Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 1 frågor/svar hittade Kraft-Rörelse [14434] Svar: 1 Statisk laddning När man river av folien blir den statiskt laddad. Det märker du eftersom den dras till andra föremål. Hur kan det komma sig att den även dras mot föremål som bör vara oladdade, t.ex. en plastburk direkt från skåpet? Jo, det beror på att laddningen hos plastfilmen attraherar den motsatta laddningen i plastburken. Om plastfilmen är positivt laddad och burken oladdad ser det schematiskt ut så här: ++++ plastfilm ++++ -+plastburk Eftersom plastfilmens plusladdning är närmare plastburkens negativa laddning än dess positiva, så får vi en attraktion. Att laddningarna separeras i plastburken kallas dielektrisk polarisation. 2 van der Waals-krafter Om två ytor kommer mycket nära varandra kan man få en attraktion som beror på att molekylerna polariseras - en effekt som liknar den ovan beskrivna inducerade polarisationen. 3 Lufttrycket (sugkoppseffekten) Om man stryker plastfilmen så att den ligger tätt an till ytan (kan vara metall, glas eller plast), så hindrar lufttrycket plastfilmen att släppa taget mot ytan. Lufttrycket motsvarar på varje cm2 tyngdkraften på 1kg, så filmen sitter bra fast. Jag misstänker att 3 är den viktigaste effekten eventuellt i kombination med 2 som hindrar plastfilmen från att glida i sidled. Initialt för att få filmen att fästa är 1 utan tvekan viktig. Gladpackens fysik är emellertid ett outforskat område där det fortfarande finns mycket att göra. Man skulle kunna testa min teori genom att sätta in ett glas med fastsatt plastfolie i en vakuumkammare (en förångningsanläggning med en sådan där fin glaskupa så man kan se vad som händer) och pumpa vakuum. Om plastfilmen ramlar av är min teori korrekt, annars får vi komma på något bättre! Skriv gärna ett inlägg i diskussionsforumet om du gjort experiment med gladpack. Nyckelord: plastfolie [1]; statisk elektricitet [12]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.