Svar:
1 Jag tror inte att det har med jordningen att göra - det är ju bara en motor som är ansluten till nätet. Det är nog elektromagnetisk strålning från urladdningen som skapar de effekter du beskriver.

2 Ja, du bör inte ha känslig elektronik i närheten.

Se vidare länk 1 och 2.
/Peter E

Nyckelord: accelerator [7]; elsäkerhet [18];

1 http://stormhighway.com/graaffsafety.php
2 http://practicalphysics.org/van-de-graaff-generator-safety.html

Det bildas en spole med växelström, vad har den för inverkan på dammsugarens eltillförsel och elmotor ?

Kan vi uppskatta "spolens" inverkan på effekten ? Tex impedans och minskad verkningsgrad ?

Förslag till uppskattningsformel och empirisk forskningsupplägg.
/Edward K, Gymnasium, Esbo

Svar:
Eftersom det knappast finns något ferromagnetiskt eller metalliskt i en sladdvinda i en dammsugare (den är säkert av plast) är effekten av spolen som sådan mycket liten. Anledningen till att man skall dra ut sladden helt när man dammsuger är att den annars kan bli för varm genom kabelns resistans (effekten P=R*I²). Se även 17613 .
/Peter E

Nyckelord: elsäkerhet [18];

Svar:
För skada måste strömmen välja att gå genom kroppen. Om de båda polerna ligger nära varandra, som i din fråga, är detta knappast fallet. Om du emellertid har kontakt med en pol, kan livsfarlig ström genom kroppen uppstå.

Se även fråga 19569 .
/Peter E

Nyckelord: elsäkerhet [18]; elektrisk ström, skada [6];

2. Om man doppar ned en förlängningssladd i vatten utan några apparater ikopplade, vad händer då? Blir det fortfarande kortslutning?

3. En lampa i mitt akvarium slutade fungera och märkte nu att det var en spricka i kåpan och det kan ha kommit in vatten och fukt. Betyder detta då att lampan har gått sönder av vatten och fukt? Ingen säkring har gått.
/Martin S, Björknäsgymnasiet, Boden

Svar:
1,2: Detta är mycket farligt! Vad menar du med kortslutning? Rimligtvis menar du att säkringen löser ut. Eftersom vatten leder ström halvbra (mycket sämre än t.ex. koppar), så blir aldrig strömmen högre än maximala strömmen för att säkringen skall lösa ut. Det är därför man alltid skall ha en jordfelsbrytare, se nedan, om det finns vatten i närheten.

3: Om inte lampan är lufttät så går den omedelbart sönder. Vattnet kan orsaka korrosion som ger dålig kontakt och med tiden läckage till lampan.

Om jordfelsbrytare

En jordfelsbrytare fungerar så att den jämför strömmarna i fasen och neutralledaren. Om det finns en skillnad mellan dessa strömmar som är större än det förinställda värdet (tiotals mA) så löser skyddskretsen ut och bryter strömmen, se nedanstående figur från Jordfelsbrytare . Brytaren måste därefter återställas (oftast manuellt) innan den börjar leda ström igen.

Jordfelsbrytaren är uppbyggd kring en summaströmtransformator med ringformad kärna. Ledarna till lasten går genom denna. Normalt är strömmarna i ledarna lika stora men med motsatt tecken, och magnetfälten kring ledarna tar därför ut varandra. Vid ett jordfel uppstår obalans, magnetfälten upphäver inte längre varandra och en ström induceras i sekundärspolen. Denna ström får en elektromagnet att utlösa en brytarmekanism.

För att testa funktionen finns en speciell brytare som via ett motstånd förbikopplar strömtransformatorn och åstadkommer en felström. (Jordfelsbrytare )

Se länk 1 för mer om faror med elektricitet.

Nyckelord: elektrisk ström, skada [6]; elsäkerhet [18];

1 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2763825/

Klassen har tre frågor

1 Hur lång tid tar det för ett batteri att bli varmt?

2 Hur kan el rusa igenom vatten?

3 Hur kan el rusa så snabbt?

Mvh/ Klass 3B via Mona
/Mona T, Stenhagsskolan, Kista

Svar:
Hej Mona och 3b!

1 Är inte säker på att jag förstår frågan. Ja, om man drar mycket ström från ett batteri så blir batteriet varmt. Uppvärmningen beror på hur mycket ström man tar från batteriet. Sedan är det en annan sak att batterier fungerar dåligt om det är mycket kallt. En elektronisk kamera fungerar dåligt vid temperaturer under noll grader. Man bör därför förvara kameran i en ficka nära kroppen. Samma sak gäller allt som innehåller batterier, t.ex. mobiltelefonen. Bilbatteriet fungerar också dåligt när det är kallt, men det får inte plats i fickan!

2 I vatten finns lite salter lösta och förekommer som laddade joner. Även en liten del av vattenmolekylerna är joner. Det är dessa joner som transporterar elektriciteteten. Vatten leder ström ganska dåligt. Detta är orsaken till att man aldrig skall ha elektriska apparater så de kan ramla ner i t.ex. badkaret. Kroppen leder ström bättre än vatten (innehåller fler joner), så strömmen föredrar att gå igenom kroppen.

3 I en ledare transporteras elektriciteten av fria elektroner. När man sätter på spänningen får man ett elektriskt fält som fortplantas med ljushastigheten. Fältet får elektronerna att röra sig. I fråga 9549 finns en uträkning av drifthastigheten hos elektronerna. Den är förvånande låga några mm/sekund. Detta är alltså medelhastigheten i strömmens riktning. Elektronerna rör sig mycket snabbare men i slumpmässiga riktningar.
/Peter E

Nyckelord: elektrisk ström, hastighet [4]; elsäkerhet [18]; batteri [25];

2. Min mobiltelefon har ett batteri 12V (likström) i sig. Förklara hur du kan ladda batteriet ifrån elnätet 230V (växelström).

Tacksam för svar! :)
/Isabella R, lexby skola, partille

Svar:
1 Därför att elektrisk ström genom kroppen är farlig. Stora strömmar genom en apparat som är sönder kan orsaka brand. Normalt skyddar vi oss genom isolering (plast, gummi...) och skyddsjordning (höljet på apparaten är ansluten till jord). Säkringen bryter strömmen om den blir för stor. Säkringen reagerar inte på de små strömmar som går genom kroppen så man behöver en jordfelsbrytare, se fråga 11225 .

2 Man transformerar ner spänningen till 12 V och likritar den. Sedan skickas strömmen "baklänges" genom ditt uppladdningsbara batteri.

Se vidare fråga 17136 och 12859 .
/Peter E

Nyckelord: elsäkerhet [18];

Svar:
Jag kan endast föreställa mig att det hade med elsäkerhet att göra. Jag antar läkaren använde något som liknar en lödkolv. Om denna skulle vara skadad så att spetsen blev spänningsförande skulle du kunna få skador av strömmen. Men problemet är att om du är jordad så går strömmen rakt igenom dig till jordningsröret. Och då är det stor risk du blir jordad (begraven). Det hade varit bättre om läkaren satt dig på en hög isolerad stol. Då hade strömmen inte kunnat gå genom dig till jord (på samma sätt som fåglar kan sitta på en kraftledning.

Jag tror läkaren missade elsäkerhets-lektionen på läkarutbildningen!

Det finns en extra twist på det här:

Det faktum att du är väl jordad betyder att strömmen går genom dig och inte genom läkaren om även denne är i kontakt med 230 V anslutningen. Sä det är säkrare för läkaren men farligare för dig!
/Peter E

Nyckelord: elsäkerhet [18];

Svar:
Roger! Det är en del felaktigheter i ditt resonemang. För det första så kör du normalt inte utan extern belastning. Resistansen (och reaktansen, se 12160 ) i kabeln är normalt försumbar. Det är alltså den externa belastningen som bestämmer strömmen.

Annars är det korrekt att en reaktans (spole) ger en fasförskjutning mellan spänning och ström, viket ger en lägre effekt. En del av denna kan bli till värme, till exempel genom virvelströmmar i en järnkärna. Den viktigaste effekten är emellertid att reaktansen ökar den totala impedansen (motståndet) i kretsen vilket medför att strömmen i fas med spänningen blir mindre. Det är helt analogt med att effekten minskar om du kopplar in en belastning med högre resistans eftersom effekten P ges av:

P = U*I = U²/R.

Med högre motstånd tar du alltså mindre effekt från kraftverket. Extremfallet är effekten noll när du brutit strömmen (oändlig resistans).

Anledningen till att du alltid skall dra ut sladden ur sladdvindan har inget med reaktans att göra. Strömmen genom kabeln ger en uppvärmning. Om kabeln är ihopvindad är kylningen mycket ineffektiv. Kabeln kyls mycket bättre när den är fri. Detta är mycket viktigt när man drar hög ström, till exempel när man laddar en elbil, men även en dammsugare kan bli alltför varm om sladden inte dras ut. Se länk 1.

Se även Reaktans .
/Peter E

Nyckelord: impedans [3]; elsäkerhet [18];

1 http://www.folkbladet.nu/267842/sladdvinda-orsakade-brand

Vilka färger har de tre ledningarna i en skyddsjordad sladd och vad betyder de olika färgerna?
/Andreas G, Råda, Mellerud

Svar:
I stort sett endast byte av kontakter etc på enkla icke fast installerade hushållsapparater/lampor. Byte av säkringar. Annars får endast auktoriserade elinstallatörer röra fasta installationer. Se länk 1.

Normalt är nollan blå och skyddsjord grön/gul. Övriga kan variera lite. Observera att vi i Sverige inte skiljer på nollan och en fas (stickproppar kan ju vändas). Principen att nollan är blå gäller alltså fasta installationer. Skyddsjorden är emellertid alltid gul/grön.
/Peter E

Nyckelord: elsäkerhet [18];

1 http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Din-elsakerhet/Vad_du_for_gora_sjalv_med_el_hemma/

Svar:
Ulrika! För en viss resistans R (1000 W - 100 kW typiskt för en person) är spänningen U och strömmen I kopplade genom Ohms lag

U = R*I

Det är emellertid den av spänningen orsakade strömmen som ger skador, så om resistansen är stor, så blir strömmen mindre för en given spänning och därmed mindre skadlig. Resistansen, och därmed strömmen, beror naturligtvis även på vilken väg strömmen tar genom kroppen. Även skadan beror på vilken väg strömmen tar - om strömmen går i närheten av hjärtat är det speciellt farligt eftersom hjärtat styrs av små strömmar.

Electric_shock innehåller information på engelska om faror med elektrisk ström. I figuren nedan från länk 1 finns mer detaljerad information om skador vid olika strömstyrka.

Nyckelord: elsäkerhet [18]; elektrisk ström, skada [6];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/shock.html

Ursprunglig fråga:
Hur kan man få ström i sig utan att vidröra en ledning?
/Terje S, Göteborg

Svar:
Jag antar du tänker på den förfärliga olyckan i Göteborg, länk 1, där en 18-årig pojke dödades och en 17-åring fick livshotande skador av starkström när de klättrade upp på taket på en godsvagn.

Om man har att göra med högspänning - det är spänningar över 1000V - kan man få överslag genom luften och mycket allvarliga skador från en urladdning. Vad som händer är att om ett jordat föremål (t.ex. en person) kommer tillräckligt nära en högspänningsledning så blir det elektriska fältstyrkan så hög att luften joniseras (det bildas fria elektroner och joner). När luften joniserats leder den ström utmärkt, och man får en urladdning.

Luftledningarna för tåg har en spänning på 16000V. Hur stort riskområdet är varierar mycket med förhållandena (luftfuktighet, förekomsten av spetsiga föremål mm), men säkerhetsavståndet är minst 2 meter. Detta betyder att det är livsfarligt bara att klättra upp på ett vagnstak.

De flesta har en hälsosam repekt för blixtar från åskväder, men denna respekt tycks inte finnas för högspänning. Naturligtvis är åskväder överslag på lite större skala än från högspänningsledningar, men skadorna man får om ett överslag går genom kroppen är liknande. Bilden nedan visar hur varningsskylten för högspänning ser ut. Tänk på att anläggningar med högspänning är mycket farliga även om man inte direkt vidrör utrustning!

Mer om högspänning och elsäkerhet

Wikipedia-artikel om faror med högspänning (engelska): High_voltage

Electrical Safety : Allmänna säkerhetsråd från Princeton University, bland annat tabell med verkningar som funktion av strömstyrka (engelska)

Electric Shock : En mer fysikalisk approach från HyperPhysics

LIVRÄDDNING VID ELSKADA - handledning vid första hjälpen : Broschyr med råd om olyckan är framme

Se även länken om elsäkerhet nedan.

Nyckelord: elsäkerhet [18];

1 http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=243011

Svar:
Hej Anna! Det stämmer inte alls! Jordningen har inget att göra med hur mycket en skärm strålar. Se bildskärmar för mer om bildskärmar.

Allmänt kan man säga att apparater som kan bli strömförande som kyl, frys, tvättmaskin, värmeelement alltid skall vara jordade. Om skalet är av metall, kan ett inre fel göra detta strömförande. Om skalet är jordat skulle säkringen gå med en gång så det är ingen fara.

Andra el-apparater man har hemma är ofta av trä eller plast, så de behöver inte vara jordade eftersom de inte kan bli strömförande. Några tips:

Installera jordfelsbrytare eller använd en lös för farliga aktiviterer (klippa gräsmattan med el-klippare - lätt att köra på sladden).

Tänk på att det gör ingen nytta alls att sätta en jordad propp i ett ojordat uttag!

Har du en gammal klassisk justerbar bordslampa av metallrör med kabeln inne i röret: släng lampan!
/Peter E

Nyckelord: elsäkerhet [18];

Min oro grundar sig i att på den senaste tiden har generatorn fungerat mycket bra och det blir kraftiga stötar. Kan det bli fysiskt farligt?

Finns det något bra sätt att urladda eleverna efter att håren har rest sig utan att de får en obehaglig stöt?
/Lotta M, Sundsbroskolan, Bunkeflostrand

Svar:
Lotta! Van der Graaff generatorn anses helt ofarlig. Se emellertid för säkerhets skull till att ingen med hjärtproblem utsätts för den! Det faktum att maskinen är ansluten till elnätet gör naturligtvis att man måste vidta de normala försiktighetsmåtten för sådana maskiner (kolla kablar, isolering, använda jordfelsbrytare).

Vad gäller att urladda eleverna, så bör de laddas ur av sig själva på några minuter.
/Peter E

Se även fråga 7448

Nyckelord: elsäkerhet [18];

Svar:
Alldeles riktigt resonerat. Det strömmen som är avgörade. Men också tiden. Det är så en jordfelsbrytare fungerar. Vid jordfel bryts spänningen så snabbt att det inte blir farligt.

Alla strömkällor har en "inre resistans". I princip kan den mätas genom att man kortsluter med en amperemeter och mäter strömmen. Ett litet alkaliskt batteri ger ungefär 5 A, alltså en inre resistans på ungefär 0.2 W. 35 sådana seriekopplade ger 50 V, och man kan ta ut upp till 5 A. Det är mycket. Din bandgenerators inre resistans är antagligen hög, kanske hundratals megaohm. Om man kortsluter med ena handen, sker nästa hela spänningsfallet över det inre motståndet. Både spänning över och ström genom handen blir låg.

VARNING: Det finns bandgeneratorer som ger farlig ström. Innan man börjar experimentera, måste man vara helt klar över vilken typ man har.
/KS

Nyckelord: bandgenerator [3]; elsäkerhet [18];

Svar:
Vid höga spänningar kan man få svåra brännskador. Vid lägre spänningar är den största faran hjärtstillestånd. Hjärtmuskeln stimuleras av nervimpulser, som ju är elektriska signaler. Om dessa störs, kan hjärtat stanna. Spänningar under 25 V anses ofarligt.

Vad gäller om växelström eller likström är farligast finns inget betämt svar. I Electric_shock#Lethality sägs:

The comparison between the dangers of alternating current and direct current has been a subject of debate ever since the War of Currents in the 1880s. DC tends to cause continuous muscular contractions that make the victim hold on to a live conductor, thereby increasing the risk of deep tissue burns. On the other hand, mains-magnitude AC tends to interfere more with the heart's electrical pacemaker, leading to an increased risk of fibrillation.

Se vidare länk 1 (Hyperphysics) och 2 (Elsäkerhetsverket), Electric_shock och Elektricitet#Skador_av_elektricitet .
/KS/lpe

Nyckelord: elektrisk ström, skada [6]; elsäkerhet [18];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/shock.html
2 http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Elolyckor/

Svar:
Vid en elektrisk kortslutning går en stark ström genom ledningarna. De värms upp och kommer till slut att brinna av någonstans, och då kan det bli eldsvåda. En säkring är en bit av ledningen som är gjord just för att ledningen ska brinna av där, utan att åstadkomma eldsvåda.

En annan funktion hos säkringen är att begränsa totalförbrukningen. Om man har värmeelement på, lagar mat på spisen och har tvättmaskinen igång, då kan säkringen gå. Om det händer ofta, kan man be elleverantören byta till större säkringar (Det kan man inte göra själv). Men då får man också betala större nätkostnad. Det är toppbelastningarna som blir dyrast för elleverantören.
/KS

Nyckelord: elsäkerhet [18];

Svar:
1. Elektriska kretsar tillverkas av komponenter som till exempel ledningar, motstånd och spolar, för att vi ska kunna använda elektrisk ström till nyttiga saker.

Fundera Den enklaste elektriska kretsen är den som används i en glödlampa eller en brödrost. Hur är denna krets uppbyggd?

2. Du kan själv göra små "blixtar". Tag på Dig en tröja i ett syntetiskt material. Tag med Dig ett spetsigt metallföremål och gå in i ett mörkt rum. Ta av Dig tröjan snabbt. Du märker säkert att tröjan är laddad genom att håret reser sig. Nu kan Du "locka ut" små blixtar från tröjan med hjälp av det spetsiga metallföremålet.

3. Elektronerna rör sig med ganska låg fart genom metallen, ungefär som en sten som faller genom vatten.

4. Nej tyvärr. Det räcker med en ganska svag ström genom kroppen för att man ska dö, om strömmen passerar hjärtat. Eftersom vattnet leder ström är det mycket farligare med elektriska apparater i kök och badrum än i torra rum. Det enda som skyddar mot elolyckor är en jordfelsbrytare.

RÅD TILL ALLA SKOLOR OCH HEM: Skaffa jordfelsbrytare, se Jordfelsbrytare .
/GO

Se även fråga 350

Nyckelord: elsäkerhet [18]; elektrisk krets [7];

Svar:
Om strömmen bara går genom vattnet så dör man inte. För att det ska vara farligt så måste strömmen gå in i kroppen och genom kroppen. Om strömmen går genom hjärtat så kan den dödliga strömmen vara betydligt mindre än 1 Ampère och säkringen går inte.

Därför: Ha aldrig med er elapparater i badrummet med undantag för dem som är avsedda att användas där.

Råd: Sätt in jordfelsbrytare, de bryter strömmen innan den blir farlig.

Uppgift: Ta reda på hur en jordfelsbrytare fungerar.

Se länk 1 om jordfelsbrytare och länk 2 om mer om elsäkerhet.

Nyckelord: elsäkerhet [18];

1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordfelsbrytare
2 http://www.elsakerhetsverket.se/

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.