Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

18 frågor/svar hittade

Elektricitet-Magnetism [20880]

Fråga:
Hej, jag har för mig att som liten kunde man göra ett busstreck genom att hålla i elstängsel och snabbt ta tag i en person som sedan fick stöten när impulsen kom, stämmer det? Strömmen går igenom båda personer men endast den sista personen i kedjan känner av stöten. Är det så att sista personen blir en typ av kondensator som lagrar laddningarna innan de hoppar över till marken och på så sätt upplever stöten? Eller kommer jag ihåg helt fel!

En elev hade även hört om en ryttare på häst som träffats av blixten och överlevt men hästen dog, är det något liknande här eller bara tur?

Tack för en bra sida! /Robin
/Robin L, Ålands lyceum, Mariehamn

Svar:
Nej, det kan inte vara korrekt! Om något utsätts den andre för lägre spänning eftersom resistansen hos den förste ger ett spänningsfall.

Effekten av ett blixtnedslag varierar och blir ganska slumpmässig beroende på vilken väg strömmen tar. Speciellt allvarligt är om strömmen går igenom hjärtat - detta styrs ju av elektriska impulser.

Se även fråga 14906 .
/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

*

Elektricitet-Magnetism [20775]

Fråga:
Hur kan man veta att en blixt blir upp till 30 000 grader varm?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
En av mina elever i åk 4 undrar hur man kan veta att en blixt blir upp till 30 000 grader varm? Hur kan man veta att blixten är flera km lång och bara några cm tjock? Skulle med ett svar från er vilja uppmuntra elevens egna funderingar och nyfikenhet samt inspirera fler till detsamma! Mvh // Sofie
/Sofie B, Skärhamns skola, Skärhamn

Svar:
Ja, 30000 grader (kelvin) är en rimlig temperatur. Man bestämmer temperaturen genom att analysera ett spektrum, dvs ta reda på vilka våglängder av ljus som sänds ut, se fråga 20670 om spektroskopi. För en blixt är det inte helt lätt att få fram temperaturen från ett spektrum eftersom det inte är ett temperaturspektrum, se fråga 176 .

För att bestämma längd och diameter måste man veta avståndet till blixten. Hur mäts avståndet? (Se fråga 17314 .)

Blixtar och åskväder är ganska komplicerade fenomen som inte är fullständigt förstådda. Man har emellertid ganska tillförlitliga modeller av hur åska och blixtar uppstår.

Se vidare länk 1 och länk 2.
/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

1 https://science.howstuffworks.com/nature/natural-disasters/lightning.htm
2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Åska

*

Elektricitet-Magnetism [20311]

Fråga:
Vi pratar just nu om energier och blixen kom på tal. En av mina nya elever säger då med emfas att han lärt sig att blixten går från marken och upp - inte som jag alltid trott - från molnet och ner till marken. Stämmer det? Tacksam för svar från en vetgirig lärare och hans elever. Hälsningar Ulf
/Ulf L, Skuru, Nacka

Svar:
Både och är det tråkiga svaret. I själva verket är moln-mark blixtar mycket komplicerade, se länk 1 och nedanstående animation från länk 1 tagen med 10000 bilder per sekund. Ett blixtnedslag börjar alltså med en relativt långsam och utspridd urladdning med elektroner från den negativt laddade undre delen av åskmolnet. Huvudurladdningen från marken till molnet väljer sedan den mest effektiva vägen (minsta resistansen).

Se även fråga 17314 .



/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

1 http://earthscience.stackexchange.com/questions/580/why-does-lightning-strike-from-the-ground-up
2 https://www.youtube.com/watch?v=C_O1vcjbzks

*

Elektricitet-Magnetism [19447]

Fråga:
Faradays bur när det åskar.

Hur kan en faradays bur se ut för ett tält? Enligt min lärarkollega är ett tältstativ inte tillräckligt, varför? Är pinnarna för glesa? De svar ni gett på andra frågor här tycker jag antyder att det borde fungera. Eller är det ändå farligt att sitta i ett stativtält när det åskar För att man sitter på marken?
/Monica J, Stockholm

Svar:
Ja, pinnarna är för glesa för att tältet skall utgöra en faradaybur. Dessutom är de nog för klena för att utgöra ett skydd för blixtnedslag - de skulle nog förångas. En funktionell åskledare bör dessutom vara av ett material med hög elektrisk ledningsförmåga, t.ex. koppar.

Jag tror alltså inte ett stativtält erbjuder något skydd för blixtnedslag. Vad gäller faran att sitta på marken, se fråga 8879 .
/Peter E

Nyckelord: faradaybur [10]; blixt [18];

*

Elektricitet-Magnetism [17314]

Fråga:
Hur blir moln laddade så att åska kan uppstå?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur blir moln laddade så att åska kan uppstå?
/Oskar H, Cybergymnasiet, Svedala

Svar:
Oskar! Detaljerna i uppladdningsprocessen är såvitt jag vet inte helt kända, se Lightning#Formation . Det är dock säkert en effekt som liknar kattskinnet och ebonitstaven i fråga 14880 . Vattendropparna eller iskristallerna rör sig i förhållande till luften, och kommer därmed att bli laddade på ett visst sätt. Fortsatt rörelse separerar laddningarna så det byggs upp ett elektriskt fält. När detta blir tillräckligt starkt får man en blixt.

Bilden nedan på blixtnedslag är från Wikimedia Commons (ovanstående Wikipedia-artikel).

Blixtar kan även skapas vid vulkanutbrott, se fråga 15461 , och även där har vi partiklar (vulkanisk aska) som rör sig genom ett medium och blir uppladdade.

Se länk 1 för mer om åskväder.

Fotnot:

En kollega till mig undervisade en liten meteorologikurs för många år sedan. Vid tentamen fick man frågan "Hur uppkommer ett åskväder?". Johan hade festat hela helgen så han hade inte läst boken, men försökte ändå:

"Ja, uppvindar får de små vattendropparna att stiga. Dropparna laddas upp, så man får ett elektriskt fält. Fältet orsakar elektrolys i vattnet, och det bildas knallgas --> blixt och dunder!"

Detta är ett utmärkt exempel på en bra fysikalisk modell, den förklarar det man observerar, så Johan fick poäng för fysikalisk intuition.

Början är ju helt korrekt, men sista ledet är fel. Man kan inte få elektrolys. Eftersom molnet består av fritt svävande små vattendroppar leder det inte ström och vi kan alltså inte få elektrolys. Vad som händer är att det elektriska fältet till sist blir så starkt att man får ett elektriskt överslag - en blixt. När denna värmer den omgivande luften uppstår en knall. Mullret uppkommer genom att avståndet mellan örat och olika grenar av blixten (se bilden) varierar. Ljudet kan även studsa på olika föremål och får alltså olika lång väg till örat.

Man kan bestämma avståndet till en blixt genom att räkna sekunder mellan blixt och knall. Ljudhastigheten är c:a 340 m/s. Det är lätt att komma ihåg att 3 sekunder motsvarar avståndet 1 km.



/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

1 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662

*

Elektricitet-Magnetism [16922]

Fråga:
Undrar över ljuset vid en blixt. Är det så att elektronerna exciterar luftmolekylerna som därefter deexciterar och utsänder ljus? Har gjort en elevdemonstration med högspänning mellan två elektroder ( tesil + tråd ) och alfapartiklar som joniserar "luften". Är det till största delen de joniserade elektronerna som exciterar luftmolekylerna eller alfapartiklarna? Eller har jag helt fel?
/Jan G, Enskilda Gymnasiet, Stockholm

Svar:
Jan! Elektronerna i en blixt exciterar och joniserar luftmolekylerna. För en fullt utvecklad blixt har man att göra med en plasma, dvs en blandning av positiva joner och elektroner. Energin i blixten kommer från de av spänningen accelererade elektronerna.

Alfapartiklarna joniserar luften lite grann så överslaget kan etablerats. Annars märks alfapartiklarna mycket lite. Utan ett överslag ser du inget av joniseringen i luft.
/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

*

Elektricitet-Magnetism [16326]

Fråga:
Hej. Jag undrar om en blixt slår uppåt eller neråt. Alltså om en blixt går från marken och uppåt eller tvärtom. Tack på förhand.
/Martin L, Forshagaakademin, Deje

Svar:
Martin!

Det beror på vad man menar att blixten är. Molnets nedsida är negativt laddad (se länk 1), så det blir en ström av negativa elektroner från molnet till marken eller till ett annat moln. Samtidigt rör sig positiva joner i motsatt rikning.

I själva verket är det till synes enkla fenomenet blixnedslag mycket komplext och man känner inte till alla detaljer. Processen sker i flera steg:

1 Först separeras positiva och negativa laddningar genom luftströmningar.

2 Sedan förekommer för-urladdningar som inte syns, men som förbereder vägen för den stora urladdningen.

3 Till sist kommer den stora urladdningen som skapar en plasma (gas med joner och elektroner) som lyser och en chockvåg som skapar ljudet.

Länk 1 är en utmärkt och lättförståelig beskrivning av fenomenet. Länk 2 är lite mer avancerad och på engelska. Den senare innehåller en 5 minuters video men spektakulära bilder på blixtar och åskväder.
/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

1 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar
2 http://www.howstuffworks.com/lightning.htm

*

Elektricitet-Magnetism [15461]

Fråga:
Bildas det elektricitet vid vulkanutbrott?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Bildas det elektricitet vid vulkanutbrott?

Frågan ställdes av en elev vid en fysiklektion och eftersom jag inte hittar något svar frågar jag här.
/catarina j, Björketorpskolan, Björketorp

Svar:
Catarina! Ja, man kan få blixtar från vulkanutbrott, se bilden nedan från Wikipedia (Lightning ). Detta har beskrivits redan av Plinius den äldre som detaljerat beskrev det vulkanutbrott som år 79 eKr begravde bland annat Pompeji.

Förhållandena vid ett vulkanutbrott är rätt lika vad man har vid ett vanligt regnåskväder: varm luft som stiger och drar med sig partiklar laddade med statisk elektricitet (dammpartiklar resp. regndroppar). Transporten av de laddade partiklarna ger upphov till ett elektriskt fält som till sist blir så starkt att man får en urladdning - en blixt. Se vidare länk 1 och 2.

Fotnot:
Plinius den äldre omkom i utbrottet när han försökte rädda en vän. Han är en framträdande figur i Robert Harris' spännande (ja, faktiskt, trots att man egentligen vet hur det slutar) och intressanta roman Pompeii (Pompeii_(novel) ). Plinius gjorde för tiden mycket avancerade observationer och anteckningar om utbrottet. Se Pliny_The_Elder för mer information om Plinius.



/Peter E

Nyckelord: blixt [18]; vulkanism [5];

1 http://www.smithsonianmag.com/science-nature/augustine.html
2 http://spaceweather.com/archive.php?view=1&day=23&month=04&year=2015

*

Elektricitet-Magnetism [13243]

Fråga:
Hej, jag är lärare i år 3 och fick frågan av mina elever: Hur snabbt går blixten? Och det undrar jag nu själv också.
/Inge H, Mälarhöjdens skola, Hägersten/Stockholm

Svar:
När väl luften blivit en ledande plasma orsakar det elektriska fältet en ström på samma sätt som en ström som går i en metalltråd. Denna går med ljusts hastighet i mediet. Observera att detta är inte elektronernas hastighet - de går mycket långsammare och kolliderar hela tiden med atomer. Det är alltså det elektriska fältet som orsakar stömmen, så det är utbredningshastigheten hos detta som är intressant. Sedan är det en annan sak att mycket behöver hända innan förhållandena är sådana att en blixt kan komma igång. Se nedanstående länk för en mycket detaljerad framställning om blixten och nedanstående frågor om stömmens utbredningshastighet.
/Peter E

Se även fråga 3640 och fråga 10909

Nyckelord: blixt [18];

1 http://science.howstuffworks.com/lightning.htm

*

Elektricitet-Magnetism [12994]

Fråga:
Hej! Jag är en lärarakandidat på Centralskolan i Arvika, jag har undervisat om elektricitet och pratat om åska med eleverna. Då berättade en elev att hon läst att förra sommaren då det var mycket åskväder, fick ungdomar som hade piercing brännmärken runt sin piercing, speciellt i munnen och vid ögonbrynet. Det vi undrar över är om det vid åska kan bli en inducerad ström i ett piercingsmycke? Och vi har en teori om att stålet i piercingsmyckena lättare magnitiseras än materialet i t.ex. örhängen, så det lättare uppstår en inducerad ström i piercingsmycket, eftersom vi aldrig hört talas om att någon fått brännmärken kring sina örhängen. Med önskan om svar från en undrande kandidat o elever, mvh Anna Eriksson.
/Anna E, Central, Arvika

Svar:
Anna! Jag tror inte att det räcker med att bara vara ute i åska: man bör nog nästan träffas av blixten. Jag tror inte att magnetfältet är tillräckligt om man inte är mycket nära ett nedslag. Det är då snarare så att strömmen söker sig minsta motståndets väg, vilket är genom metall. Att man då kan få skador av metallföremål är klart etablerat, se t.ex. länk 1 som kanske är det som ligger bakom ryktet. I länk 2 finns fler skäl att inte skaffa sig piercing i munnen. Vad gäller smycken på andra mer eller mindre fantasifulla ställen så bör dom ge samma brännskador om blixten träffar dem. Att det inte finns data kan bero på att det är mycket ovanligt att träffas av blixten och överleva - undantaget rangern i USA som träffades sju gånger och dog av andra orsaker .
/Peter E

Nyckelord: blixt [18];

1 http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/berkshire/3047436.stm
2 http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/2931704.stm

*

Elektricitet-Magnetism [12817]

Fråga:
De flesta människor känner säkert till att man inte skall stå under ett högt träd då det åskar, eftersom blixten kan slå ned i trädet. Hur är det då i en segelbåt på öppet hav (eller en större fjärd)? Det skulle verka logiskt att risken för blixtnedslag skulle vara överhängande men jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin hört om tillbud där blixten slagit ner i en segelbåts mast. Har jag bara missat något eller finns det en förklaring?
/Folke R, Pargas svenska gymnasium, Pargas, Finland

Svar:
Folke! Blixten kan helt säkert slå ner även i båtmaster - även på öppet vatten gäller samma princip att den elektriska fältstyrkan är hög i närheten av spetsiga metallföremål, och en modern segelbåtsmast är inget undantag!

Jag har ingen referens tillgänglig, men i samband med ett populärvetenskapligt föredrag om sjöväder, som jag hörde på för en del år sedan, visades bilder på skadeverkningar orsakade av blixtnedslag i fritidsbåtar. Föredragshållaren, som var meteorolog, betonade att båtägare alltid gör bäst i att montera kraftiga åskledarkablar från masttoppen ner till havsytan (naturligtvis isolerade från resten av båten) även på fritidsbåtar! Tyvärr tror många - helt felaktigt - att ett sådant arrangemang ökar risken för att blixten ska slå ner i masten!

En bild från föredraget som etsat sig fast i minnet visade en plastfiberbåt där hela fören hade fallit av (förpiken var öppen mot havet) till följd av den mycket kraftiga lokala upphettning som blixturladdningen hade orsakat! Förklaringen till skadan var att strömmen, under sin väg från staginfästningen genom glasfiberskrovet ner till vattenytan, orsakat en så kraftig lokal upphettning att materialet helt enkelt förångades och därför spruckit och försvagats. Atlantens havsvågor gjorde sedan resten. Även när det inte går så långt, kan ett blixtnedslag till sjöss få allvarliga konsekvenser - personer kan skadas, radio- och navigationsutrustning slås ut, etc.

Varför man inte hör talas om detta fenomen så ofta vet jag dock inte. Kanske beror det på att många fritidsbåtsägare söker sig in i hamnar (ofta omgivna av höga träd och byggnader) när vädret ser ut att bli dåligt, eller också rapporteras incidenter till sjöss inte lika ofta som när t.ex. golfspelare blir träffade av blixten.

Länkarna nedan (från en amerikansk firma som sysslar med åskskydd till havs, och från ett universitet i Florida) innehåller mer detaljerad information om problematiken kring blixtnedslag och båtar.



/Margareta H

Se även fråga 8879

Nyckelord: blixt [18];

1 http://www.marinelightning.com/science.htm
2 http://www.thomson.ece.ufl.edu/lightning/SGEB17.html

*

Elektricitet-Magnetism [12812]

Fråga:
1. En fågel sitter på en högspäningsledning. Hur klarar han sig? 2.Hur fungerar Benjamims Franklinks åskdetektor?
/azra a, jänbrottsskola, göteborg

Svar:
Azra! Fråga 1 har vi nyligen svarat på, se svar till fråga 12758 nedan. Vad gäller din andra fråga, så finns det många olika beskrivningar av Franklins experiment med åska och åskledare. Enligt länk 1 nedan (på engelska, men med en trevlig möjlighet att själv experimentera!) var det så här det gick till:

Franklin hade en ide om att blixtar och åska hade att göra med att elektriska laddningar kunde byggas upp i moln och i luft. För att lära sig mer om detta flög han en drake för att se om han kunde "samla in" elektrisk laddning. Drakens snöre var fäst i en nyckel av järn, men Franklin höll inte i nyckeln direkt med sin egen hand, utan i ett annat snöre av silke - se bilden nedan.

Efter att ha provat med draken under en massa olika väderförhållanden, upptäckte Franklin att om vädret var litet småregnigt, så att snöret mellan draken och nyckeln blev fuktigt, kunde han se små gnistor som hoppade mellan nyckeln och hans andra hand eller andra föremål om han höll dessa nära nyckeln. Draken hade alltså samlat upp laddning, som sedan leddes ned mot jorden via snöret och i sin tur laddade upp nyckeln.

Franklin insåg själv att det inte var någon bra ide att flyga draken under ett åskväder - han visste att blixtnedslag kunde döda både människor och djur, och sätta eld på hus. Med hjälp av vad han lärt sig från drakexperimentet utvecklade han vad vi kallar åskledare för att kunna skydda speciellt höga byggnader från att skadas vid åsknedslag. Du kan läsa mer om åskledare i svaret till fråga 789.

Fundera vidare: Även om det var "åska i luften" kunde Franklin inte se några gnistor från nyckeln om snöret mellan draken och nyckeln var torrt. Experimentet fungerade inte heller när silkessnöret mellan nyckeln och handen var fuktigt, eller om han istället för en metallnyckel knöt fast draken i en träbit. Kan du lista ut varför?



/Margareta H

Se även fråga 12758 och fråga 789

Nyckelord: blixt [18];

1 http://www.pbs.org/benfranklin/shocking/index.html

*

Elektricitet-Magnetism [9115]

Fråga:
Varför är inte blixten rak? Och vad händer egentligen när det blixtrar? Består blixten av elektroner eller fotoner?
/Anna K, strömbacka, Piteå

Svar:
Före den egentliga blixten kommer en ljussvag förurladdning, som faktiskt rör sig ganska långsamt upp (eller ner). Det kan röra sig om sekunder. Den rör sig inte kontinuerligt, utan i steg om 10 - 100 m. Den riktning den rör sig i är den elektriska fältstyrkans riktning, och den varierar hela tiden, eftersom luftens jonisation genom att den kosmiska strålningen hela tiden varierar. Alltså, luftens ledningsförmåga variera snabbt.

När förurladdningen nått hela sträckan mellan moln och mark, kommer huvudurladdningarna genom den ledande kanalen.

Urladdningarna hettar upp luften så att ett plasma bildas, alltså positiva joner och negativa elektroner. Ett plasma är en god elektrisk ledare. Genom olika processer sänder plasmat ut ljus (fotoner).
/KS

Se även fråga 3578 och fråga 2645

Nyckelord: blixt [18];

*

Energi [9086]

Fråga:
Kan man ta vara på en blixt? t.ex vid ett åsknedslag. Isåfall hur?
/Alexander P, Bräcke, Hisings-backa

Svar:
Vi antar att du menar att ta vara på energin i en blixt. Energin i en typisk blixt är 108 J. Vi antar att det inträffar 50000 blixtnedslag under ett år i Sverige. Genom att multiplicera dessa tal får vi totala energin. Utslaget på ett helt år, motvarar det en medeleffekt på 0.2 MWh/år. Vår elförbrukning är ungefär 400000000 MWh på ett år. Alltså, även om man kunde ta till vara energin i alla blixtar i Sverige, skulle bidraget till vår elförsörjning vara helt försumbar.
/KS

Nyckelord: blixt [18];

*

Elektricitet-Magnetism [8879]

Fråga:
Hur fungerar en faradaybur?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vi är några NO-lärare som har funderat lite angående blixt och dunder. I en bil sitter man säkert när det åskar pga. att bilen fungerar som Faradays bur. Men om man satt i en aluminiumbåt ute på sjön och blixten slog ned i närheten, skulle den då fungera på samma sätt som bilen?

Nästa fråga som eleverna har funderat över, är varför det blixtrar i mikrovågsugnen om man ställer in t.ex. en tallrik med guldkant?
/Lena O

Svar:
I en öppen aluminiumbåt är man inte skyddad mot direkta blixtnedslag. Nu är det inte bara direkta blixtnedslag som är farliga. I närheten av nedslaget kan det uppstå höga spänningar i marken (eller vattnet).Vid åskväder samlas ofta kor under ett träd, med svansen mot trädstammen. Slår blixten ner i trädet händer det ofta att alla korna dör. Det beror på markspänningen. Slår blixten ner i närheten är det troligen bättre att sitta i en aluminiumbåt än i en träbåt. Ska man vara helt säker, ska man ha en mast med flera kraftiga åskledare, som går ner i vattnet runt om båten. Detta funkar i praktiken som en Faradaybur.

En bil är till ganska god approximation en faradaybur. Det betyder att du helt (nästan!) omges av ett skikt som leder elektricitet. I sådana skikt (och helt avskärmade inre områden) kan det inte finnas något elektriskt fält. Om man försöker skapa ett elektriskt fält i en ledare, så kommer elektronerna att flytta sig tills de helt kompenserar fältet. Se nedanstående animering och Faraday_cage .

Guldkanten funkar som en antenn. På vissa ställen uppstår så höga spänningar att man får urladdningar i luften.



/Peter E

Se även fråga 7755 och fråga 60

Nyckelord: blixt [18]; faradaybur [10];

*

Elektricitet-Magnetism [6435]

Fråga:
Vad är en kornblixt?
/Mattias A, trollhättan

Svar:
Så brukar man kalla en avlägsen nattlig blixt utan buller. På grund av temperaturförhållanden i jordatmosfären böjs ljudet uppåt. Det gör att åskans muller normalt inte når längre än 20 km.

Kornblixtar syns mest på sensommaren. Förr trodde man att åskguden hade inflytande på sädens mognad. Det förklarar ordet.

Ordet förekommer inte så ofta nuförtiden. Det beror väl på att de flesta lever i upplyst miljö, som gör det svårt att se avlägsna blixtar. Strindberg använder det i sitt kammarspel Oväder. Där säger Louise: Se nu blixtrar det! En, två, tre... Det är bara kornblixt! för det hörs inget dunder!

I Skåne förekommer också sillablixt. Man trodde att det blänkte till när sillastimmen vände i Öresund.
/KS

Nyckelord: blixt [18];

1 http://www.smhi.se/kund_t/aska.htm

*

Elektricitet-Magnetism [3320]

Fråga:
Jag har fastnat för det mycket intressanta fenomenet;kul/klotblixt. Vad jag hittills förstått så har man än idag inte någon direkt förklaring på fenomenet, men att det finns en del teorier. Tacksam för alla tips & all information.
/Björn E, Porthälla gymnasium, Partille

Svar:
Visst är kulblixtar ett intressant fenomen. Det beskrivs som ett lysande klot (0.1 - 1 m), som rör sig långsamt, och försvinner efter några sekunder, antingen ljudlöst eller med en knall. De uppträder sällsynt under åskväder, så sällsynt att en människa har liten chans att få se det under sin livstid. Sådana fenomen är svåra att studera. Det är väl känt att om en människa utsätts för oväntade och svårförklarliga synintryck,   är hon väldigt dålig på att berätta om vad som verkligen har hänt. Det vi ser är nämligen inte verkligheten, utan hur hjärnan tolkat signalerna från ögat. Man har inte sett en kulblixt innan, hjärnan vet inte hur det ska tolkas, och det blir tydligen nästan vad som helst. Vi har hittat en bra och balanserad hemsida om kulblixtar: Ball Lightning Page .

Tilläggas skall, att det finns folk som överhuvud inte tror att fenomenet är en realitet. Man kan påminna sig om att forskarna för ett par hundra år sedan tyckte det var en absurd tanke att det skulle kunna ramla stenar från himlen (se Meteorit ). Sällsynta fenomen är svåra att studera.

Se vidare Klotblixt .
/KS/lpe

Se även fråga 2727 och fråga 3216

Nyckelord: blixt [18];

*

Elektricitet-Magnetism [2645]

Fråga:
Vid åska: Varför möts den nedersta förurladdningen av en motsatt förurladdning som skjuter upp från marken och möter den nedåtgående förurladdningen ca 30 meter upp?
/ANDREAS S, KOMVUX, FALUN

Svar:
Det är när blixten slår ner i spetsiga föremål, som man kan få det förloppet. Redan innan blixten slår ner, sker en sorts urladdning (koronaurladdning) från spetsen. I mörker kan man se ett fladdrande ljussken, som utgår ifrån spetsen. Man kan också höra ett fräsande ljud. Sjömän som såg det skenet i masttopparna kallade det Sankt Elmseld. Det hela beror på att den elektriska fältstyrkan är hög vid en spets. Ju högre fältstyrkan är, desto livligare blir koronaurladdningen. När förurladdningen banar sig väg ner från molnet, ökar fältstyrkan dramatiskt. Startande från koronaurladdningen, börjar en ny förurladdning bana sig väg uppåt från spetsen. När de båda förurladdningarna möts har vi fått en ledande kanal mellan moln och spets, och huvudblixten går. Den kan sen följas av flera urladdningar i samma kanal. Detta är en något förenklad beskrivning. Det bör också påpekas att det finns flera olika blixtförlopp.

Studera koronaurladdningarna med bilradio

Kör man i närheten av ett åskväder kan man höra koronaurladdningarna från bilradioantennen som ju är en spets) på AM (mellanvåg). Det hörs som knäppningar. När fältstyrkan ökar, kommer knäppningarna tätare. När tidpunkten för en blixt närmar sig, övergår knäppningarna till ett tjut, alltså flera hundra knäppningar per sekund. Så går blixten, förhoppningsvis inte i antennen, och det blir knäpp tyst. Efter en stund börjar knäppningarna igen, och förloppet upprepas. Kör man under en kraftledning, försvinner knäppadet (faradaybur). Man kan känna sig säker i en vanlig personbil, eftersom den fungerar som en faradaybur. Ska man kliva ut, kan man passa på när det inte knäpper. OBSERVERA: Man måste lyssna på AM, på FM hörs det inte. 
/KS

Se även fråga 356 och fråga 3578

Nyckelord: blixt [18];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.