Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

15 frågor/svar hittade

Värme [20566]

Fråga:
En kastrull med vatten kokar. När du tar av locket är insidan av locket fyllt av små vattendroppar. Varför?
/Natali L, gunnestorpsskola, Göteborg

Svar:
När vatten kokar vid normalt tryck bildas vattenånga (fria vattenmolekyler) med en temperatur på 100 grader. Ångtrycket (se fråga 20107 ) är alltså 1 atmosfär. Locket är emellertid lite kallare, så vattenångan kondenseras (bildar vattendroppar). Vattenånga är helt färglös, så det vita man ser som kondens eller dimma/moln är små vattendroppar fritt svävande i luften. När vattendropparna blir tillräckligt stora blir de åter helt genomskinliga (t.ex. regndroppar och vattnet som kondenserat på locket).
/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15];

*

Blandat [20115]

Fråga:
Varför knastrar vatten som värms, t.ex. i en tekokare?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför dundrar vatten som värms, t.ex. i en tekokare? Detta ljud kommer ju nästan direkt och innan några synbara bubblor bildats
/Jan S, Centralskolan, Ekshärad

Svar:
Bra fråga Jan (som man säger när man inte vet svaret). Här är hur det låter:

Det finns ett antal olika förklaringar på nätet, den ena dummare än den andra. Jag är rätt säker på att den första förklaringen i länk 1 är den korrekta:

Chris Smith: Ah, yes my kettle is no exception and the reason that kettles are noisy, they make that sort of thumping and bashing noise as they boil and then the noise intensifies as they warm up and then it goes silent as they boil.

It is because of the way that the heat is being transferred into the water. So you have an electric element inside the kettle, a high current is passing through that element which makes it get hot. The heat from the element is therefore transferred by convection and conduction locally onto the water molecules around the element; they then get excited and get hot. So you have a bubble of hot water around the element which tries to expand and it also floats upwards away from the element because, of course, warm things rise but as it rises of course it loses its heat again to all of the surrounding water. So this bubble of water and water vapour collapses in on itself very quickly and that’s cavitation and you get a shocking, sort of knocking noise. So those thumps that you hear and the sort of ‘shhh’ hissing that you hear, as the water vapour bubbles collapsing on themselves and emitting some sound waves, that’s what the sound is.

Värmeelementet blir snabbt mycket varmt. Det bildas då mycket små bubblor som stiger - gas är lättare än vatten. Bubblorna försvinner emellertid mycket snabbt, eftersom vattnet fortfarande är ganska kallt, och kollapsar. Det är kollapsen av bubblorna som ger det knastrande ljudet.

Jag kollade teorin med min vattenkokare. Bubblorna är mycket små men de syns tydligt med belysning från en ficklampa. Man hör ljudet så snart bubblorna börjar bildas.

För en kärnfysiker är det knastrande ljudet bekant: det låter som ett GM-rör med ett radioaktivt preparat - speciellt i början när det bildas få bubblor. Hur kan det komma sig?

Bildandet av en bubbla är liksom sönderfallet av en radioaktiv kärna en slumpmässig process. Antalet bildade bubblor (sönderfallande kärnor) per sekund är poissonfördelat, se fråga 16653 . Se även Shot_noise .

Här är ett stöd för den föreslagna förklaringen (från länk 2):

Long before the bulk of the water in your teapot hits 100°C, the bottom of the pot will be heated to over the boiling temperature of water. Water in contact with it will briefly flash into steam, but the resulting small bubbles will quickly collapse as they transfer their heat to the surrounding cooler water. If the bubbles are small enough (have a large surface to volume ratio), the collapse can be fast enough to make a popping or sizzling sound. This can happen even when the bubbles are too small for you to see.

/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15];

1 http://www.thenakedscientists.com/HTML/questions/question/2293/
2 http://boards.straightdope.com/sdmb/showthread.php?t=282432

*

Värme [19681]

Fråga:
Vad händer om man ökar trycket i en kolv med vatten och vattenånga?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
En behållare, som är försedd med tätslutande kolv, innehåller enbart vatten och vattenånga. Vad händer om kolven trycks sakta inåt? Temperaturen hålls konstant.
/Anna K, HIS, Skövde

Svar:
Anna! Se fasdiagrammet för vatten nedan (från Water Structure and Science ). Vid tillräckligt högt tryck och temperatur mellan trippelpunkten (273 K) och kritiska punkten (647 K) kondenseras vattenånga till vatten. Här är några exempel (nedre svarta linjen, värden från Vapour_pressure_of_water#Tables_of_water_vapor_pressures ):

300 K (27oC) 3.6 kPa
331 K (58oC) 18 kPa
373 K (100oC) 101.3 kPa (kokpunkt vid atmosfärstryck)

Vad som händer vid gränslinjen mellan gas och vätska är att vid ökande tryck och konstant temperatur kondenseras vattenångan till vatten. Därvid sjunker trycket tillbaka till det ursprungliga som motsvarar ångtrycket vid den givna temperaturen. Om man ökar trycket igen kondenseras mer ånga tills endast vatten återstår.

Se vidare Phase_diagram .



/Peter E

Nyckelord: fasdiagram [7]; kokande vatten [15];

1 http://www.efunda.com/materials/water/steamtable_sat.cfm

*

Värme [19453]

Fråga:
Om man i en kastrull har kokande hett vatten, och placerar sedan kastrullen på en spisplatta som är inställd på högsta effekt, varför stiger inte temperaturen då? Tacksam för svar
/Jenny M, Malmö

Svar:
När vattnet nått kokpunkten blir det inte varmare utan förångas (kokar). Den tillförda energin går till ångbildningsvärmet (14203 ), som är den energi som krävs för att separera vattenmolekylerna från en vätska (med vattenmolekylerna bundna till varandra) till en gas (med fria vattenmolekyler).

Man kan öka vattnets temperatur om man sätter på ett lock som sitter fast (tryckkokare). Då blir det övertryck och vattnet kokar vid en högre temperatur. Se fråga 11471 .

Se även fråga 14198 och 10442 .
/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15];

*

Värme [19198]

Fråga:
Mätning av vattnets kokpunkt
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej ! Jag har en fråga angående vattnets temperatur. När jag skulle koka 1 liters vatten i en kastrull, så kokade vattnet vid 98 grader. Vad beror det på? och vid mitt andra försök kokade vattnet vid 100 grader. Vad beror det första försöket på, att den kokade vid 98 grader? jag hade faktiskt termometern på bottnet av kastrullen hela tiden om de hjälps, kastrullen är gjord av järn.
/Mila j, GTI, göteborg

Svar:
Låt oss först diskutera osäkerheter i mätningar.

När man gör mätningar är det viktigt att ha full kontroll på mätningens noggrannhet. Utan angivande av denna (ofta kallad osäkerhet, fel, mätfel eller felgränser) är en mätning av begränsat värde.

Mätfel definieras som skillnaden mellan ett uppmätt värde och det sanna värdet av en storhet. Vanligen delas mätfelet upp i två delar:

Systematiska mätfel är enkelsidigt riktade och beror exempelvis på olämpligheter eller felaktigheter i mätutrustningen eller mätprincipen. Det systematiska felet definieras som skillnaden mellan väntevärdet (medelvärdet av många upprepade försök) och det sanna värdet. Ett typiskt exempel på systematiska mätfel är om man mäter avstånd med en felgraderad mätsticka.

Slumpvisa mätfel är stokastiskt (slumpmässigt) fördelade runt mätningens väntevärde. Slumpfelet definieras som skillnaden mellan uppmätt värde och väntevärdet. Ett typiskt exempel på slumpvisa mätfel är antalet pulser man får från ett radioaktivt preparat under en viss tid, se fråga 16653 .

Se vidare Mätfel

I din mätning av kokningstemperaturen finns ett antal felkällor.

1 Kokningstemperaturen beror på lufttrycket som typiskt varierar mellan 980 (lågtryck) och 1050 (högtryck) millibar. Motsvarande kokningstemperaturer är 99oC och 101oC, se fråga 8721 .

2 Sedan är temperaturen inte densamma i alla punkter i vattnet. Botten av kastrullen är säkert varmare än 100oC. Antagligen har vattnet nått kokningstemperatur bara i ett tunnt lager nära botten. Du kan alltså få variation i temperatur beroende på hur du håller termometern.

3 Temperaturen beror även på om det finns kondensationskärnor t.ex. salt eller potatisar i vattnet. I avsaknad av kondensationskärnor kostar det mer energi att bilda en bubbla, och vattnet blir överhettat, dvs kokar först vid betydligt högre temperatur, se fråga 2458 och 14212 .

Se även länk 1.
/Peter E

Nyckelord: felberäkning [5]; kokande vatten [15];

1 http://www.ucl.ac.uk/sts/staff/chang/boiling/index.htm

*

Blandat [19157]

Fråga:
Är innehållet detsamma i de bubblor som bildas då ett glas kallt vatten får stå i rumstemperatur och de bubblor som bildas då vatten sjuder?
/Vidar B, Myrsjöskolan, Nacka

Svar:
Vidar! Nej. Bubblorna i kokande vatten är vattenånga dvs vatten i gasform. Bubblorna som bildas när kallt vatten står i rumstemperatur är luft, dvs kväve och syre.

Anledningen till att det bildas luftbubblor när det kalla vattnet värms till rumstemperatur är att kallt vatten kan hålla mer luftmolekyler i lösning. När temperaturen ökar samlas luftmolekylerna i bubblor som till sist försvinner i luften.

Se även länk 1 och 2.
/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15];

1 http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=why-do-bubbles-form-if-a
2 http://blogs.howstuffworks.com/2010/09/15/why-do-air-bubbles-appear-in-a-glass-of-water-after-a-while/

*

Värme [14395]

Fråga:
Varför kokar (stormkokar) tevattnet på nytt när jag doppar i tepåsen. Vattnet är först värmt i mikron tills det bubblar och sedan stilla innan påsen doppas.
/Lina D, Uggleskolan, Södra Sandby

Svar:
Hej Lina!

Vi har flera svar på detta i frågelådan, se t.ex. fråga 2458 nedan. Enkelt uttryckt så värms vattnet så effektivt i mikrovågsugnen att det inte hinner koka. Det blir i stället överhettat, dvs det blir varmare än den normala kokpunkten 100 grader.

Kokning innebär att det bildas bubblor av vattenånga som stiger till ytan. Det är emellertid inte helt lätt för vattnet att bilda bubblor - det kostar energi på grund av ytspänningen. Det är lättare om det finns en yta där småbubblor kan bildas. Det är därför det börjar bubbla så häftigt när du stoppar ner något i vattnet du just tagit ut ur mikrovågsugnen. Se vidare om kokande vatten och ytspänning .
/Peter E

Se även fråga 2458

Nyckelord: kokande vatten [15]; mikrovågsugn [21]; *vardagsfysik [60];

*

Blandat [14212]

Fråga:
Hejsan! Hur det kommer sig att när man kokar vatten i t.ex en kastrull, och häller i salt så bubblar det en kort stund mycket mer på bottnen där du hällt i saltet? Har klurat på det här länge men inte lyckats komma till någon lösning, skulle verkligen uppskatta svar.
/Robin L, Aleholm, Sävsjö

Svar:
Länken nedan innehåller en inte alltför svår artikel om hur vatten kokar. Om nu tittar noggrannt på en kastrull med vatten som börjar koka, skall du se att alla bubblor börjar vid kastrull-ytan (botten eller sidan). Detta beror på att ytspänningen gör att det kostar mycket energi att göra en liten hel bubbla. Det kostar mindre att göra en halv bubbla vid en fast yta eftersom den plana ytan mot det fasta materialet inte bidrar till ytspänningen.

Saltet gör samma sak som kastrull-ytan - det tjänar som kondenskärna för nybildade bubblor. När du häller salt i kokande vatten ser du att det kommer massor med små bubblor från området med salt. Bubblorna kan inte bli särskilt stora eftersom saltkornen är små (pröva gärna med grovt salt, jag har inte provat men det bör ge större bubblor). Efter en stund har saltet lösts i vattnet, och då finns inga kondensationskärnor så småbubblorna försvinner.
/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15];

1 http://www.stanford.edu/group/Zarelab/pubsweb/pub%20links/747.pdf

*

Värme [14198]

Fråga:
Varför kokar vattnet då vattenångans tryck är lika stort som lufttrycket?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Varför är luften ovanför en vattenyta full av vattenånga? Varför kokar vattnet då vattenångans tryck är lika stort som lufttrycket? Kan man med den allmänna tillståndslagen för gaser (pV/T) förklara varför kokpunkten kan sänkas om trycket minskar?
/Cissi K, Värmdö, Stockholm

Svar:
Luften ovanför en vattenyta innehåller en del vattenmolekyler som slitit sig från ytan. Vid en viss temperatur är det jämvikt mellan ångan och vattnet - lika många vattenmolekyler kondenseras till vattnet som frigörs till luften. Om temperaturen är högre kan luften innehålla mer vattenånga.

Vid kokpunkten är det s.k. partialtrycket hos ångan lika med lufttrycket, se bilden nedan från Hyperphysics. Då kan "luften" bestå till 100% av vattenånga - syret och kvävet har trängts bort. Vid kokpunkten kan det också bildas bubblor av vattenånga (normalt på botten av kastrullen som är nära värmekällan och därför varmare). Om vattentemperaturen understiger kokpunkten så kan inga bubblor bildas eftersom de trycks ihop av det större lufttrycket.

Kokpunktens förändring med tryckets kan inte förklaras med allmänna gaslagen eftersom kondenserande vattenånga är långt ifrån en ideal gas. Förändringen av kokpunkten med trycket är i själva verket en ganska komplicerad olinjär funktion. För mer om ämnet se nedanstående länkar.



/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15]; gaslagen, allmänna [21]; kokpunkts/fryspunkts förändring [10];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/kinetic/vappre.html
2 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/kinetic/vappre.html#c4

*

Värme [10982]

Fråga:
Vid vilka villkor kan vatten övergå från fast form direkt till gas form?
/petter t, asken, strängnäs

Svar:
Förvarar man is i ett slutet rum, avdunstar isen tills man nått en jämvikt. Lika många vattenmolekyler avdunstar som åter fastnar på isen. Detta partialtrycket kallas mättnadstrycket (beror på temperaturen). Förutsättningen för att vi ska få nettoavdunstning blir då att vattenångans tryck (i luften) är lägre än mättnadstrycket. Is avdunstar (sublimerar) märkbart till och med vid så låg temperatur som -90oC, fast det går långsamt.
/KS

Se även fråga 3588

Nyckelord: kokande vatten [15];

*

Blandat [10442]

Fråga:
Vatten kokar vid 100 grader. Då övergår det från flytande form till gasform. Hur kan då vatten avdunsta vid t ex 20 grader? Är vattnet i luften inte vattenånga utan små mikrodroppar?
/Annika L, Fagerslättsskolan, Nybro

Svar:
Vatten avdunstar vid alla temperaturer. Också is avdunstar, fast då ska man egentligen säga sublimerar. Det finns alltid en chans att en vattenmolekyl får sig en extra knuff, så att den åker ut. Tänk dig att du häller vatten i en burk och sätter på locket. Då kommer vatten att avdunsta tills luften är mättad med vattenånga, 2.3 volymsprocent vid
20 oC. Nu tycks avdunstningen ha upphört, men det är faktiskt inte sant, det avdunstar lika mycket som förut. Det händer nämligen att vattenmolekyler från ångan kolliderar med vattenytan och tas upp av vattnet igen. När båda processerna är i jämvikt, säger vi att luften är mättad med vattenånga.

Mättnadsprocenten stiger med temperaturen. Vid 100 oC är den 100%. Vattnet kokar. För att behålla trycket, måste man lätta på locket när temperaturen ökar.

Vattenångan är en gas av enskilda molekyler. Den består alltså inte av mikrodroppar. Vad som sker när vattnet avdunstar är att bindningarna med andra vattenmolekyler bryts upp (detta kostar energi) och molekylerna börjar röra sig fritt som gasmolekyler. Vatten har speciella bindningar mellan molekylerna eftersom vattenmolekylen är en dipol. Ändan med väteatomerna är positivt laddad och ändan med syreatomen är negativt laddad. Det är dessa s.k. vätebindningar som håller ihop molekylerna och gör att kokpunkten blir så hög som 100oC.

Temperatur är ju ett mått på molekylernas slumpmässiga värmerörelse. Alla molekyler har inte samma hastighet utan man har en fördelning från hastigheten noll till stora värden. Det är framför allt molekyler från "högenergisvansen" hos fördelningen som lyckas ta sig ut från vattnet. Detta betyder att medelhastigheten hos molekyler som stannar kvar i vattnet blir mindre, vilket i sin tur sänker vattnets temperatur. Detta är orsaken till att det känns kallt när man går ut ur duschen.

Se vidare nedanstående länkar. Vapour_pressure_of_water#Table_of_Water_Vapour_Pressures innehåller en tabell med mättningstrycket för olika temperaturer.
/KS/lpe

Nyckelord: kokande vatten [15]; vatten/is [31];

1 http://www.elmhurst.edu/~chm/vchembook/163boilingpt.html
2 http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/hbond.html

*

Värme [9459]

Fråga:
I vakum skall vatten både kunna koka och frysa till is samtidigt sägs det. Men vad är det som bestämmer om det kommer att koka eller frysa?
/Kristoffer N, Haraldsbogymnasiet, Falun

Svar:
Antag att du har vatten med en temperatur 20 oC i en bägare, och börjar pumpa ut luften. Vid trycket 2300 Pa börjar vattnet koka. Det går åt energi för detta, varför vattentemperaturen sjunker. Efter en stund når vattnet 0 oC, och vattnet börjar frysa. Trycket är då 600 Pa. Detta fortsätter tills allt vatten frusit till is. Trycket är då fortfarande 600 Pa. Nu börjar isen avdunsta (sublimera), och temperaturen och trycket sjunker ytterligare. Tillförs energi från omgivningen i form av strålning, kommer isen så småningom helt att avdunsta.
/KS

Se även fråga 9570 och fråga 3588

Nyckelord: kokande vatten [15];

*

Värme [8721]

Fråga:
Vid vilken temperatur är kokpunkten för vatten om man befinner sej på Mount Everests topp?
/Filip J, Östra skolan, Luleå

Svar:
Först får vi ta reda på hur högt Mount Everest är. Detta hittar i Wikipedia: Mount_Everest - 8848 m.

Sedan behöver vi atmosfärstrycket på höjden 8848 m. Detta kan vi beräkna med kalkylatorn under länk 1. Om vi fyller i atmosfärens standardtryck 101.3 kPa och höjden 8848 m får vi ett tryck på 37 kPa.

Slutligen använder vi kalkylatorn under länk 2 (bilden nedan) för att beräkna kokpunkten. Vi fyller i standardtrycket 101.3 kPa, standardkokpunkten 100oC och trycket 37 kPa. Kalkylatorn räknar då ut kokpunkten 75oC.

I Saturated Vapor Pressure for Water finns tabeller för vattnets ångtryck både vid normala temperaturer och vid höga temperaturer. Dessa tabeller kan användas för att uppskatta kokpunkten vid olika tryck.



/Peter E

Nyckelord: kokande vatten [15]; kokpunkts/fryspunkts förändring [10]; *verktyg [8];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/Kinetic/barfor.html
2 http://www.trimen.pl/witek/calculators/wrzenie.html

*

Värme [2458]

Fråga:
Om man sätter in ett glas med glögg i mikron blir det naturligtvis varmt. Men om man sedan sätter i en kall sked i glöggen, efter man har tagit ut glöggen ur mikron, kommer glöggen att koka över. Vad är det som orskar denna häftiga reaktion?
/Patrik H, Helenaskolan, Skövde

Svar:
Precis samma sak händer med vatten, så i fortsättningen talar vi om vatten. Man sätter alltså en mugg vatten i mikron. När det börjar koka i muggen, tar man ut den och sätter i en sked. Då kokar det upp mer eller mindre häftigt. Olika förklaringar har givits på detta, lösta gaser eller överhettning. För att ta reda på vad som är rätt, har vi gjort en del experiment. Tar man ut muggen precis när det kokat upp, kan man se en del småbubblor som stiger upp. Där är säkert lösta gaser inblandade. Det är inte särskilt häftigt, så du frågar om någonting annat. Låter man muggen stå inne länge, eller kokar man upp samma vatten flera gånger, driver man ut de lösta gaserna. Då blir reaktionen annan, då kan man få så häftigt uppkok, att det kokar över. Det beror på att vattnet är överhettat. Med en mycket bra termometer har vi mätt temperaturer på över 108 oC. Det visar sig, att ju mindre lösta gaser det finns i vattnet, desto högre blir temperaturen och desto våldsammare blir fenomenet.

Nu till den detaljerade förklaringen. När vattnet i muggen kokar upp i mikron, kommer bubblorna upp vid kanten. Det gör att vi får uppströmmar vid kanten. Det måste kompenseras av en nedström i mitten. I mikron värms vattnet i hela volymen. Det gör, att det nedströmmande vattnet värms upp på väg ner. När vi sen tar ut muggen, slutar det koka. Nu vänder strömmarna. Vattnet sjunker längs kanterna, och stiger i mitten. Detta hindrar det överhettade vattnet att nå väggarna. Hamnar det nu något föremål i det överhettade vattnet, kokar det upp våldsamt.

Vi mätte alltså 108 oC, men temperaturen var med säkerhet högre från början. När man satte dit termometern, började det koka omkring den, och efter 5 sekunder visade den 108 oC, för att sedan sjunka snabbt. Man kan uppskatta att temperaturen från början kan ha varit så hög som 115 oC.

En sak återstår att förklara. Varför kokar inte det överhettade vattnet i mitten? Jämför vi två bubblor med samma diameter, en "halvbubbla" vid kanten, och en "helbubbla" i mitten, visar det sig, att "halvbubblan" har hälften så stor ytspänningsenergi. Det är alltså energimässigt billigare att starta bubblor vid kanten. Det finns också andra fenomen, som gör att kokningen startar vid ett föremål. Det är också ytspänningen som är förklaringen till att vattnet kan överhettas. I en mycket liten bubbla är ångtrycket högt på grund av ytspänningen. Högt ångtryck svarar mot hög kokpunkt. Finns ingenting som bubblor kan starta på, blir vattnet överhettat. Det är alltså inte helt sant att vatten kokar vid 100 oC.

I en kastrull på spisen inträffar inte detta fenomen, eftersom värmen tillförs underifrån, och sprider sig med cirkulation. I mikrovågsugnen värms hela volymen samtidigt.

Varning: Om vattnet kokat någon minut i mikron, kan uppkokningen bli så häftig, att hälften av vattnet skvätter ut. Tänk på detta, kokhett vatten är farligt! Man ska inte hålla muggen i handen när man släpper ner skeden. Sätt den försiktigt på diskbänken, och släpp ner skeden från ett visst avstånd. Var beredd på att det kan skvätta över.  
/KS

Se även fråga 577 och fråga 1767

Nyckelord: kokande vatten [15];

*

Värme [3588]

Fråga:
Att kokpunkten för vätskor minskar med trycket vet man. Om man skulle släppa ut vatten i rymdens vakuum, borde då inte vattnet kunna koka vid den absoluta nollpunkten ( 0 K ) eftersom det inte finns nåt lufttryck?
/Peo E, Thorildsplans gymnasium, Stockholm

Svar:
Släpper du ut vatten i vakuum kokar det. Men kokning kräver energi, och det innebär att vattnets temperatur minskar. Till slut fryser det till is. Det innebär inte att ångbildningen upphör, också is kan avdunsta (det kallas sublimering). Man kan till exempel hänga ut tvätt till tork fast det är minusgrader. Ju lägre temperaturen är, desto långsammare avdunstar isen. Vid absoluta nollpunkten har den helt upphört.  
/KS 

Nyckelord: kokande vatten [15];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7179 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-20 12:13:24.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.