Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 11 frågor/svar hittade Kraft-Rörelse [20786] Svar: a = F/m Större massa m betyder alltså mindre acceleration, mindre utgångshastighet, och därmed blir kastbanan kortare. Luftmotståndet ökar med kvadraten på hastigheten (se fråga 20621 ). Den större massan (med kortare kastbana) har ju lägre hastighet, och påverkas därmed mindre av luftmotståndet. Detta ger en längre kastbana, men eftersom luftmotståndet är proportionellt mot hastigheten i kvadrat blir inte kastbanan oberoende av massan. Nyckelord: kraft [12]; luftmotstånd [11]; Kraft-Rörelse [19303] Vi säger att jag har tyngden (70x10) = 700 N.
Går jag upp för en 10 hög (och 5 meter lång trappa) har jag utfört arbetet W=700*10 = 7kJ Om jag puttar en låda med kraften 50 N 3 meter har jag utfört arbetet = 50 x 3 = 150 J Men om jag går helt vanligt (med min tyngdkraft 700 N) en sträcka på 10 meter, vilket arbete har jag ufört då?
Och hur kan kan beräkna energin jag förbrukat? För som jag förstått det utför man inget arbete om du inte puttar något? Samtidigt vet jag ju att det går åt energi för att gå en sträcka på 10 meter. Jag har ju tydligen inte utfört något arbete? Så vad har jag gjort? :) Detta är förvirrande för mig. Varför är det ett arbete om jag går upp för en trappa men inte om jag går på ex en fotbollsplan. Vad är egentligen ett "arbete"? Svar: Vi utgår från definitionen på kraft, fråga 15131 , och arbete, fråga 13327 . Om du förflyttar dig horisontellt utan förluster utförs inget nettoarbete. Förluster kan vara friktion då arbetet som går till att övervinna friktionen blir till värme. Om vi inte har någon friktion då? Jo, vi måste utföra ett arbete för att accelerera och få en rörelse i rätt riktning, dvs skapa rörelseenergi. Sedan måste vi stoppa vid målet. Detta kräver samma arbete som accelerationen, men formellt har detta negativt värde eftersom (broms)kraft och rörelseriktning är i motsatta riktningar. Om vi med 100% effektivitet kan återvinna rörelseenergin, så har vi nettoarbetet noll. Så arbetet du utför i praktiken är alltså för att kompensera för förlusterna - framför allt friktion och icke återvunnen rörelseenergi. I fråga 13327 förklaras varför du blir trött av att hålla en väska med utsräckt hand trots att du inte utför något arbete. Nyckelord: arbete [24]; kraft [12]; friktion [53]; Kraft-Rörelse [16409] Svar: Nyckelord: kraft [12]; Kraft-Rörelse [16325] Svar: Se vidare fråga 13327 . Nyckelord: arbete [24]; kraft [12]; Kraft-Rörelse [16252] Svar: Om du petar på föremålet från sidan så är det friktionskraften som balanserar din kraft ända tills din kraft blir tillräckligt stor för att föremålet skall börja röra sig. Du mäter kraften med en dynamometer . Nyckelord: kraft [12]; Kraft-Rörelse [15990] Ursprunglig fråga: Svar: För att sitsarna med (eller utan) passagerare skall röra sig i en cirkelbana erfordras en kraft riktad mot centrum. Denna s.k. centripetalkraft ges av Fr = mv2/r Om rotationshastigheten v ökar ökar radien r och vinkeln a mellan vertikalplanet och kättingen minskar för att centripetalkraften skall öka, se figuren nedan. Det är två krafter som tillsammans orsakar nettokraften Fr (de två steckade krafterna i figuren): 1 Spänningen i upphängningskedjan FF riktad snett uppåt i kedjans riktning. 2 Tyngdkraften FG = mg riktad rakt nedåt. Från triangeln med FF och Fr får man tan a = Fr/FG dvs Fr = tana*FG = tana*mg Men enligt ovan var ju Fr = mv2/r dvs mv2/r = tana*mg eller v2 = r*tana*g Vi ser för det första att sambandet inte beror av massan m. Om avståndet från rotationscentrum till upphängningspunken är r0 blir radien r = r0 + l*sina där l är kedjans längd. Vi får alltså till slut sambandet v2 = (r0 + l*sina)*tana*g Vi ser att om hastigheten v ökar så måste även vinkeln a öka. Ekvationen ovan är svår att lösa exakt, men i appleten under länk 2 kan man variera parametrarna och se vad som händer. Se Slagkraft - Naturvetenskap på Liseberg för mer om Kättingflygaren och andra Liseberg-attraktioner. Se även Kättingflygare . Nyckelord: centrifugalkraft [15]; kraft [12]; *nöjesparksfysik [12]; pendel, konisk [2]; centripetalkraft [11]; 1 http://www.walter-fendt.de/ph14d/karussellmath.htm Kraft-Rörelse [15537] Svar: 1 newton = 1 N = 1 kg*m*s-2. Man kan mäta kraft med t.ex. en fjäder eller en annan sorts våg. Med en våg kan man jämföra en kraft med tyngdkraften mg på en massa m. För ett exakt resultat måste man veta det lokala värdet på g (c:a 9.81 m/s2) med stor noggrannhet. Nyckelord: kraft [12]; Kraft-Rörelse [15286] Svar: I djupaste mening kan man aldrig svara på varför-frågor i fysik. Det är helt enkelt som det är. Men man kan se samband och inse att olika observationer är vad man kallar konsistenta (inte är i strid mot varandra). När det gäller en hävstång så minskar den behövliga kraften när avståndet från rotationscentrum ökar. Avståndet över vilken kraften måste verka för att ge önskat resultat ökar emellertid i samma mån. Slutresultatet är att arbetet är oberoende av var på en hävstång kraften appliceras. För en ideal hävstång måste de vara så enligt lagen om energins bevarande. Antag att den behövliga kraften på avståndet 1 m är F och förflyttningsavståndet x. I så fall utförs arbetet W(1 m) = F x På avståndet 2 m krävs enlig hävstångslagen kraften F/2. Arbetet blir då W(2 m) = (F/2)*2x = F x = W(1 m) Arbetet är alltså oberoende av var kraften appliceras, men ju längre hävstång man har desto mindre kraft krävs. Hävstångslagen kan alltså ses som en yttring av lagen om energins bevarande. En hävstång (nedanstående figur) kan, och den är stark och om man har en stadig anläggningspunkt, avändas för att åstadkomma mycket stora krafter. Man använder ofta en sorts hävstång för att lossa hårt dragna muttrar när man skall byta däck på bilen. Se vidare Lever . Citat tillskrivet Arkimedes (c:a 287 fKr – 212 fKr, Archimedes ): Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden. Vridmoment Jämvikt hos gungbräda Vid jämvikt skall vridmomentet på båda sidor vara lika. Kraften på massan m är m*g, så villkoret för jämvikt är m1gx1 = m2gx2 eller x2 = m1x1/m2 Nyckelord: kraft [12]; arbete [24]; vridmoment [7]; hävstång [5]; Kraft-Rörelse [15131] Ursprunglig fråga: Svar: Wikipedias definition är lite mer konkret (se Kraft ): kraftbegreppet är en abstraktion inom fysiken för att förklara och beskriva orsaken till förändringar i ett systems rörelse. Den grundläggande definitionen är att kraft är alla företeelser som ändrar en kropps rörelsemängd p = m·v: F = dp/dt = d(mv)/dt = m·dv/dt = m·a Det finns många olika sorters krafter. De fundamentala kraftverkningarna är gravitationskraft, den svaga kraften, elektromagnetisk kraft och färgkraften. Sedan finns andra yttringar av kraft, t.ex. rekylkraft, friktionskraft och elastisk kraft. Se vidare Force . Nyckelord: kraft [12]; Newtons rörelselagar [21]; rörelsemängd [15]; Kraft-Rörelse [13635] En iPod (det är en hårddiskbaserad mp3 spelare) skall enligt tillverkaren klara av g-krafter uppemot 500g (dvs. c:a 5000 m/s2) Om man tar denna iPod och släpper den från en höjd som är 1m. Då kommer den att få en sluthastighet som är: v2=v(0)2 + 2gx= 0 + 2*10*1= 20 v=sqrt(20) m/s Rörelsemängd: p = mv= 0,2 * sqrt(20)≈ 0,9 kg*m/s Frågan är då när den träffar golvet eller asfalten vilken kraft kommer den att utsättas för? Om man räknar att F=dp/dt och antar att dt är i storleksordningen 0,01-0,001 s så får man en enorm kraft. Hur stämmer mitt resonemang? Svar: Jag kan inte finna något fel i ditt resonemang. Eftersom tillverkaren talade om acceleration (g-krafter), så låt oss räkna ut vad accelerationen blir om uppbromsningssträckan (deformationen) är 1 mm: Vi räknar ut hastigheten vid golvet genom att sätta rörelseenergin = den potentiella energin: m*v2/2 = m*g*h Hastigheten strax före golvet blir v = sqrt(2gh) Vid konstant deceleration (uppbromsning) är medelhastigheten vstop = sqrt(2gh)/2 = sqrt(gh/2) Uppbromsningstiden t blir då t = sträckan/hastigheten = 0.001/vstop Accelerationen vi uppbromsningen blir a = v/t = 2*vstop/(0.001/vstop) = 1000*vstop2 = 1000*(gh) För höjden 1 m blir a a = 1000*(g) = 1000g. Inte särskilt imponerade - spelaren tål alltså inte ens att ramla ner från ett bord! Vi har emellertid antagit att deformationssträckan är 1mm, vilket kanske är lite för lite - även golvet kan eventuellt deformeras. Nyckelord: g-krafter [18]; kraft [12]; Kraft-Rörelse [13477] Svar: Om du påverkar en kropp med en kraft som går igenom tyngdpunkten, så flyttar du kroppen utan att den vrider sig. För badringen måste du emellertid använda en mer generell och matematisk definition av tyngdpunkten (Masscentrum ): Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner. Positionen (relativt kroppen) för en kropps masscentrum är således en egenskap hos kroppen. Tyngdpunkten, å andra sidan, är den punkt där den resulterande kraften på en kropp som befinner sig i ett gravitationsfält kan anses angripa. Tyngdpunktens läge (relativt kroppen) beror således såväl på kroppens massfördelning som på egenskaperna hos det gravitationsfält kroppen befinner sig i, men i uniforma gravitationsfält sammanfaller båda punkterna. Hoppas detta blev begripligt ! Nyckelord: kraft [12]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.