Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 5 frågor/svar hittade Ljud-Ljus-Vågor [21084] Fråga 2: jag undrade varför resonanslådan hos en gitarr inte är fyrkantig? vad har det med att göra? tacksam för svar! Svar: En resonanslåda enligt ovan förstärker tonen motsvarande 1/4 våglängd, se fråga 19324 ljudhastigheten = våglängden*frekvensen dvs våglängden = ljudhastigheten/frekvensen = 340/440 = 0.772 m En kvarts våglängd blir då 0.772/4 = 0.193 m = ungefär 19 cm. 2 En fyrkantig resonanslåda för en gitarr är ingen bra idé eftersom i huvudsak en enda ton förstärks. Det skulle låta ganska fjuttigt. För ett bra ljud måste fler toner och övertoner förstärkas. Detta är ingen exakt vetenskap - man förstår t.ex. fortfarande inte varför stradivariusviolinen (se fråga 15400
Se fråga 384 Nyckelord: resonans [5]; Ljud-Ljus-Vågor [20616] Denna sida verkar mest vända sig till skolbarn/ungdomar, men jag har en väldigt specifik fundering och google tog mig hit. Jag tester min fråga. :) Jag håller på att bygga ett stort instrument, där man slår med pingisrack på rör som är öppna i bägge ändar. Jag utgår ifrån 10 st rör som är ca 160 cm långa med ca 10 cm inre diameter, dessa ska alltså kapas i längder och bilda en pentatonisk skala, är tanken. Min fråga som är alltså: Hur räknar jag ut på vilka längder jag ska kapa mina pipor? Piporna i sina fulla längder ljudar i giss, vilket blir lämpligt som grundton. Om jag kunde få lite guidning i denna fråga så vore jag mycket tacksam! Allt gott. Svar: Jag förstår inte riktigt vad för sorts instrument du vill bygga. Det låter mest som en marimba utan slagplattor, se marimba Problemet är att om du slår direkt på rören så får du en ton som är en resonans hos röret inte hos luften i röret. Du får alltså ingen förstärkning från rören. För att få detta skall rörets längd (för öppna rör) vara en halv våglängd. Se fråga 17549 Nyckelord: musikinstrument [19]; resonans [5]; Ljud-Ljus-Vågor [17549] Svar: För alla vågrörelser finns det ett samband mellan frekvensen f, våglängden l och utbredningshastigheten v: f l = v Våglängden ges alltså med ljudhastigheten 340 m/s av l = v/f = 340/440 = 0.77 m Klockan och kläppen har olika egenfrekvens eftersom de är olika utformade och av olika storlek. I klockan får man en vibration med en viss frekvens (resonans) som bestäms av diametern hos nederdelen av klockan. Klockan vibrerar länge eftersom det finns en naturlig svängningsmode. För kläppen däremot finns inte samma möjlighet att sätta upp en svängning - då tyngdpunkten måste vara still har kläppen färre möjligheter än klockan eftersom klockan är ihålig men kläppen solid. Den höga anslagstonen som kommer från kläppen och klockan dör snabbt ut och det återstår för en välgjord klocka endast några harmoniska toner från klockan. Pröva med att slå på en hammare på kläppen, så skall du se att den ger ifrån sig höga frekvenser som snabbt dör bort eftersom den är liten och solid. Länk 1 innehåller mer än vad du någonsin vill veta om kyrkklockor. Se även Kyrkklocka Nyckelord: resonans [5]; Kraft-Rörelse [17313] Svar: Först, jag tycker inte att ordet varför är bra när det gäller fysik. Man kan beskriva hur naturlagarna ser ut, men varför de just är som de är vet vi inte. Vi antar att naturlagarna inte varierar med tiden och platsen i universum, men det vet vi egentligen inte heller. Varför är för mig mer filosofi/religion än fysik. Resonans är ett mycket vanligt fenomen i fysiken. Det förkommer både i klassisk fysik (t.ex. pendel, gitarrsträng, orgel) och dels i kvantmekaniken (t.ex. atomers absorption av vissa vågängder av elektromagnetisk strålning, kärnreaktioner). Det är emellertid inte svårt att se hur resonans uppkommer. Man kan dela upp problemet i två delar: vilken egenfrekvens har systemet och varför påverkas det mer om frekvensen av påverkan är nära egenfrekvensen. Vi kan ta en plan pendel (gunga) som exempel. Svängningstiden T ges av T = 2p*sqrt[l/g] (se fråga 14065 I fråga 384 Nyckelord: resonans [5]; Ljud-Ljus-Vågor [384] Svar: Resonans är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud, accelerationer och energiinnehåll ökar kraftigt. Ökningen beror av frekvensen och blir maximal då frekvensen är nära lika med det odämpade systemets egenfrekvens. Resonans För att förstå resonans ska vi ta ett enkelt exempel. Ett barn gungar och någon "puttar på". Gungan svänger av sig själv med en viss takt (se fråga 14065 Alltså: Vill man överföra energi till ett svängande system så ska man göra det i takt med systemets egen svängning. Experiment: Håll nere en tangent på ett piano så att det inte låter något. Slå sedan på andra tangenter och se när du kan få strängen på den nedtryckta tangenten att låta! Nu till stämgaffeln. Svängningarna från stämgaffeln sätter igång svängningar i resonanslådan. Energin till detta kommer från stämgaffeln. Resonanslådan har mycket bättre kontakt med luften än stämgaffeln (ytan är ju större), så överföringen av energi från stämgaffeln till luften (ljud) blir effektivare med en resonanslåda. Testa: Undersök hur länge en stämgaffel ljuder om den är
respektive inte är kopplad till en resonanslåda. Nyckelord: ljud, resonans [18]; resonans [5]; Frågelådan innehåller 7553 frågor med svar. ***
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.