Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

10 frågor/svar hittade

Ljud-Ljus-Vågor [20106]

Fråga:
Kan man höra ljus?
/Nils H, Vitalisskolan, Trosa

Svar:
Det enkla svaret är nej. Ljus och ljus är mycket olika fenomen och sensorerna (ögat, örat) är mycket olika, se fråga 16617 .

Se även fråga 2648 och 11883 .

Fotnoter:

Länk 1 redovisar forskning om att ljus kan höras. Jag tror Huffington Post tar i lite här. Det är snarare ett exempel på hur subtilt hjärnan tolkar sinnesintryck.

I länk 2 två besvaras frågan "Låter norrsken?"
/Peter E

Nyckelord: hörsel [10]; norrsken [7];

1 http://www.huffingtonpost.com/2008/08/18/scientists-we-can-see-sou_n_119578.html
2 http://www.rymdforum.nu/?id=759

*

Ljud-Ljus-Vågor [19484]

Fråga:
Hur kan man fördela två olika röster i samma mikrofon? Exempelvis: Göra så att en kvinnas ljusa röst inte hörs, medan en mans mörka röst hörs?
/Gustaf J, Lars Kaggskolan, Kalmar

Svar:
Vi är inte experter på detta, men vi tror inte det går särskilt bra. Visserligen finns det avancerade program för behandling av inspelat ljud digitalt, men även om en röst är lite ljusare har rösterna säkert stort frekvensöverlapp. Figuren nedan från länk 1 visar en typisk frekvensfördelning för en röst. Den täcker som synes en stor del av örats känslighetsområde.



/Peter E

Nyckelord: hörsel [10];

1 https://turbobridge.com/about_hd.html

*

Blandat [18822]

Fråga:
Varför får man lock för öronen när man flyger flygplan?
/Alice P, Västerås

Svar:
Därför att trycket i kabinen är lägre än atmosfärstrycket när man flyger på hög höjd, se fråga 17775 . Det tar en stund innan trycket inne i örat blir detsamma som det lägre kabintrycket, se fråga 9416 .
/Peter E

Nyckelord: hörsel [10];

*

Ljud-Ljus-Vågor [17492]

Fråga:
Varför kan hjärnan avgöra om ljudet kommer bakifrån eller framifrån? Borde inte det vara svårt eftersom det inte är någon skillnad mellan när ljudvågorna når trumhinnan? Enl. en lab vi gjorde tyckte ändå en person att det var allra lättast att avgöra fram och bakifrån oavsett tilltäppt vänster öra.
/Alicia G, Torsvik, Lidingö

Svar:
Alicia! Det är korrekt att det inte är någon tidsskillnad om ljudet kommer bakifrån, framifrån eller uppifrån. För detta använder hjärnan lite mer subtila effekter, se Sound_localization (stycket Sound localization in the median plane). Som framgår av artikeln skapas resonanser av strukturen hos ytterörat. Dessa resonanser beror av vilken riktning ljudet kommer ifrån. Alltså: om man bytte ut ytteröronen mot rotationssymmetriska trattar skulle man förlora möjligheten att skilja på ljud framifrån och bakifrån. Så detta är alltså anledningen till att ytterörat ser så lustigt ut. De av våra förfäder som inte hade rätt mönster i ytterörat hade 50% chans att spinga åt fel håll när han mötte ett lejon i mörkret!

Se även fråga 16681 och 14723 .
/Peter E

Nyckelord: hörsel [10];

*

Ljud-Ljus-Vågor [16681]

Fråga:
Vart är det lättast att höra varifrån ett ljud kommer, i luft eller vatten? Varför?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vart är det lättast att höra varifrån ett ljud kommer, i luft eller vatten? Varför?
/kajsa l

Svar:
Kajsa! Man lokaliserar ljud genom att man uppfattar tidsskillnaden eller amplitudskillnaden (ljudnivån) mellan signalen till vänster och höger öra. Maximala vägskillnaden för ljud rakt från sidan är för en människa ungefär 0.15 m, ljudhastigheten i luft är 340 m/s, vilket ger en tidsskillnad på 0.15/340 = 0.44 millisekunder. Det är alltså mycket små tidsskillnader man skall kunna detektera för att få riktningsinformation. Bra riktningsinformation kräver god hörsel på båda öronen.

I vatten har man inte alls lika bra riktningskänslighet av två skäl:

1 Som framgår av fråga 13879 är ljudhastigheten i 25-gradigt vatten c:a 1500 m/s vilket är nära 5 gånger högre än hastigheten i luft. Tidskillnaden mellan öronen blir då 5 gånger mindre, vilket påverkar precisionen.

2 Ljudsignalen i vatten går inte som i luft huvudsakligen in i ytterörat och vidare in i innerörat, utan genom att ben i huvudet sätts i vibration. Man har således en mycket mer utspridd källa, vilket ger sämre precision.

Referenser: Hearing_(sense) och Sound_localization , den senare mycket bra men på en ganska avancerad nivå.
/Peter E

Nyckelord: ljudhastigheten [21]; hörsel [10];

*

Ljud-Ljus-Vågor [16617]

Fråga:
Jag undrar vad det finns för likheter och skillnader mellan ljud och ljus?
/Joanna E, Björkhagensskola, Johanneshov

Svar:
Joanna! Likheten är att båda är vågrörelser så fenomen som interferens och brytning förekommer.

Ljud är i gaser och vätskor longitudinella (i rörelserikningen) tryckvariationer som kan uppfattas av örat.

Ljus är en elektromagnetisk transversell (vinkelrätt mot rörelserikningen) våg som kan fortplanta sig i vakuum. Ljus detekteras av ögat.

Se vidare nyckelord som börjar på 'ljud' och 'ljus'.
/Peter E

Nyckelord: ögat [18]; hörsel [10];

*

Ljud-Ljus-Vågor [16193]

Fråga:
Varför ändras frekvensområdet för äldres hörsel (sjunker)?
/Sarah A, Lillerudsgymnasiet, Vålberg

Svar:
En ung person har ett frekvensområde från c:a 20 Hz till c:a 20000 Hz, se Hearing_(sense) och Hearing_range . Bilden nedan (bearbetad från Wikimedia Commons) visar ungefärliga frekvensområden för ett antal däggdjur. När man blir äldre är det i första hand de högre frekvenserna man förlorar. För att förstå detta måste man förstå hur ljudet detekteras i örat.

Ljud är tryckvariationer som fortplantas genom luften. Ljudet fångas in av ytterörat och via flera steg (se Öra ) detekteras det slutligen av de s.k. sinneshåren. Den normala förklaringen till förlusten av de höga frekvenserna är att sinneshåren för de höga frekvenserna är mindre och mer sköra, så att de skadas lättare. Förlust av frekvenserna över 10000 Hz och under 100 har mycket liten praktisk betydelse - de mäts inte ens vid en hörselundersökning, se Hearing_range .

Se även Hörsel .



/Peter E

Nyckelord: hörsel [10];

*

Blandat [14723]

Fråga:
Varför har vi två öron och varför sitter dom där dom sitter och kanske inte typ på samma ställe mm
/emma e, Kärralund, göteborg

Svar:
Hej Emma! Knappast en fysikfråga, men vi kan spekulera lite ändå!

Två öron på samma ställe hade inte givit någon större fördel - annat än att man skulle ha ett reservöra om det ena gick sönder. Två öron där de sitter riktade åt olika håll innebär en stor fördel. Genom att hjärnan kan tolka ljudstyrka och fördröjning kan vi bestämma var ett ljud kommer ifrån. Tänk dig den enörade grottmänniskan som hör lejonet men inte kan bestämma var lejonet är. Han blir uppäten. Den tvåörade, däremot, klarar sig för han vet var lejonet är och kan fly i rätt riktning. Den tvåörade lever och kan få barn (tvåörade), medan släkten med bara ett öra dör ut.

Detta är ett förenklat exempel på Darwins utvecklingslära. Det illustrerar principen, men i verkligheten har parvis öron funnits hos djur i miljontals år.
/Peter E

Nyckelord: hörsel [10]; Darwins evolutionsteori [8];

1 http://fragelada.fysik.org/resurser/evolution.pdf

*

Ljud-Ljus-Vågor [14570]

Fråga:
När man till exempel åker i en bil med en rejäl baslåda i bagaget kan man känna att det bultar och slår bröstet. Ju högre man spelar desto mer känns det. Min fråga är alltså kan man spela så högt så att hjärtryttmen sätts ur balans och att basens frekvens helt eller delvis inverkar på hjärtat istället? om detta skulle kunna inträffa hur högt måste man i så fall spela?
/Alexander T, Teknikum, Växjö

Svar:
Ljud är longitudinella (längs fortplantningsriktningen) trycksvängningar i gaser, vätskor eller fasta material. I fasta material kan man även ha transversella (vikelrätt mot fortplantningsriktningen) svängningar. Det mänskliga örat uppfattar ljud med frekvenser i intervallet 20Hz (svängningar per sekund) och 20KHz. Ljud med lägre frekvens kallas infraljud och med högre frekvens ultraljud. Ljud i luften uppkommer när något vibrerar, t.ex. en sträng, och dessa vibrationer orsakar tryckförändringar som fortplantar sig med ljudhastigheten c:a 340 m/s.

Höga ljudvolymer i de frekvenser som uppfattas av örat kan ge hörselskador. Eftersom örat är selektivt känsligt ger rimligt höga nivåer av infraljud och ultraljud inga hörselskador.

Infraljud, som din fråga gäller, uppfattas inte av örat och ger därför inga hörselskador. Infraljud med höga amplituder kan säkert orsaka skador på inre organ eftersom de vid resonansfrekvensen kan orsaka våldsamma vibrationer. Vid "rätt" frkvens kan säkert även hjärtat sättas i vibration. Hur stor volym som krävs vet jag inte, men jag har varit på ett diskotek vars bastoner fick bröstkorgen att vibrera. Det kan knappast vara bra! Så lite försiktighet med volymen på dunka-dunka i bilen är nog bäst. Dessutom dränker du ljud utifrån, vilket kan göra att du inte uppfattar faror i omgivningen.

Man har även försökt att använda infraljud i vapen (skapa inre blödningar) och det finns rapporter som säger att man påverkas psykologiskt (obehagskänsla, ser syner etc) av infraljud.

Se vidare infraljud , ultraljud , ljud, resonans och ljudhastigheten , Infrasound och Ljud .
/Peter E

Nyckelord: hörsel [10]; infraljud [7]; ljud, resonans [19];

*

[1196]

Fråga:
Hur sprids ljudet när det kommer in i örat? Emi
/Emellie L, Nolbyskolan, Alingsås

Svar:
När ljudet kommer in i örat fortsätter det in genom hörselgången tills det stöter på trumhinnan som sätts i svängning av ljudet. Se vidare Hörsel .
/GO

Nyckelord: hörsel [10];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.