Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

13 frågor/svar hittade

Ljud-Ljus-Vågor [18728]

Fråga:
Hej! Jag undrar vad det är för skillnad på kalla lågenergilampor och varma lågenergilampor? Tacksam för snabbt svar.
/Mathilda J

Svar:
Lågenergilampor (lysrörslampor) är små lysrör och fungerar på samma sätt som dessa: med hög spänning i en gas åstadkoms en urladdning varvid ljus utsänds. Gasen innehåller kvicksilver, och primärt är det kvicksilvers blå/UV linjer som ger ljus. UV-ljuset exciterar atomer i det fluorescerande pulver som är anbragt på glasrörets insida. När den exciterade atomen deexciteras avges synligt ljus av längre våglängd. Glaskvaliteten i röret förhindrar UV-läckage. Se vidare Lysrörslampa .

Färgtemperaturer över 5000 K brukar benämnas kalla färger (blåvitt, ej att förväxla med IFK Göteborg) medan lägre färgtemperaturer (2700–3000 K) kallas varma färger (gulvitt till rött).

Dessa beteckningar är emellertid förvillande eftersom 5000 K onekligen är varmare än 3000 K. Enligt Wiens förskjutningslag (se fråga 12397 ) förskjuts maximum för temperaturstrålning (se fråga 176 ) mot kortare våglängd (blått) när temperaturen ökar. Men den etablerade konventionen är ändå att kalla kortvågigt, blått ljus för kallt ljus. Se vidare Färgtemperatur .

Nedanstående figur visar spektrum (svart yta) från en glödlampa med temperaturen 2800 K (vänster) och en lågenergilampa (höger). Lägg märke till att maximum för fördelningen för glödlampan ligger i infrarött vilket är utanför det synliga området. Lägg även märke till kvicksilverlinjerna lysrörslampans spektrum och att fördelningen är mer förskjuten mot blått.

Länk 1 innehåller tester av lågenergilampor. Länk 2 är produktinformation om en lågenergilampa som påstås dels ha ett varmt spektrum och dels startar upp snabbt. Hur detta åstadkoms är en affärshemlighet, men spektrum kan säkert modifieras genom att välja ett lämpligt fluorescerande material.

Se fråga 723 för mer om olika ljuskällor.



/Peter E

Nyckelord: lågenergilampa [13];

1 http://www.icakuriren.se/Test-Rad/Tester/Test---Lagenergilampor/
2 http://www.osram.se/osram_se/Konsument/Hembelysning/Lgenergilampor/Nya_unika_produktegenskaper/index.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [18079]

Fråga:
En 15w glödlampa värmer lika mycket som en 15w lysdiod. Men en lysdiod ger mer ljus. När omvandlas ljuset till värme? Är det när den lämnar ljuskällan eller när den belyser en yta? Om det är när den belyser en yta så borde lysdioden värma mindre i ett hus om en del av ljuset åker ut igenom ett fönster. Hur ligger det till?
/Joe L, Skellefteå

Svar:
Joe! Du har rätt i att sist blir det värme av hela effekten både från glödlampan och lysdioden. Skillnaden är, som du säger, att på vägen ger lysdioden mer ljus, och det är ju det man vill ha från en lampa. Eftersom det mörker och kyla ofta följs åt är det inte säkert att den producerade värmen är bortkastad. Förutom det ljus som försvinner ut genom fönster, det är ju ren förlust.

Har man alltså direktverkande el som uppvärmningsmetod och lamporna tända bara när det behövs uppvärmning, så får man alltså ingen energivinst med att använda lågenergilampor.

Fråga 723 behandlar lågenergilampor allmänt och fråga 12571 hur man får vitt ljus från en lysdiod.
/Peter E

Nyckelord: lågenergilampa [13];

*

Värme [17295]

Fråga:
Inga av de tabeller som jag hittat med hur många watt en lågenergilampa motsvarar, anger värmen. Min fråga är om man tycker att ett rum är för mörkt, och armaturen säger "Max 25W", skulle man kunna sätta en lågenergilampa som motsvarar 40 eller 60w? Är det bara värmeutvecklingen som är begränsningen?
/Peter S, Staffanstorp

Svar:
Peter! Ja, om bara lampan passar hyggligt i fattningen så går det bra. Begränsningen i watt-talet är för den uppvärming som en vanlig glödlampa orsakar. Lågenergilampor (se olika typer i fråga 723 ) har betydligt mindre värmeförluster än traditionella glödlampor. Klarar armaturen en 25W glödlampa, så klarar den en 25W lågenergilampa. Denna motsvarar (se tabellen mot slutet i fråga 723 ) en glödlampa på 100W.

Sedan är det även ett faktum att de ekvivalenta watt-tal som tillverkarna av lågenergilampor ger (denna lågenergilampa motsvarar en X watts glödlampa) är rätt optimistiska. Till en del kan detta bero på att det spektrum som utsänds från en lågenergilampa är "kallare" än det från en glödlampa, så ögat är mindre känsligt för det. (Kallare betyder här mer blått vilket kan vara förvånande om man tänker på temperaturstrålning. Det är emellertid konventionen när det gäller belysning. Jag antar orsaken är att blått ljus ligger långt ifrån infrarött som ju är värmestrålning.)

Observera att för enheten för ljusstyrka, candela (Candela ) ingår känsligheten hos ögat. Ögats effektivitet tas alltså med i beräkningen. Figuren nedan visar känsligheten (figuren från Wikimedia Commons) för ett icke mörkeradapterat öga (svart kurva) och ett mörkeradapterat öga (grön kurva). Den svarta kurvan ger alltså en medelrespons för de färgkänsliga tapparna och den gröna ger responsen för de färgblinda stavarna.



/Peter E

Nyckelord: lågenergilampa [13]; färg/färgseende [31];

*

Elektricitet-Magnetism [16682]

Fråga:
Måste få fråga trots min ålder söker över allt å inget svar ännu har bytt ut till lågenergilampor men när jag tänder dem får jag oljud ett högt tjutande ljud som ingen mer här hemma hör sen börjar jag må illa står inte ut längre vad är detta. För 20 år sen hade de lysrör på Domus som var samma.
/kerstin Å, BUREÅ

Svar:
Kerstin! Åldern är inget kriterium om bara frågan är av tillräckligt allmänt intresse!

Många lågenergilampor är än så länge ganska primitiva. Framför allt är belysningsstyrkan ofta mycket sämre än vad som sägs på förpackningen. Om det står motsvarar 40W så är ljusstyrkan ofta bara 30W. Dessutom tar lågenergilampor lång tid att komma igång, och de ger ett "kallt" lysrörsljus. Lågenergilampor blir nog bättre med tiden, och det finns lovande alternativ som t.ex. lysdioder.

Länk 1 listar ett antal problem med lågenergilampor. Punkt 9 säger: There may be an audible buzz from the ballast, usually from iron ballasts. Jag vet inte om det är detta du hör. Det kan också vara svängningar orsakade av en högfrekvent oscillator i lampan. Olika lågenergilampor har ganska olika kostruktion, så jag rekommenderar att du testar några olika typer tills du hittar en som inte stör.

Referenser: Compact_fluorescent_lamp och Lågenergilampa
/Peter E

Nyckelord: lågenergilampa [13];

1 http://members.misty.com/don/cf.html

*

Energi [16367]

Fråga:
Jag har svårt att svar när mina elever frågar mig varför lågenergilamporna på toaletterna tar längre tid på sig för att lysa än vad lysrören i salen gör (när man tänder). Jag har förklarat lågenergilamporna med att de i princip är små lysrör inuti en lampkolv och med tändanordning inbyggd. Finns det någon skillnad i konstruktionen?
/Gunnar T, Nacka Gymnasium, Nacka

Svar:
Gunnar!

I princip är lågenergilamporna små lysrör, så det borde inte vara någon principiell skillnad. Det finns ju dessutom lysrör som tar ganska lång tid innan de tänds fullt ut. Se vidare lågenergilampa .

Citat från svenska Wikipedia (Lågenergilampa ):

Moderna lågenergilampor med högfrekvensdriftdon flimrar inte men tar vanligen mellan 1 och 7 minuter att värmas upp och nå full ljusstyrka i rumstemperatur.[8] De är därför mindre lämpade för utrymmen som man vanligen bara besöker som hastigast, till exempel toaletter, garderober och källare, och ger där heller ingen större besparing eftersom man har tänt så kort stund, utan passar bäst där man har tänt hela dagarna, till exempel i korridorer på arbetsplatser och liknande.

/Peter E

Nyckelord: lågenergilampa [13];

*

Ljud-Ljus-Vågor [16165]

Fråga:
Kan LED-lampor vara skadliga?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Inverkan av monokromatiskt ljus på människan.

Hej, med anledning av kommande förbud mot kvicksilverlampor, och allmän energibesparing, är det tänkt att till stor del ersätta dessa med LED-lampor.

1. Vilket spektra har det monokromatiska vita ljus som utsänds av LED? Vad är detta för en paradox, då vitt ljus består av "alla" frekvenser och monokromatiskt ljus defineras av singel-frekves-strålning?

2. Finns det någon forskning på monokromatisk ljusets inverkan på mäniskan/organismer under lång tid, även då pulserande monokromatiskt ljus (LED-dimmer använder frekvenser mellan 10KHz-30KHz)? Jag tänker här närmast på påverkan på ögats/hjärnans reseptorer och produktion av Melatomin, Kortisol och andra ämnen ( även Ljus & Färg terapi - undantaget behandling av hudåkommor med monokromatiskt pulserande ljus av hög effekt, förutom möjligtvis forskning på skyddsutrustning för dessa).

3.Vad vet vi om effekterna av (super-)högeffektiva LED och dess påverkan på ögat (jämfört med Laser)? Jag tänker närmast på skadligheten av att titta rätt på ljuskällan, om den inte är försedd med skyddsglas eller på annat sätt reflekteras - finns det någon som helst information eller rekomendation/reglering innom EU idag?

Tacksam för något att nysta vidare på...
/Manfred B, Mölndal

Svar:
1 Det finns i princip två sätt att åstadkomma vitt ljus med en lysdiod (LED).

a Antingen har man en LED för varje grundfärg (röd, grön, blå), se nedan. Om man blandar ljuset från dessa får man vad som av ögat uppfattas som vitt ljus (se färg/färgseende ). Detta är samma teknik som man använder sig av i en TV. Spektrum är en topp vid vardera rött, grönt och blått, alltså ingalunda kontinuerligt.

b Eller så har man en blå (eller UV) LED och fluorescerande material. Man får då en kontinuerlig våglängdsfördelning som visas i figuren i fråga 12571. Våglängdsfördelningen är ingalunda den normala från temperaturstrålning (solen, glödlampor), se fråga 12564.

2 Jag tror inte det finns någon forskning om inverkan från LED-ljus. Typ a bör knappast vara farlig, och så höga frekvenser uppfattas inte av ögat (för en bildskärm anses 100 Hz ge stadigt ljus). Men är det skadligt? Det vet man inte säkert. Typ b kan vara skadliga om alltför mycket av UV-ljuset kommer ut.

3 Vet jag i varje fall ingenting om. När LED blir vanligare kommer det säkert fram larm som det gjort om farligheten hos bildskärmar, mobiltelefoner, fält från kraftledningar mm. Jag har en känsla av att vi börjar använda nya uppfinningar, och i en del fall när de visar sig skadliga (t.ex. röntgen och radioaktivitet) så inför vi restriktioner i efterhand. Om varje tillverkare absolut säkert skulle kunna bevisa att hans produkt är säker, så skulle vi inte få några nya produkter. Men farlig som en stark laser med koherent ljus (samlat även på stora avstånd) är den säkert inte. Man skall ju kunna använda den för belysning och displayer!

Se vidare bra artiklar med fler länkar i Wikipedia: Light-emitting_diode och LED_lamp . Lysdiod är på svenska, men inte lika bra.



/Peter E

Se även fråga 12571 och fråga 12564

Nyckelord: lysdiod [12]; lågenergilampa [13]; #ljus [63];

1 http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=57126&via=r

*

Energi [14684]

Fråga:
Hur kommer det sig att lågenergilampor kräver mindre ström än vanliga lampor? Exakt hur fungerar en lågenergilampa och vad innehåller den? Jag antar att detta har något med resistansen att göra.
/Anna O

Svar:
Anna! Nej det har inget direkt med resistansen att göra. Vanliga glödlampor sänder ut den mesta effekten som infraröd värmestrålning (känn hur varm en lampa blir!). Lågenergilampor är mer som lysrör och har därmed högre effektivitet - mer av strålningen är i det synliga området. Se vidare nedanstående länk lågenergilampa.

En sökning på webben gav länk 1 som innehåller fullständig nonsens. Det måste vara ett dokument som översatts av en översättningsmaskin. Speciellt slutet är kul där man pratar om röda, gröna och violetta "kottar" - man måste mena tapparna i ögats retina .
/Peter E

Nyckelord: lågenergilampa [13];

1 http://www.applet-magic.com/eyesw.htm

*

Elektricitet-Magnetism [13608]

Fråga:
Ett lysrör innehåller en gas. elektroderna värmer upp gasen och elektronerna börjar hoppa och framställa ljus. eftersom gasen återanvänds hela tiden så tar ju aldrig gasen slut. hur kommer det sig att lysrör "tar slut" ?
/Björn B, Montessoriskolan Casa, Göteborg

Svar:
Det finns glödtrådar i båda ändar av lysröret (tänk på att det finns två elektroder i varje ända). Det är ofta dessa glödtrådar (som används när lysröret tänds) som går sönder. Annars kan man tänka sig att gasen läcker ut eller luft läcker in under mycket lång tid. Se länk 1 och 2 för mer än du någonsin vill veta om lysrör - du får nog ta hjälp av någon äldre med engelskan. Länk 2 innehåller dessutom bra information om lågenergilampor.

Lysrör lyser svagt av det elektriska fältet nära en högspänningsledning (c:a 100 kV). Följande inlägg finns på http://www.sydsvenskan.se/lund/sandby-slipper-kraftledning/:

"Jag minns när jag och min far hälsade på en granne som bodde utanför Södra Sandby. Han hadde hängt upp upp lysrör i snören i trädgården som lyste på natten och det var inga ledningar inkopplade. Bara lysrör som glödde i natten (spooky)"
/Peter E

Nyckelord: lysrör [9]; lågenergilampa [13];

1 http://home.howstuffworks.com/fluorescent-lamp.htm
2 http://members.misty.com/don/f-lamp.html

*

Energi [723]

Fråga:
Är det miljövänligt att använda lågenergilampor?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Minskar jag den totala energikostnaden (inklusive kostnader för glödlampor och elförbrukning) om jag skaffar mig lågenergilampor till en villa med direktverkande el?
/Karin O, Mörarp, Mörarp

Svar:
En mycket bra fråga, som är ett av många exempel på att man, om man vill värna om vår miljö, måste ta hänsyn till alla effekter. Tåg är ju till exempel ett mycket energieffektivt och miljövänligt transportmedel, men man måste också ta hänsyn till exempelvis tunnelbyggande (tänk på Hallandsåsen!) och hur man producerar den ström som tågen behöver.

Lågenergilampor är små kompakta lysrör, som i stället för en glödtråd har en gas i vilken det blir en urladdning. Lågenergilampor innehåller miljöfarliga ämnen (t.ex. kvicksilver), så när de går sönder måste de tas om hand på ett bra sätt.

Lågenergilampor är betydligt dyrare än vanliga lampor, men de varar längre, så kostnaden blir ungefär densamma. Det har ingen betydelse om värmen kommer från lampor eller element - all energi från lamporna utom den lilla del som går ut genom fönstren används till uppvärmning. Dessutom är det ju så att vi behöver mest uppvärmning på vintern när vi även behöver mest ljus. Värmen från utspridda lampor blir även jämnare fördelad i rummet än från enstaka element.

Skulle man då lika gärna kunna använda bara lampor för uppvärmningen? Nej, det skulle bli för dyrt. Visserligen blir energiförbrukningen (det vill säga elräkningen) densamma, men lamporna går sönder efter en tid, medan ett el-element kan användas mycket länge. Dessutom blir det väldigt ljust hela natten, vilket kan vara störande.

Se även Lågenergilampor sprider kvicksilver med soporna .

Ljuskällor

Ljuskällor är konstruktioner som genererar ljus. Det finns flera olika ljuskällor som bygger på varierande fysikaliska fenomen. Nedan är en sammanställning av fördelar och nackdelar med olika ljuskällor. Detaljer om hur de olika ljuskällorna fungerar finns under länk 1, i Wikipedia-artiklarna Glödlampa och Lågenergilampa samt under nyckelordslänkarna nedan.

Eftersom olika ljuskällor skapar ljus på olika sätt (se nedan) så är fördelningen av ljuset med olika våglängd (spektrum) mycket olika, se figuren nedan.

Glödlampa
Mycket gammal och etablerad ljuskälla som är på väg att fasas ut genom EU-bestämmelser (Incandescent_light_bulb ). Glödlampan har en glödtråd (vanligen av wolfram) som ljuskälla. Glödtråden omges av en skyddande gas (vanligen en ädelgas) innesluten i en glaskolv. Glaskolven är fastsatt i en metallsockel, och elektriskt ledande trådar går från glödtrådens ändar ut genom sockeln. Glödtråden fungerar som ett elektriskt motstånd, och då ström leds genom den blir den het och fungerar därmed som en svartkroppsstrålare (temperaturstrålning ) som avger ljus och värme.
++ billig
+ behagligt, varmt ljus
- dålig ljuseffektivitet, c:a 2% (ger mycket värme, Incandescent_light_bulb#Efficiency_comparisons )

Lysrör
Etablerad ljuskälla i vissa miljöer, speciellt offentliga (Fluorescent_lamp ). Lysrör är en elektrisk ljuskälla som joniserar argon och kvicksilverånga för att bli elektriskt ledande varvid UV-ljus skapas. UV-ljuset exciterar elektroner i det fluorescerande pulver som är anbragt på glasrörets insida. När den exciterade elektronen återfaller i sin lägre bana avges synligt ljus. Glaskvaliteten i röret förhindrar UV-läckage.
+ relativt billigt
+ bra ljuseffektivitet (c.a 10 gånger bättre än en glödlampa)
+ lång livslängd
+ ljuset kan anpassas för olika behov med olika fluoriscenter
- startar upp långsamt (sekunder)
- kallt ljus
- svåra att reglera ljusstyrkan ("dimma")

Lågenergilampa
Är i princip ett litet lysrör och har därför liknande fördelar och nackdelar (Compact_fluorescent_lamp , Lågenergilampa )
+ relativt billig
+ bra ljuseffektivitet
+ lång livslängd (varierar dock)
- startar upp långsamt (sekunder)
- kallt ljus
- innehåller kvicksilver
- åldras (effektiviteten försämras)
- temperaturkänslig
- kan ej "dimmas"

Halogenlampa
Används mest i tillämpningar där man vill ha en liten ljuskälla, t.ex. bilstrålkastare, spotlight (Halogen_lamp ). En halogenlampa är en slags glödlampa som innehåller halogengas, vanligen av jod eller brom. I halogenlampan är temperaturen hos glödtråden högre än i en vanlig glödlampa. Den höga temperaturen gör att glödtråden förgasas till viss del men de gasformiga atomerna sublimerar och återgår till glödtråden i ett kretslopp så att den håller 2-4 gånger längre och ger mer ljus än en glödlampa. Halogenlampans ytterhölje är gjort av värmetåligt kvartsglas och har vanligen ett UV-skydd för att filtrera bort UV-strålning.
+ lite högre ljuseffektivitet än en vanlig glödlampa pga högre temperatur
+ innehåller inga tungmetaller
- relativt dyr
- kräver normalt lågspänning så man behöver en transformator

Lysdiod
Har snabbt etablerat sig som en mycket viktig ljuskälla när problemen högt pris och onjutbart ljus har lösts (Light-emitting_diode ). Lysdiod (Light Emitting Diode, LED) är en diod som utstrålar inkoherent monokromatiskt ljus vid en elektriskt framåtriktad spänning. Till skillnad från glödlampor, som kan använda likström eller växelström så kräver lysdioder likström med rätt polaritet (några få volt). När spänningen genom PN-övergången är i rätt riktning, flyter en betydande ström genom dioden. Strömmen säges då vara framåtriktad. Spänningen över lysdioden är i detta tillfälle stabil för en given lysdiod och proportionell mot energin av de utstrålade fotonerna. Speciella konstruktioner (fråga 12571 ) kan ge vitt ljus.
+ bra ljuseffektivitet
+ ej stötkänslig
+ mycket lång livslängd även om den tappar i effektivitet
+ innehåller inga tungmetaller
+ kan göras mycket små
+ ljuset kan fokuseras till en stråle utan reflektor
-- mycket dyr än så länge
- kallt ljus
- temperaturkänslig (speciellt för värme)

Översikt över de vanligaste lamptyperna (från Sydsvenska Dagbladet 5/12/09):

Glödlampa   Lågenergilampa   Halogenlampa   LED-lampa
   60W           15W            35W         7-15W
710 lumen      710 lumen       710 lumen   710 lumen
12 lumen/W     50 lumen/W      20 lumen/W  50-100 lumen/W

Se Luminous_efficacy för en översikt av effektiviteten (verkningsgraden) av olika ljuskällor. Se länk 2 och Plasma_lamp för information om plasmalampor.



/Peter Ekström

Nyckelord: *miljöpåverkan [14]; uppvärmning av bostäder [2]; lågenergilampa [13]; glödlampa [18]; lysdiod [12]; lysrör [9]; halogenlampa [3]; verkningsgrad [20]; #ljus [63];

1 http://www.blewbury.co.uk/energy/lighting.htm
2 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3079117.ece

*

Ljud-Ljus-Vågor [8314]

Fråga:
Hej jag är lärarkandidat och har fått som fråga från en elev: Hur stor ljusstyrka har en vanlig glödlampa?
/Ann-Christin L, Högskolan, Stehag

Svar:
Vanliga glödlampor uppges ge 12 lumen per W. Lågenergilampor är 5 gånger mera effektiva, 60 lumen per W.
/KS

Nyckelord: glödlampa [18]; lågenergilampa [13];

*

Elektricitet-Magnetism [4738]

Fråga:
Jag har upptäckt att när jag släckt min lågenergilampa över sängen, så lyser den upp med ett spöklikt sken när man rör vid den. Vad beror detta på? Statisk elektricitet?
/Jenny N, Bollerup, Höllviken

Svar:
Det här var en intressant fråga. Efter en del försök, begriper vi nu hur det hänger ihop. Från ett jordat enfas växelspänningsuttag går 3 ledningar: skyddsjord, nollan och växelspänningsfasen. Skyddsjord och nollan är inte samma sak, men nollans spänning är ofta nära skyddsjordens. Man kan släcka lampan genom att bryta nollan eller växelspänningsfasen eller båda två. Ditt fall är säkert det första. Det betyder att växelspänningsfasen fortfarande finns kvar i lampan. När du sedan tar på lampan med ett finger, blir det en kapacitiv koppling mellan fingret och lampan, och det bildas en svag urladdning i lampan. Du fungerar som en sorts jord.

Experiment: Dra ut stickkontakten, vrid den ett halvt varv, och sätt in den igen. Då bör fenomenet ha försvunnit, eftersom du nu bryter växelströmsfasen.
/KS

Nyckelord: lågenergilampa [13];

*

Blandat [62]

Fråga:
När man tänder en lampa med lysrör blinkar den ett par sekunder innan den får sitt konstanta sken. (Att jämföra med en vanlig glödlampa som tänds direkt.) Varför?
/

Svar:
Glödlampor och lysrör fungerar på helt olika sätt. I glödlampan är det en tråd som upphettas så att den glöder av en ström. Detta sker mycket snabbt.

I lysröret så sker en urladdning av elektroner som rusar genom en tunn gas. När elektronerna stöter på gasatomerna så blir dessa exciterade och utsänder ljus. Detta ljus omvandlas sedan till andra våglängder i ett (fluoriscerande) skikt på lysrörets insida. Det tar en viss tid innan urladdningen i lysröret har stabiliserats och då kan det bli blinkningar. En del typer av lågenergilampor fungerar i princip som lysrör.

Undersök: Med hjälp av ett gitter eller en enkel spektrometer kan man undersöka ljuset från olika lampor. Vad är det för skillnad på ljuset från en vanlig lampa och från ett lysrör?

Nyckelord: lysrör [9]; lågenergilampa [13]; *vardagsfysik [60];

*

Ljud-Ljus-Vågor [981]

Fråga:
Vi har just nu i åk 4 arbetat med elektricitet,vilket har varit otroligt givande.

På väg in till stan har reklam kommit upp om lågprisenergilamporna som ju inte alls ser ut som de glödlampor vi jobbat med och som ju lätt kan få eleverna att förstå begreppet "sluten krets". Hur fungerar dessa lågenergilampor? Som små lysrör? Enkel förklaring... tack!
/Marita B, Asklandaskolan, Fritad

Svar:
Precis som Du säger så fungerar lågenergilampor som små lysrör. Tyvärr är de inte så åskådliga att använda i undervisningen eftersom man inte ser kretsen inne i lampan.

I ett lysrör så finns det en gas som sänder ut ljus. Detta ljus "har fel färg" för våra ögon, det är blått och ultraviolett. Därför har man ett skikt på insidan av röret som "omvandlar ljuset" till en mer röd färg.

Läs Uppslagsordet lysrör i Nationalencyklopedin innehåller en bra artikel både om lysrör och lågenergilampor.
/GO

Nyckelord: lysrör [9]; lågenergilampa [13];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.