Grundtonen i en halvöppen pipa har frekvensen 100 Hz.

Vilken frekvens har den andra övertonen?
/Samuel E, Polhemskolan Lund, Staffanstorp

Svar:
Begreppen överton, grundton och delton definieras i fråga 18992 . Observera att skillnaden mellan delton och överton är att grundtonen ingår i delton men inte i överton. Det gäller alltså att första övertonen är delton nummer 2. Figuren nedan från Overtone#Musical_usage_term visar de första två övertonerna för en halvöppen pipa.

Om grundtonen har frekvensen 100 Hz (n=1) får alltså första övertonen frekvensen 100*n=100*3=300 Hz och andra övertonen 100*5 = 500 Hz.

Nyckelord: musikinstrument [19]; delton [2]; orgelpipa [4];

Svar:
Wikipedia beskriver det så här (Elgitarr ): Pickupen består av en magnet och en spole. När metallsträngarna vibrerar i fältet från magneten skapas en ström i spolen som varierar i takt med strängens vibrationer. Denna ström kan sedan förstärkas och producera ljudet från gitarren, som normalt sett har mycket lite ljud i sig själv.

Strängen ändrar alltså magnetfältet och denna ändring inducerar (se fråga 15153 ) en ström i spolen som är lindad kring magneten. Anledningen till att gitarrsträngen kan påverka magnetfältet är att det finns fria elektroner i gitarrsträngen (stålsträng måste det vara, nylonsträngar fungerar inte). Strängens rörelse i magnetfältet får elektronerna att röra sig vilket orsakar en ström i strängen. Denna ger upphov till ett magnetfält som påverkar spolen.

Se även fråga 19082 .
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

Ursprunglig fråga:
Hur kan man på ett bra sätt förklara för Fysik 2 elever varför ljudet reflekteras i en öppen pipa (så att stående vågor uppstår)
/Linda G, Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke

Svar:
Det beror på att den akustiska impedansen ändras i gränsen pipa/fria luften. En del av ljudet reflekteras då tillbaka in i pipan.

Tyvärr blir man inte mycket klokare av det . Jag kan inte komma på en enkel bild av vad som sker.

Man kan i stället hitta en liknande process som är mer välkänd: reflektion av ljus i en glasskiva: ändringen av brytningsindex gör att en del av ljuset reflekteras. I den öppna ändan av pipan kan ljudet (ändringar i lufttryck) växelverka med omgivningen, den akustiska impedansen ökar varvid en del av vågen reflekteras. Den reflekterade vågen adderas till den utgående varvid en stående våg bildas.

Stående våg är ett vågfenomen som bildas av två vågrörelser som rör sig i motsatta riktningar och är superponerade (överlagrade) på varandra. Därigenom uppstår noder och bukar. Vågen ser ut att stå stilla - en stående våg. (Stående_våg )

Akustisk impedans är hur mycket rörelse en ljudvåg skapar på material. Rörelse betyder att ljudvågen fortsätter i det nya materialet. Är det skillnad mellan två olika medium kommer en del av ljudvågen att reflekteras. Ju större skillnad det är mellan medierna desto mer ljud reflekteras. (Akustisk_impedans )

Akustisk impedans är analogt med elektrisk impedans som är ett mått på motståndet som påverkar strömmen om man anbringar en spänning.

Länk 1 och 2 innehåller mer eller mindre lättförståeliga förklaringar som är ekvivalenta med ovanstående.

Se även diskussionen i fråga 20588 om förståelse av fysik.
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19]; ljud, resonans [19];

1 https://physics.stackexchange.com/questions/150929/question-on-open-organ-pipe
2 http://123iitjee.manishverma.site/open-organ-pipe-reflection-q-a/

Ursprunglig fråga:
Hej! Jag undrar varför tonerna på en gitarrsträng blir lägre (mörkare) när strängen är längre och högre (ljusare) när strängen är hårt spänd. Jag vet att det har något med frekvensen att göra men kan inte få ihop det! Jag undrar även varför ljudet påverkas så mycket av att strängarna är olika tjocka.
/Elina O, Fågelskolan, Lund

Svar:
Elina! Man kan resonera på olika sätt.

Man kan se svängningen hos strängen som en harmonisk svängning, se fråga 18042 . Spänningen i strängen motsvarar konstanten k i Hookes lag. Då k motsvarar spänningen kommer högre spänning ge en högre ton (kortare svängningstid). Om strängen är tjockare har den högre massa (m i formeln), vilket ger mer motstånd för svängningen, större T och därmed lägre ton.

Längden på strängen är också av betydelse eftersom strängarna är fixa i båda ändarna. Svängningen måste alltså har en nod (strängen rör sig inte) i båda ändar. Den lägsta möjliga tonen motsvarar då 1/2 våglängd - grundtonen. Av övriga toner försvinner alla utom några s.k. övertoner som har en våglängd på 1/2, 1/3,... gånger grundtonen. Dessa övertoner har alltså kortare våglängd och därmed högre frekvens.

Grundtonen och övertoner är stående vågor som kan ses som två vågor som rör sig åt olika håll, se bilden nedan och Stående_våg . Grund- och övertonerna bestäms då av vågornas hastighet och strängens längd. Längre sträng betyder att det tar längre tid för de rörliga vågorna att gå längs strängen. Längre tid betyder lägre frekvens och alltså en lägre ton.

Se även String_instrument#Changing_the_pitch_of_a_vibrating_string och Stränginstrument .

Nyckelord: musikinstrument [19];

Denna sida verkar mest vända sig till skolbarn/ungdomar, men jag har en väldigt specifik fundering och google tog mig hit. Jag tester min fråga. :)

Jag håller på att bygga ett stort instrument, där man slår med pingisrack på rör som är öppna i bägge ändar. Jag utgår ifrån 10 st rör som är ca 160 cm långa med ca 10 cm inre diameter, dessa ska alltså kapas i längder och bilda en pentatonisk skala, är tanken. Min fråga som är alltså:

Hur räknar jag ut på vilka längder jag ska kapa mina pipor? Piporna i sina fulla längder ljudar i giss, vilket blir lämpligt som grundton.

Om jag kunde få lite guidning i denna fråga så vore jag mycket tacksam!

Allt gott.
/Fredrik K

Svar:
Vi försöker besvara alla frågor som uppfyller principerna i länk 1.

Jag förstår inte riktigt vad för sorts instrument du vill bygga. Det låter mest som en marimba utan slagplattor, se marimba .

Problemet är att om du slår direkt på rören så får du en ton som är en resonans hos röret inte hos luften i röret. Du får alltså ingen förstärkning från rören. För att få detta skall rörets längd (för öppna rör) vara en halv våglängd.

Se fråga 17549 för hur man räknar ut våglängden från frekvensen.
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19]; resonans [5];

1 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp

Svar:
Hej Julia! Låt oss se hur läppipan fungerar, se nedanstående bild.

I normalfallet är överänden sluten, dvs vi har en nod (ingen tryckvariation) där. I nederänden finns ett hål på ovansidan, så där har vi en buk (maximal tryckvariation). Grundtonen (den lägsta resonanstonen) är alltså 1/4 våglängd. Vi får samma resultat om vi håller för ovanänden med handen.

Om vi tar bort kolven från ovanänden är den öppen och vi får en buk även i ovanänden. Avståndet mellan två bukar är 1/2 våglängd. Vi har alltså om pipans längd är L:

Sluten överände: 1/4 våglängd - våglängd L*4
Öppen överände: 1/2 våglängd - våglängd L*2

Sluten överände har alltså längre våglängd, dvs lägre (mörkare) ton.

Se även fråga 8713 och Mensur_(musikinstrument)#Labialstämmor .

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Nej, ljudvolymen beror som du säger på amplituden, och den är konstant. Den är ju maxutslaget under en period. Sedan är det som normalt detekteras (t.ex. av örat) ändringen i trycket, så din ekvation kommer att vara cos() i stället för sin(). Man kan inte dela upp ljudet som du föreslår - intensiteten är konstant och beroende av amplituden för en ren sinusvåg. Alla ljud kan sättas samman med sinusvågor.

Se även fråga 11847 och länk 1 (om musikinstrument).
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

1 http://www.howmusicworks.org/103/Sound-and-Music/Amplitude-and-Frequency

2) varför blir ljudet från en elgitarr mycket svagt om gitarren inte är ansluten till en elektrisk förstärkare ?

3) på vilket sätt uppstår ljudet när du blåser i en flöjt?

4) vad är det som gör att tonhöjden ändras när vi håller för ett eller flera av hålen på en blockflöjt?

5) ge exempel på tre instrument där ljudet uppkommer genom att en luftpelare kommer i svängning?

6) vad är det för skillnad i frekvens hos infraljud och ultraljud jämfört med vanligt ljud?

7) du vill att yta ska reflektera ljudet bra, ska ytan då vara jämn eller skrovlig? varför isåfall?
/inna o, st:illian, västerås

Svar:
1 Tonen i ett stränginstrument skapas genom att strängens vibrationer direkt skapar små tryckförändringar med en frekvens som motsvarar strängens egenfrekvens.

2 Därför att elgitarren saknar resonanslåda som i en akustisk gitarr förstärker ljudet. Se Gitarr .

3 Luftströmmen sätter igång en vibration hos luftpelare vars längd bestämmer tonhöjden. Det finns emellertid många olika sorters flöjt, se Flöjt .

4 Olika längd på luftpelaren, se 3.

5 Orgel, flöjt, klarinett. I det senare fallet sätts luften i svängning av ett rörblad, se Klarinett .

6 Se fråga 13958 .

7 Ytan skall vara jämn annars försvagas reflektionen av destruktiv interferens (överlappande vågor med olika fas släcker ut varandra).
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Fanny! Vad gäller grundtonen så ändrar man typiskt stränglängden eller luftpelarens längd. Sedan har varje instrument ett set av övertoner som ger varje instument sitt speciella sound, se fråga 15400 och nedanstående länkar.
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

1 http://answers.yahoo.com/question/index?qid=20061006163035AAfZXOx
2 http://news.softpedia.com/news/How-Do-Musical-Instruments-Work-76545.shtml

Svar:
Anna! Man får först använda sig av kunskapen om standardbeteckningar för fysikaliska storheter. F är normalt kraft (spänningen i strängen) och v är hastighet. När det gäller ett stränginstrument är det inte totala massan utan massan/längdenhet som är intressant. Om vi gör dimensionsanalys på v får vi

sqrt((kg m/s2)/(kg/m)) = sqrt(m²/s²) = m/s

alltså hastighet. Detta är hastigheten med vilken vågen rör sig i strängen. Om vi använder sambandet v = f*l får vi frekvensen hos grundtonen om strängens längd är L (l = 2L):

f = v/l = v/2L

Se även fråga 4311 och String_instrument#Changing_the_pitch_of_a_vibrating_string .
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19]; dimensionsanalys [7];

Svar:
Eftersom ljudhastigheten i helium är högre än ljudhastigheten i luft kommer resonans i en pipa att förskjutas till högre frekvenser i heliumatmosfär, se fråga 10178 . Detta gäller alla instrument där pipans storlek bestämmer tonen, t.ex. orgel och de flesta blåsinstument. För vissa blåsinstrument, t.ex. bleckblåsinstrument (16655 ), är jag tveksam vad som händer eftersom tonen bestäms av läpparnas vibrationer.

Stränginstrument, t.ex. gitarr och piano, är naturligtvis opåverkade eftersom tonen bestäms av strängens längd och övriga egenskaper (spänning, tjocklek).
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Linnea! Vi är inga experter på musikinstrument, men det finns bra beskrivningar i svenska Wikipedia.

Piano Ett piano (eller pianoforte) är ett musikinstrument, tillika stränginstrument och klaverinstrument, utvecklat från hackbrädet och i viss mening cembalon. Den stora skillnaden mellan piano och cembalo är att pianots ton åstadkoms av att en hammare slår an strängen. På cembalon åstadkoms tonen genom en knäppning på strängen, vilket gör att tonstyrkan blir lika stor oberoende av hur hårt man slår an tangenterna. Pianots anslagsmekanism är mycket avancerad - när man trycker på en tangent på ett vanligt hemmapiano rör sig cirka 30 olika delar - och möjliggör kontroll av tonstyrkan via anslaget på tangenterna - därav namnet pianoforte, som antyder att man kan spela både svagt (piano) och starkt (forte). Klavikordet är en annan föregångare, med enklare mekanism. Ett piano har normalt 88 tangenter.

Bleckblåsinstrument Bleckblåsinstrumenten skiljer sig från träblåsinstrumenten genom att tonen framkallas genom läpparnas vibrationer i ett klockformat munstycke. Dessa vibrationer fortplantas sedan i luftpelaren i instrumentet vilket resulterar i en ton.

Instrumenten är oftast tillverkade i mässing (eng: brass) men även andra material förekommer.

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Hej Tobias! Jag kan inte så mycket om musikinstrument så hjälpen blir ganska begränsad.

Du vill bestämma våglängden l. Eftersom våglängden och frekvensen f är relaterade som

l*f = ljudhastigheten

så kan du lika gärna bestämma frekvensen. Det går att göra med en mikrofon, ev. förstärkare och ett oscilloskop. Ett problem är att musikinstrument är mycket komplexa och att klangen i instumentet definieras av övertoner. Dessa är inte lätta att förutsäga (tänk på att ingen egentligen vet varför en stradivariusviolin låter bättre än andra violiner). Du får alltså inte en ren ton från de flesta musikinstrument.

Ett enklare sätt (och den klassiska metoden) att bestämma frekvensen är ju att jämföra tonhöjden med ett stämt instrument, t.ex. ett piano.

Se även Flöjt .
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

Det instrument jag har koncentrerat mig på kallas för Melodika och det har ingen resonanskammare, varvid ljudets egenskaper nästan uteslutande beror på metalltungans egenskaper. Mitt problem är att jag inte riktigt är säker på kopplingen mellan den vibrerande tungans frekvens och frekvensen hos de periodiska tryckförändringarna i luften. Är dessa motsvarande?

Om jag har förstått det hela rätt så fungerar en sträng på så sätt att frekvensen och rörelsen hos strängen förmedlas till luften varvid en motsvarande rörelse uppkommer i luften, och därför säger man att strängens rörelse orsakar ljud. Men för en fritunga orsakar de periodiska luftpuffarnas frekvens ljudet, inte förmedlingen av fritungans vibration och frekvens till luften? Det hela gör mig aningen förvirrad. Om man skulle slå till en fritunga som inte var placerad i en spalt, skulle "frekvensöverföringen" då fungera som hos strängen, dvs vara direkt motsvarande? Tack på förhand!
/Emma F, Platengymnasiet, Motala

Svar:
Hej Emma! Fritungeinstrument (t.ex. melodika, dragspel, munspel, se länk 1) fungerar på så sätt att en luftström tvingas genom en spalt med en metalltunga som genom sina vibrationer stänger och öppnar spalten, se nedanstående bild från länk 1. Man får då en tryckvariation hos den utströmmande luften, och det är denna tryckvariation som uppfattas som ljud.

Din beskrivning av hur ljud uppkommer från en gitarrsträng är hel korrekt. Metalltungan i en melodika har även den en egenfrekvens som bestämmer frekvensen hos ljudet. Om man tar ut en metalltunga ur instrumentet bör den fortfarande ha samma frekvens. Om jag har förstått konstruktionen rätt så går ljudet obehindrat igenom spalten både när tungan är uppåt och när den är nedåt. Det skulle i så fall betyda att melodikan ger en ton som är dubbla frekvensen av metalltungans egenfrekvens. Man bör alltså höra en oktav lägre ton (men säkert ganska svagt) om man knäpper på den. Både metalltungan i ett fritungeinstrument och strängen i ett stränginstrument har alltså en egenfrekvens som bestämmer grundtonen. Klangen hos instrumentet bestäms av mer eller mindre komplicerat set av övertoner. Skillnaden mellan fritungeinstrument och stränginstrument är att

1. Tonen i ett stränginstrument skapas genom att strängens vibrationer direkt skapar små tryckförändringar. I fritungeinstrumentet skapas ljudet genom att luftströmmen hindras av metalltungan.
2. I ett stränginstrument sätter man strängen i vibration gemom att man knäpper (gitarr), slår (piano) eller gnider (violin) på strängen. I ett fritungeinstrument är det luftströmmen som skapar vibrationen hos metalltungan.

Nyckelord: musikinstrument [19];

1 http://en.wikipedia.org/wiki/Free-reed_instrument

Dean Markley är ett företag som tillverkat strängar i många år och gör det med barvur. Strängarna tillverkas i Kalamazoo, Michigan USA och är av mycket hög kvalitet.

Blue Steel tillverkas i USA med en mycket speciell metod. Man väljer ut mycket bra stål som används för att sedan frysas ned till minus 320 grader fahrenheit där de får vara en exakt tidsperiod. Efter detta så "tinas" de upp, sakta och kontrollerat tills de når den tempratur de skall ha. Denna unika metod som kallas Cryogenic ger en renare sträng med mer "highs and lows" och inte minst en längre livstid och en bättre förmåga att hålla tonen!
/Daniel J, Rudbeck, V-ås

Svar:
Att kyla ner något till under absoluta nollpunken är, som framgår av namnet, omöjligt. Temperaturen -320^oF är -196^oC (se konverterare under länk 1), vilket är över den absoluta nollpunkten -273.15^oC. I själva verket är det lika med kväves kokpunkt -195.79^oC (se WebElements ).

Gitarrsträngar består av legeringar av framför allt järn och nickel. En legering är inte en kemisk förening utan en blandning av främst metaller. Det är fullt möjligt att legeringen egenskaper förändras om den kyls ner till flytande kväves temperatur. Om dessa egenskaper finns kvar när den värms upp vet jag inte (det får du fråga en kemist), men det är fullt möjligt.

Det kan också vara en gimmick som tillverkaren hittat på för att göra strängen mer intressant. Här ett ett utdrag från tillverkarens sajt (länk 2).

... I was starting my deep-breathing exercises when the Blue Steel package caught my eye. The words “Cryogenic Activated” leaped out at me, and I thought that maybe if someone froze me, I’d be cool enough to pass this audition. And it was as simple as that. I pictured myself as cool as could be, and the nerves disappeared...

Det handar alltså säkert åtminstone till en del om psykologi, se även fråga 13305.
/Peter E

Se även fråga 13305

Nyckelord: musikinstrument [19];

1 http://www.albireo.ch/temperatureconverter/
2 http://www.deanmarkley.com/Strings/Bass/BlueSteelBa.shtml

Svar:
Hej Mattias! Vi är definitivt inte experter på musikinstument, men jag kan säga att det finns inte en enkel formel. Musikinstument är mycket komplicerade, och klangen bygger mycket på ett komplicerat spektrum av övertoner. Det bästa rådet jag kan ge är att ni skall läsa litteratur om instrumentbygge och fortsätta att experimentera. Se Musical_instrument .
/Peter E

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Det roliga med detta experimentet är att man kan se hur glaset svänger genom vågmönstret på vattenytan. Grundtonen ger 4 vågsystem, första övertonen ger 6. Är man riktigt skicklig kan man få glaset att svänga i andra övertonen, som ger 8 vågsystem. Du bör välja ett tunnväggigt, runt vinglas. Du bör ha tvättat händerna med diskmedel innan.

Fyller du flera glas till olika nivåer, får du olika tonhöjder. Har själv sett (i Geneve) en gatumusikant som spelade på glasburkar. Ganska imponerande.
/KS

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Strängens vibrationer åstadkommer tryckvariationer i luften. Det är ljud. Ett musikinstruments klangfärg bestäms till stor del av övertonerna, se nedan.
/KS

Se även fråga 184

Nyckelord: musikinstrument [19];

Svar:
Theremin (så stavas det) är en sorts elektroniskt musikinstrument som baseras på svävningar (beats på engelska) i en radiomotagare. Den första versionen uppfanns av Leon Theremin år 1919. Mera fakta hittar du under länken nedan.
/KS/lpe

Nyckelord: musikinstrument [19];

1 http://www.thereminworld.com/article.asp?id=17

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.