R = 1/R₁ + 1/R₂

För seriekopplade motstånd får man eftersom strömmen genom båda är lika:

U = I*R₁ + I*R₂ = I(R₁+R₂) och

R = U/I = R₁ + R₂

____________________________________________________________
* Laddningen i varje punkt måste bevaras, dvs vad som går in måste komma ut.

Se vidare Ohm's_law och Kirchhoff's_circuit_laws .

Nedan visas strömmen som funktion av spänningen med konstant resistans, hög resistans till vänster och låg till höger.

Nyckelord: resistans [12]; serie- och parallellkoppling [14];

Svar:
Hej Anna! Alla bra frågor får svar !

I elljusstakar och julgransbelysning är lamporna kopplade i serie, se fråga 13729 . Lamporna delar då upp spänningen mellan sig. Om nätspänningen är 220V och vi har t.ex. 16 lampor i en julgransslinga så får varje lampa spänningen 220/16 = 14V.

Om vi i stället har en elljusstake med t.ex. 5 seriekopplade lampor så blir spänningen över varje lampa 220/5 = 44V.

Man behöver alltså helt olika lampor. Märkspänningen för den korrekta lampan räknar du ut som 220/(antalet lampor). Men denna information räcker inte om du redan har lampor. Då måste även effekten (watt-talet) matchas, annars lyser lampan inte som den skall och går eventuellt sönder.

Låt oss anta vi vill att lamporna skall vara på 3W.

Effekten P ges av

P = U*I

Vi kan då räkna ut strömmen I i julgransslingan som

I = P/U = 3W/14V = 0.21A (ampere)

För ljusstaken får vi

I = P/U = 3W/44V = 0.07A

Du ser alltså att lamporna har mycket olika ström eftersom resistansen är olika.

Sätter du lampan från julgransbelysningen i ljusstaken kommer den att lysa dåligt. Om du i stället sätter in lampan från ljusstaken i julgransbelysningen så kommer den att lysa med så hög effekt att den går sönder.

Det är alltså lite krångligt. Det enklaste du kan gära när du köper en reservlampa är att matcha både spänningen (V) och effekten (W). Sen måste förstås gängorna passa också!

Kommentar: Vi har i ovanstående resonemang bortsett från att vi har växelström, men detta ändrar inte slutsatsen.
/Peter E

Se även fråga 4018

Nyckelord: glödlampa [18]; serie- och parallellkoppling [14];

Svar:
Figuren nedan visar hur man kopplar två motstånd i serie och parallellt. Motstånden är de fyrkantiga komponenterna. Om motstånden har resistanserna R₁ och R₂ ges det resulterande motståndet R av:

Seriekoppling: R_s = R₁ + R₂

Parallellkoppling: 1/R_p = 1/R₁ + 1/R₂

Vid seriekoppling flyter samma ström genom motstånden. Man får då (Ohms lag U=R*I) ett spänningsfall över motstånden och ledningen mellan motstånden har en potential som är skild både från batteriets pluspol och dess minuspol.

Vid parallellkoppling delar strömmen upp sig mellan de olika vägarna, och det kan flyta olika mycket ström genom motstånden: motståndet med lägst resistans får högst ström. Om strömmen genom batteriet är i och strömmen genom R₁ och R₂ är i₁ resp. i₂ gäller enligt Kirchhoffs 1:a lag att

i = i₁ + i₂

Om inte detta villkor är uppfyllt, skulle vi få en ansamling av laddning i en ledning. Detta är omöjligt eftersom ledningen inte har någon resistans.

I ditt fall är motstånden glödlampor. I fallet parallellkoppling får båda lamporna full batterispänning och lyser starkt. I fallet seriekoppling delar lamporna på batterispänningen och lyser svagt.

Se även fråga 13307

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14]; resistans [12];

1 http://faktabanken.nu/motkopp.htm

a Bestäm storheter (ström, effekt och resistans) för de båda lamptyperna. Nu byter jag lampor skrek lillebror otåligt. Det kan väl inte hända något farligt när det är 16 ljus i granen och bara 7 i ljusstaken. "Nej det är nog bäst att du låter bli det" säger storasyster "för om du gör det tror jag att ljusstakens lampa går sönder och då har vi varken gran eller ljusstake".

b Har storasyster rätt? Förklara med hjälp av beräkningar hur hon kunde dra den slutsats hon gjorde eller visa att hon har fel.
/ebtisam h, malmö

Svar:
Storasyster har rätt, lampan kommer lysa med starkt sken en kort stund, och sedan gå sönder. Eftersom det är en trevlig räkneövning som kan lösas på flera olika sätt, överlämnar vi uppgiften till den som läser det här.
/KS

Se även fråga 13909

Nyckelord: serie- och parallellkoppling [14];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [41]*kemi [13]*meteorologi [17]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [62]*verktyg [8]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [1]aerosol [3]akustik [6]alfasönderfall [6]annihilation [14]antimateria [16]arbete [23]Arkimedes princip [27]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [17]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [14]big bang [34]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [17]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [6]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [9]diffraktion [4]diffusion [1]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [2]dopplereffekt (ljus) [1]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]elasticitet [4]elastisk stöt [11]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [16]elektronskal [11]elsäkerhet [18]energikällor [25]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [13]exoplaneter [13]fallrörelse [21]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [5]Fermats princip [1]ferromagnetism [4]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]friktion [48]friktionskoefficient [5]frågelådan [12]Fukushima [5]fusion [15]fysik [10]fysik, förståelse av [16]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [11]färg/färgseende [32]färgkraften [8]Gaia [3]galax [25]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [22]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [7]gitter [5]g-krafter [16]glasögon [2]gluoner [6]glödlampa [18]gnistkammare [1]golfboll [13]GPS [3]gravitation [3]gravitationslins [5]gravitationsvågor [12]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [4]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [11]helikopter [4]higgspartikeln [9]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [2]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [3]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [5]infraljud [7]interferens [12]Internationella rymdstationen [5]iskristaller [5]istider [7]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [9]jordens inre [11]jordens magnetfält [21]jordens rotation [20]kall fusion [7]kaos [3]kapillärkraft [10]kastparabel [8]Keplers lagar [13]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [9]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [15]kokpunkts/fryspunkts förändring [10]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [12]kosmisk bakgrundsstrålning [14]kosmisk strålning [3]kosmologi [24]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [27]kvark [12]kvasar [3]kylning [6]kärndata [3]kärnenergi [18]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [15]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [5]ljud, interferens [6]ljud, resonans [14]ljudbang [3]ljudhastigheten [19]ljusbrytning [23]ljushastigheten [20]ljusreflektion [16]lorentztransformation [2]luftmotstånd [10]lufttryck [19]luminiscens [5]lutande plan [14]lysdiod [12]lysrör [9]lågenergilampa [13]längdkontraktion [5]magnetisk monopol [4]magnetism [48]magnetron [1]Mars [11]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [2]meteorit [17]mikrovågsugn [23]Milankovitch cykler [2]mobiltelefon, strålning från [4]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [17]månens bana [13]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [5]naturlig radioaktivitet [3]NEO [9]neutrino [16]neutron [4]neutronstjärna [9]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [8]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [14]planeters atmosfär [2]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [26]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [9]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [34]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [5]relativistiskt massberoende [3]relativitetsteorin, allmänna [29]relativitetsteorin, speciella [40]religion [3]resistans [12]resistansförluster [2]resonans [4]richterskalan [2]ringklocka [4]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [5]röntgenrör [3]rörelseenergi [12]rörelsemängd [14]rörelsemängdsmoment [12]satellitbana [12]Saturnus´ ringar [5]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [14]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [4]skruvad boll [9]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [6]solen [2]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [7]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [11]specifik värmekapacitet [21]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [23]statisk elektricitet [9]stearinljuslåga [14]stjärna [3]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [2]strålning, faror med [24]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [39]synvilla [5]sönderfallskonstant [3]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [15]temperaturstrålning [22]termodynamik [16]termometer [7]termos [3]Three Mile Island [2]tid [9]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [12]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [11]totalreflektion [7]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [8]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [12]tyngdlöshet [12]ultraljud [8]universums expansion [15]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [6]UV-ljus [11]vakuum [7]vatten/is [34]vattenkraft [7]vattenpump [2]Venus [10]verkningsgrad [21]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [4]WIMPs [3]vindavkylning [3]vindenergi [9]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [7]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [6]värmeöverföring/transport [39]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [31]ytspänning [18]årstider [4]ögat [16] (Enda villkor)
Definition:	absoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantimateriaarbetearkimedes principasteroidastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbrewstervinkelnbrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcitronbattericorioliskraftendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltondensitetdielektrisk polarisationdiffus reflektiondiffusiondimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalemissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånfissionfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålninghertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkonservativ kraftkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionrefraktionrelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansrussells tekannarörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsingularitetsi-prefixsjälvinduktansskottsekundslumpvisa mätfelsnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatstidtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtotalreflektiontransformatortransparenstrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettunga massantvillingparadoxentyngdtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylningvakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmeöverföringvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.