Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

16 frågor/svar hittade

Ljud-Ljus-Vågor [19485]

Fråga:
hallå! jag går nu i trean och håller på med ett gymnasiearbete om speglar. jag undrar lite om strålning och reflektion. vilka olika typer av strålning ingår i solljus och vilka av dessa typer reflekteras i en spegel? Om du vet om några bra källor som hanterar ämnet så skulle det vara kul om jag kunde gå till dem själv och nörda ner mig lite mera i saken!
/Axel M, alléskolan, askersund

Svar:
Hej Axel!

Solen strålar som en 6000 K svart kropp med kontinuerlig temperaturstrålning, se fråga 12409 . Synligt ljus går i stort sett ohindrat genom atmosfären. UV-ljus och mikrovågor absorberas delvis av molekyler i atmosfären (ozon, koldioxid, vatten).

Reflektionsförmågan hos olika ämnen behandlas i Reflectivity . För vanliga spegelmetaller ges reflektiviteten i figuren i fråga 808 .

Se vidare fler frågor om ljusreflektion .
/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16];

*

Ljud-Ljus-Vågor [19218]

Fråga:
Hej! Vi fick som läxa att se om vi kunde stoppa IR-strålningen från fjärrkontrollen till tv:n och sedan också se vilka material som kunde reflektera strålningen. När jag testade att sätta ett papper framför fjärrkontrollen så gick strålningen igenom och tv:n fungerade som vanligt. När jag vände på mig och pekade fjärrkontrollen i motsatt riktning och pappret framför så fungerade det också. hur kommer det sig? Borde inte ir-strålningen gå rakt igenom, som den gjorde innan? reflekterar alla material IR- strålning? tacksam för svar!
/Alicia O, Mimers Hus, Kungälv

Svar:
Alicia! Mottagaren är ganska känslig, så den reagerar på en liten del av strålningen om bara avståndet inte är för stort. En del av IR-strålningen går alltså igenom pappret och en del reflekteras.

Nej alla material reflekterar inte IR-strålning. Liksom för ljus bör ytan vara blank för effektiv reflektion, se fråga 18817 .

Du kan faktiskt se IR-strålningen med kameran i din SmartPhone. Rikta IR-sändaren mot kameralinsen och titta på displayen. Se nedanstående bild och fråga 17944 .



/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16]; *vardagsfysik [60];

*

Ljud-Ljus-Vågor [18977]

Fråga:
Hur kommer det sig att ljus som reflekteras avger dubbel impuls gentemot ljus som absorberas? Endast hittat att det förekommer men inte varför. Min fysik-bok har inte heller nämnt något om det än.
/Johan L, Jensen, Stockholm

Svar:
Johan! En foton som rör sig mot spegeln har rörelsemängden +E/c. När den rör sig i motsatt riktning efter reflektionen har den rörelsemängden -E/c. Vid reflektion överförs alltså rörelsemängden 2E/c. Om fotonen absorberas överförs E/c.

Se även fråga 17100 om rymdsegel.
/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16];

*

Ljud-Ljus-Vågor [18817]

Fråga:
Frågan gäller diffus reflexion: Gäller reflexionslagen vid diffus reflexion? Om lagen inte gäller undrar jag varför.
/Per W, Fäladsgården, Lund

Svar:
Hej Per!

Nej, reflektionslagen gäller inte för hela ytan som en spegelyta där reflektionsvinkeln r är lika med infallsvinkeln i.

Reflektionslagen kan härledas från Fermats princip: ljuset tar den snabbaste vägen (se fråga 11135 och länk 1). Ett annat sätt at se det är att den infallande ljuset genererar svängningar hos laddningar. Dessa svängningar ger upphov till elektromagnetisk strålning för vilken alla riktningar utom r=i interfereras bort - Huygens princip, se fråga 2417 . Se vidare Reflection_(physics) .

Diffus reflektion: Ljuset reflekteras i alla tänkbara vinklar på grund av små ojämnheter i ytan. Detta gäller alla matta ytor som inte är svarta.

För diffus reflektion har du alltså inte en plan yta utan en massa ytor som är riktade åt olika håll. Reflektionsvilken blir då slumpmässig, se nedanstående figur från Wikimedia Commons. Fördelningen av det reflekterade ljuset beror på det reflekterande materialets struktur, Se Diffuse_reflection .



/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16]; #ljus [63];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/phyopt/fermat.html#c2

*

Ljud-Ljus-Vågor [18448]

Fråga:
finns det något som inte reflekterar ljus och i så fall vad och hur fungerar det?
/sofia g

Svar:
En absolut svart kropp reflekterar inget ljus alls. Enklaste sättet att åstadkomma detta är en låda med ett hål i, se nedanstående figur. Hålet är då en bra approximation på en absolut svart kropp eftersom praktiskt taget all strålning som faller in i hålet absorberas inne i lådan. Om lådan har en temperatur T som överstiger absoluta nollpunkten bildas temeraturstrålning (fråga 12564 ) i lådan. Denna temperaturstrålning kommer ut genom hålet och kan detekteras.

En svart kropp som strålar kan låta konstigt, men definitionen på svart är att all inkommande strålning absorberas. Att sedan kroppen kan sända ut temperaturstrålning (kallas ibland svartkroppsstrålning) är en helt annan sak. Även solen är en ganska bra approximation för en svart kropp!

En matt, svart yta är en hygglig approximation på en svartkropp. I Cavity_radiation#Blackbody_simulators ges ett par ännu bättre exempel.



/Peter E

Nyckelord: temperaturstrålning [21]; ljusreflektion [16];

*

Ljud-Ljus-Vågor [17561]

Fråga:
Fråga 1. Hur stor är den reflekterande vinkeln om jag Tar en spegel med gradskiva, riktar spegeln så att ljusstrålen träffar spegeln med en vinkel som är 45 grader? Fråga 2. Om jag testar med andra infallsvinklar, hur ändrar sig den reflekterande vinkeln? Fråga 3. Hur lyder reflektionslagen?
/Jasmine L, Trelleborg, Trelleborg

Svar:
Jasmine! Fysik är en vetenskap som är baserad på observationer, se fråga 14232 . Därför tycker jag det vore lämpligt att du började med att använda gradskivan till att mäta reflektionsvinkeln för några olika infallsvinklar.

Sedan kan du fortsätta med att fundera på vad resultaten betyder och försöka förklara dem från mer grundläggande principer, se fråga 11135 .
/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16];

*

Ljud-Ljus-Vågor [17357]

Fråga:
När ljus som infaller längs normalen till en spegelyta reflekteras: Kan man betrakta det som en elastisk stöt mot en vägg av elekroner? Fotonen "studsar" då tillbaks i motsatt riktning med ljushast. Innebär det att fotonen i ett kort ögonblick har haft hast. lika med noll?
/Clas J, Lars Kaggskolan, Kalmar

Svar:
Clas! Jag tycker inte du skall föreställa dig att fotonerna stannar upp och sedan vänder. Bättre är att ljuset aborberas och återutsänds i motsatt riktning. Se fråga 127 och 12225 för bättre enkla modeller för reflektion av ljus.
/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/phyopt/fermat.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [17168]

Fråga:
Hej! Jag funderar på begreppet reflektion av ljus och ljuskälla. Vi kan med ögat uppfatta föremål och dess "färger" (utgår här från solen som ljuskälla) pga att föremålen avger energi med olika våglängder. Detta gör de när elektoner exiteras med hjälp av en energikälla, i detta fall solljus, och varefter de sedan återgår till en lägre energinivå och stålningsenergi avges. Om föremålet som träffas av solljusets respektive energiinnehåll, och därmed ljus med olika våglängder, uppfattas som grönt innebär det att endast de atomer var elektroner fått rätt energimängd kan exiteras och avge stålning. Vi uppfattar föremålets färg som grön.Den övriga energimängden från ljuset absorberas av föremålet i form av värmeenergi. (förenklad version) Om all stålningsenergi absorberas uppfattas inga färger och föremålet sägs vara svart. Är det då korrekt att vi säger att förmål är gröna pga det gröna ljuset reflekteras? Resultatet vid spegelbilder är att ljus med olika vågländer lämnar föremålet och regelbundet reflekteras pga kollisioner mot elektroner i spegelmaterialet. Därefter når dessa våglängder, med sin nya riktning, vårt öga och vi uppfattar att kroppen utsänder detta ljus från en punkt bakom spegeln. Mina funderingar kan sammanfattas i följande frågor.

Kan det anses korrekt att vi uttrycker oss som att att förmål är gröna pga det gröna ljuset reflekteras?

Om det gröna föremålet hade reflekterat det gröna ljuset skulle det inte innebära att det är delar av solen vi skulle uppfatta utifrån spegelanalogin?

Varför betraktas inte "färgade" föremål som ljuskälla om de avger ljus på samma sätt som tex solen gör.
/Kjersti E, Varberg

Svar:
Kjersti! Det vi kallar för färg är dels beroende av ljuskällan och dels av de våglängdskänsliga receptorerna i ögat (tapparna). Se färg/färgseende för mer om detta.

Om vi begränsar oss till reflekterat vitt ljus (solljus) så är det korrekt att vi ser de färger som inte absorberas. Se t.ex. fråga 10888 om varför växter är gröna. Observera att det vi kallar reflektion (reflexion , Reflection_(physics) ) innebär att ljuset återkastas omedelbart och oförändrat. Om ett föremål ser vitt ut betyder det att alla färger reflekteras. Det sker alltså inte som t.ex. i fluorescens att atomerna exciteras och sedan sänder ut ljus. En typiskt reflekterande yta (metall) innehåller fria elektroner och det är dessa som orsakar reflektionen.

Ljuskälla är inget strikt definierat begrepp, men man kallar knappast en kropp som bara reflekterar inkommande ljus för en ljuskälla. De vanligaste ljuskällorna (List_of_light_sources ) är temperaturstrålare (temperaturstrålning ) eller luminicerande (luminiscens ).

Se även Diffuse_reflection .
/Peter E

Nyckelord: färg/färgseende [30]; ljusreflektion [16]; #ljus [63];

*

Kraft-Rörelse [17100]

Fråga:
Rymdsegel
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Är det möjligt att få upp ett föremål högre hastigheter än ljusets? Om man sänder ut en sond i rymden med ett solsegel som endast påverkas av den kraft som ger den en accellererad rörelse, dvs. Den kraft som solseglet ger den. Då borde den väll kunna ta sig upp i högre hastigheter än ljuset efter ett tag. Eller slutar vissa fysiska lagar gälla vid dessa hastigheter?
/David E, NTM, Danderyd

Svar:
Nej, det fungerar inte av flera skäl. Först teoretiskt: den kostar oändligt mycket energi att accelerera ett materiellt föremål till ljushastigheten. Föremålet blir nämligen oändligt tungt (relativistisk massa). Om föremålet fick upp farten skulle solstrålningen bli mindre och mindre effektiv dels för att den blir svagare (föremålet är längre bort) och för att det skulle bli rödförskjutet och därmed ge en mindre "puff".

Solsegel fungerar emellertid i princip, men eftersom de är ganska ineffektiva (se nedan) har de inte prioriterats av NASA. Se länk 1 för historik. Man gjorde ett försök för ett tag sedan med en satellit som hette NanoSail-D, men uppskjutningen misslyckades (länk 2).

Fördelen med solsegel är att man kan accelerera utan bränsle. Nackdelar är att de kan bara användas i det inre solsystemet (där solstrålningen är hög) och att man är bunden till att accelerera i stort sett i riktning från solen, dvs styrförmågan är mycket begränsad. Dessutom är det svårt att tillverka tillräckligt stadiga segel. Seglet väger en hel del eftersom det måste vara ganska stort.

Hur effektivt är ett solsegel?

Rörelsemängden för elektromagnetisk strålning ges av

p = E/c

där E är strålningens energi och c är ljushastigheten. Kraften som påverkar ett segel med ytan A ges av

F = dp/dt = (dE/dt)*A/c

Effekten per ytenhet dE/dt är den s.k. solarkonstanten 1370 W/m2 (instrålningen av solljus på jordens avstånd).

Vi kompletterar ovanstående uttryck med dels en faktor 2 eftersom ljuset speglas i seglet och alltså överlämnar rörelsemängden 2*p. Vi inför även en verkningsgrad h för att ta hänsyn till om seglet inte är vinkerätt mot solstrålningen eller om seglet är krökt:

F = 2h(dE/dt)*A/c

Accelerationen blir, om farkostens massa (inklusive seglet) är m och verkningsgraden 1:

a = F/m = 2(dE/dt)*c-1*(A/m) = 2*1370*(3*108)-1*(A/m) =
= 9.1*10-6*(A/m) [J*s-1*m-2*s*m-1m2*kg-1] = 9.1*10-6*(A/m) [m/s2]

Med massan m=1000 kg och segelytan A=10000 m2 (100mX100m) får vi accelerationen

a = 9.1*10-6*(10000/1000) = 9.1*10-5 (m/s)/s = 60*60*24*9.1*10-5 (m/s)/dygn = 7.9 (m/s)/dygn

Med tanke på att hastigheter i solsystemet är av storleksordningen tiotals km/s så är detta en mycket liten acceleration. Det skulle t.ex. fordras 127 dagar för att ändra hastigheten med 1 km/s!

Nedan är en bild på NanoSail-D, se NanoSail-D .



/Peter E

Nyckelord: rymdfärder [22]; ljusreflektion [16];

1 https://en.wikipedia.org/wiki/Solar_sail
2 http://www.nasa.gov/mission_pages/smallsats/nanosaild.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [15556]

Fråga:
Hejsan Undrar hur det kommer sig att man på vissa glas/fönster kan se igenom det från ena hållet men inte från andra? Marcus
/marcus e, alléskolan, hallsberg

Svar:
Marcus! Som framgår av länk 1 och One-way_mirror så fungerar det inte så. Glasytan har ett tunnt skikt av aluminium så att hälften av det infallande ljuset reflekteras och hälften transmitteras. Detta gäller oavsett i vilken riktning ljuset går.

Effekten man har t.ex. i en identifikationsparad är att det ena rummet är väl upplyst och det andra är mörkt. Sett från det ljusa rummet dominerar reflexerna från fönstret så det fungerar som en spegel. Sett från det mörka rummet finns mycket lite reflexer, så man ser in i det ljusa rummet.

Addendum 16/1/08:

Marcus var inte riktigt nöjd med svaret, här är ett sammandrag av hans synpunkter:

Du verkar inte tro att det finns sådana fönster? Vi har ett sådant på vår skola. De är INTE symmetriska vad det gäller ljusgenomsläpplighet.
Marcus hade dessutom vänligheten att skicka mig en bit av foliet som sitter på fönstret.

Foliet ser uppenbarligen olika ut från olika håll: ena sidan är blank som en spegel medan den andra är mörkt matt. Detta förstärker uppenbarligen den avsedda effekten. Om man emellertid tittar genom foliet på t.ex. en lampa, så ser man tydligt att transmissionen är samma från båda hållen. Det måste vara så - om man kunde konstruera en perfekt "diod" för ljus skulle våra atomfysiker bli extatiska. I Wikipedia-artikeln Mirror#Two-way_versus_one-way_mirrors_and_windows står det:

A true one-way mirror that actually allows light to be transmitted in one direction only without requiring external energy is not possible as it violates the second law of thermodynamics.
(Second_law_of_thermodynamics )

Med en envägsspegel skulle man alltså utan att tillföra energi få värme att gå från en kallare till en varmare kropp i strid med termodynamikens andra huvudsats.

Det vi har är alltså ett halvgenomskinligt folie som är blankt på ena sidan och matt på den andra. Den blanka sidan ger maximalt störande reflexer (monteras alltså mot det man vill observera), medan reflexerna minimeras på den andra sidan för att inte störa observationen. Den matta sidan är antingen absorberande eller diffust spridande.

Jag vet inte hur man tillverkar foliet. I mikroskop ser man bara mörkare områden bland de genomskinliga (folien belystes i transmission). Jag gissar man förångar en metall som får fastna på en plastfolie. Den fria ytan skulle sedan kanske göras matt genom t.ex. oxidation. Men detta är bara en gissning.
/Peter E

Nyckelord: spegel [10]; genomskinlighet [17]; ljusreflektion [16]; #ljus [63]; termodynamik [16];

1 http://science.howstuffworks.com/question421.htm

*

Ljud-Ljus-Vågor [15480]

Fråga:
Hej! Det verkar som om andelen reflekterat ljus när man speglas i en glasruta ökar med ökande infallsvinkel. Stämmer iakttagelsen och följer andelen någon enkel(?) formel? (En möjlighet annars är ju att vid infallsvinkel 0 grader så skulle utifrån kommande ljus spela större roll och "dränka det reflekterade mera effektivt" så att det tycks relativt svagare än det är och snett infallande, utifrån kommande ljus kanske försvagas i glasrutan p g a längre väg i glas.)
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
För vinkelrätt infall mot en gränsyta mellan brytningsindex 1 (vakuum) och n är reflektionsförmågan R

R = (n-1)2/(n+1)2

För glas med n=1.5 får vi

R = (0.5)2/(2.5)2 =(1/5)2 = 0.04 = 4%

För snett infall ökar reflektionen med ökande infallsvinkel (mäts i förhållande till normalen på gränsytan) om vi kan bortse från polarisationen. Uttrycket är inte allför komplicerat, se nedanstående figur från Fresnel_equations . Figuren visar reflektionskoefficienten som funktion av infallsvinkeln dels för ljus från ett tunnare till ett tätare medium (n1 < n2) och från ett tätare till ett tunnare medium (n1 > n2). I det senare fallet får man totalreflektion från en viss gränsvinkel. De båda kurvorna i varje diagram är infallande strålens polarisation.



/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16]; totalreflektion [7]; #ljus [63];

*

Ljud-Ljus-Vågor [15323]

Fråga:
Hur kommer det sig att man kan se vatten fastän det är en genomskinlig vätska?
/elvira b, solberga, gotland

Svar:
Vatten är inte helt genomskinligt, det absorberar rött ljus (se länk 1) så ett tjockt lager vatten ser blått ut. Men i en liten behållare är vattnet färglöst. Anledningen till att man kan se vattnet ändå är att vatten har ett brytningsindex som är större än brytningsindex för luft. En del av ljuset (ibland allt ljus) reflekteras i gränsytan mellan vatten och luft. När vi ser dessa reflektioner vet vi av erfarenhet att vi har att göra med en vattenyta.
/Peter E

Nyckelord: ljusreflektion [16]; genomskinlighet [17];

1 http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm

*

Ljud-Ljus-Vågor [11135]

Fråga:
Varför bryts ljus som går från ett tunnare till ett tätare medium mot normalen?
/Ali M, hedbergska, Sundsvall

Svar:
Brytningslagen (Snells lag) kan härledas från Fermats princip som säger:

   Ljuset följer den väg som tar kortast tid

Man ställer upp ett generellt uttryck för tiden för alla tänkbara vägar. Sedan deriverar man och sätter derivatan lika med noll (för minimum). Då har vi brytningslagen.

Länk 1 innehåller en applet som illustrerar Fermats princip. Figuren nedan (från länk 2) ger en matematisk härledning av brytningslagen från Fermats princip. Observera att ljusets hastighet i medierna är v=c/n1 och v'=c/n2. Länk 2 innehåller även mosvarande härledning av reflektionslagen. Se även Fermat's_principle och Huygens-Fresnel_principle .



/KS/lpe

Nyckelord: Fermats princip [1]; ljusbrytning [23]; ljusreflektion [16]; #ljus [63];

1 http://www.phy.ntnu.edu.tw/ntnujava/viewtopic.php?t=57
2 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/phyopt/fermat.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [7809]

Fråga:
Numera anvädns s k reflexfria glasögon Hur fungerar de? Släpper de igenom UV ljus och i så fall vilken typ dvs A, B ,C?

I vissa fall anses även blått ljus skadligt för ögonen. Finns det några glasögon som filtrerar bort blått ljus och samtidigt allt UV-ljus.
/Hilma A

Svar:
Antireflexbehandling av glas innebär att man belägger glaset med ett tunt skikt av ett antireflexmaterial med annorlunda brytningsindex. Ljuset kommer då att reflekteras dels i gränsskiktet glas-antireflexmaterial, dels i gränsskiktet antireflexmaterial-luft. Om då vägskillnaden är en halv våglängd, kommer de båda reflekterade strålarna släcka ut varandra genom destruktiv interferens. För att detta ska uppfyllas helt, ställs vissa krav på brytningsindexen. Observera att antireflexbehandlingen bara funkar till 100% för en viss våglängd. Man väljer då en våglängd där ögat har högst känslighet, alltså gulgrönt ljus. Därför reflekterar antireflexbehandlad optik ljus av andra våglängder. Vanligtvis verkar den vara blåaktig.

Om en del av den reflekterade strålningen "interfereras bort" var tar den då vägen? Strålningsenergi kan inte bara försvinna. Svaret är att den transmitteras. Man får alltså genom interferens en lite större andel av ljuset att ta den önskvärda vägen genom linsen.

Se vidare Antireflexbehandling#Tunnfilmsantireflexbehandling .

Antireflexbehadlingen har knappast något inflytande på glasets egenskaper när det gäller ultraviolett ljus.
/KS/lpe

Nyckelord: interferens [12]; glasögon [2]; ljusreflektion [16]; #ljus [63];

*

Ljud-Ljus-Vågor [808]

Fråga:
Jag har länge försökt att finna svaret på denna fråga så jag vore tacksam för hjälp. Om man betraktar en reflektion i termer av enskilda fotoner. Vad är det som sker??? Hur sker växelverkan, vilken typ av växelverkan etc?
/Daniel G, Göteborgs Universitet, Göteborg

Svar:
Vi betraktar reflektion mot en metallyta. För att beskriva reflektionen i fotonmodellen antar man att fotonerna absorberas av elektronerna i metallen som börjar svänga. Denna svängning gör att de snart sänder ut en foton igen. Detta är en kvantmekanisk beskrivning av den elektriska kraften där fotonerna spelar en stor roll.

Nedanstående figur visar reflektionsförmågan för tre olika metaller med polerade ytor. Vi kan se att aluminium har den bästa reflektionsförmågan i hela det synliga området (390-750 nm, Visible_spectrum ) och silver förlorar lite reflektionsförmåga i blått och ultraviolett. För guld är reflektionsförmågan mycket begränsat för korta våglängder, dvs blått. Detta är anledningen till att guld har en gulaktig färg: rött+grönt blir gult (se Color Addition Simulator ).

Se vidare Reflectivity och Reflection_(physics) .



/Gunnar O/lpe

Nyckelord: ljusreflektion [16];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [127]

Fråga:
Hur kan reflektionslagen (r = i) förklaras på atomär nivå? En partikelmodell där fotonen liknas med en boll som studsar, känns som alltför ovetenskaplig förklaring i jämförelse med hur vi beskriver ljusets emission och absorbtion.
/

Svar:
Jag tycker inte att en enkel modell där fotonen liknas vid en boll som studsar är för enkel. Man kan ju göra en jämförelse med ett biljardbord där också reflektionslagen gäller.

Det finns mer avancerade förklaringar som bygger på kvantmekanik där de olika fotonerna interfererar med varandra. I denna teori kan man även elegant förklara dubbelspalten och gittret. Vill Du sätta Dig in i denna teori så läs den trevliga boken: QED The Strange Theory of Light and Matter. av Richard P. Feynman.

Nyckelord: ljusreflektion [16];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.