Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 16 frågor/svar hittade Kraft-Rörelse [20314] Är den attraherande eller repellerande. Är graviationen attraherande mellan två partiklar av antimateria. Svar: Den elektromagnetiska kraften har som alla vet två laddningar, positiv och negativ. Den starka kraften (färgkraften) har tre laddningar, röd, grön och blå. Nyckelord: kraftverkningar [9]; antimateria [16]; annihilation [14]; Partiklar [19575] Ursprunglig fråga: Varför ökar inte massan i partiklarna,som accelereras upp i Cern,mot det oändliga när partiklarna närmar sej ljusets hastighet? Enligt relativitets teorin borde det väl vara så? Svar: Avsikten är att studera om det finns några skillnader i växelverkan mellan materia och antimateria. Än så länge har man inte funnit någon skillnad, se t.ex. länk 2. Videon nedan beskriver uppställningen. Partiklarna ökar visst sin massa när de accelereras. Det är anledningen till att man måste använda en synkrocyklotron i stället för en traditionell cyklotron med konstant accelerationsfrekvens, se Synchrocyclotron och Cyclotron . När partiklarna når riktigt höga energier ökas hastigheten mycket lite. I stället blir den ökande rörelseenergin till ökad relativistisk massa hos partikeln. Nyckelord: antimateria [16]; accelerator [7]; 1 http://home.web.cern.ch/topics/antimatter Partiklar [19385] Svar: En lepton och en kvark växelverkar med svag och eventuellt elektromagnetisk växelverkan, men slutresultatet blir alltid minst en lepton och en kvark. En positron och en neutron kan bilda en proton och en anti-neutrino -- leptontalet måste bevaras. Anti-neutrino plus proton är ju omvändningen av ovanstående reaktion. Se fråga 19254 för en beskrivning vad som händer när sammansatta partiklar, t.ex. nukleoner, reagerar med varandra. Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16]; Partiklar [19254] Ursprunglig fråga: 2.Skulle en "deuteriumkärna" kunna bestå av en proton och en antineutron? De är ju inte varandras antipartiklar. Svar: 1 Protonen och antiprotonen är ju sammansatta av kvarkar resp. antikvarkar. Till skillnad från elektron/positron så annihileras inte hela partikeln utan bara ett kvark-antikvark par, se figuren nedan från länk 2. Se även fråga 15922 . Från Annihilation#Proton-antiproton_annihilation : 2 Som synes ovan är svaret nej. En proton och en antineutron annihileras på samma sätt som proton/antiproton. Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16]; kvark [12]; Partiklar [19209] Finns det några användningsområden man skulle kunna använda antimateria som? Har hört om att antiprotoner kanske kan bota cancer och något om antimateria bomber (som verkar lite sci-fi just nu för att vi bara kan skapa antimatreia i mycket små mängder just nu, vad jag har uppfattat). Till skillnad från det, finns det några andra användningsområden? Svar: Man vet helt enkelt inte varför det är ett litet överskott (1 del på 109) av partiklar över antipartiklar, se Baryon_asymmetry . Någon användning annat än för vetenskapliga experiment, finns knappast ännu. Bomber låter som Dan Brown, se fråga 17502 . För cancerbehandling är det möjligt men det låter dyrt även om det skulle kunna ge mycket höga doser specifikt till inre organ, se länk 1 nedan. Se även Antiproton#Modern_experiments_and_applications , fråga 16426 och Antimateria . Nyckelord: antimateria [16]; 1 http://physicsworld.com/cws/article/news/2006/nov/03/antiprotons-excel-at-cancer-treatment Partiklar [18943] 1 Hur gör man antimateria? 2 Hur kan man jobba med antimateria utan att allt exploderar? 3 Varför exploderar antimateria och vanlig materia om de kommer i kontakt med varandra? 4 Kan det bildas planeter stenar och solar av antimateria? 5 Det verkar finnas en massa olika teorier om varför det finns mer materia än antimateria. Vilken av dem är troligast? 6 Finns det andra sorters materia? Svar: 1 Man accelererar partiklar med hjälp av en accelerator, se accelerator och Particle_accelerator . Ofta använder man kolliderare där man låter pariklarna gå runt åt båda hållen och kollidera i några punkter. Vid kollisionerna bildas partikel/antipartikelpar i en process som kallas parbildning . 2 Om bara antipartiklarna är stabila (t.ex. antiprotoner) räcker det att hålla dem separerade från materia. För detta lagrar man antipartiklarna i en Lagringsring som är ett lufttomt rör med magneter. För antiprotoner hade man på CERN en ring som kallades LEAR Low_Energy_Antiproton_Ring . 3 Om en partikel och en antipartikel kommer nära varandra så förintar de varandra i en process som kallas annihilation . Energin blir till gammastrålning eller partikel/antipartikelpar. 4 I princip ja, om antimaterian är separerad från materian. Men det är ganska säkert att det inte finns stora mängder antimateria i universum. 5 Ja, det finns flera teorier, men ingen allmänt accepterad och de är alla svåra att förstå. Man kan säga att om det inte varit ett litet överskott av materia så hade vi inte funnits för att kunna fundera på detta. Universum hade bestått av bara strålning. De teorier som finns är inte lätta att förstå: Baryon_asymmetry . 6 Nej, inte enligt standardmodellen (se fråga 18849 ) som är allmänt accepterad. Se vidare 16426 , 17502 och nedanstående länkar. Nyckelord: antimateria [16]; annihilation [14]; parbildning [7]; Partiklar [18672] Jag funderade på det, om energi inte kan skapas eller förbrukas, betyder det då att det finns en bestämd mängd elektroner på jorden som exempel? Läste något om att jorden har någon form av "elektronflöde" runt omkring sig också, så kan elektroner vandra mellan planeter och solsystem eller är dem bundna till ett mer begränsat område? Svar: Så i princip är antalet elektroner och antalet nukleoner (protoner+neutroner) konstant. Elektronerna kan röra sig fritt, men eftersom attraktionen mellan positiva och negativa laddningar är stor, så blir stjärnor, planeter etc. inte laddade. Skulle en planet t.ex. bli positivt laddad skulle den snart dra till sig negativa elektroner från omgivningen. Nyckelord: annihilation [14]; parbildning [7]; antimateria [16]; Partiklar [17502] Ursprunglig fråga: Svar: Man alltså lyckats framställa en liten mängd oladdad antimateria. Än så länge inte tillräckligt för att scenariot i Dan Browns bok (och filmen) Änglar och demoner skall bli verklighet! Neutronen har t.ex. ett magnetiskt moment. Anti-neutronen har det motsatta eftersom kvarkarna har annan laddning. Neutronen har kvarksammansättningen ddu (laddning -1/3,-1/3,+2/3). Antineutronen har sammansättningen dantidantiuanti (laddning +1/3,+1/3,-2/3). Se vidare "over the top" artikeln länk 1 och den mer sansade pressreleasen länk 2. Nyckelord: standardmodellen [24]; antimateria [16]; kvark [12]; 1 http://www.theregister.co.uk/2010/11/18/cern_antimatter_bomb/ Värme [16650] Ursprunglig fråga: 1. Vilken värmekapacitivitet/Cp har is? 2. Fungerar detta?: En liter flytande vattens värmeenergi, 0 grader celsius: Värmeenergi i J=1kg*273ΔT*is värmekapacitivitet Jag räknade inte med energin som krävs för att isen ska smälta, eftersom den inte bidrar till värmeenergin(?). Om denna "formel" inte fungerar, hur räknar man då ut ett föremåls värmeenergi? Svar: 1 Den specifika värmekapaciteten för is är 2.1 kJ/kg.K. Det frigörs alltså 2.1 kJ när man sänker temperaturen en grad hos 1 kg is. 2 Nej, det är inte meningsfullt. Även om det i princip enligt termodynamikens första huvudsats (energins bevarande) finns energi att hämta ur is om man kyler ner det till absoluta nollpunkten så saknar det mening pga termodynamikens andra huvudsats: värme går från en varmare kropp till en kallare. När det gäller möjligheten att ge energi är alltså temperaturen viktig: ju högre temperatur desto högre energipotential. En kropps värmeenenergi är alltså inget som är direkt givet, utan det beror på processen med vilken man extraherar energin. Att få energi genom att kyla is låter inte särskilt lovande. Tänk t.ex. på att det faktiskt kostar energi att frysa köttbullarna som blev över trots att du tar ut värmeenergi från dem. (Värmeenergin går till uppvärmning av huset.) Låt oss ta ett exempel. Det extrema energiinnehållet är om man har en bit materia med massan 1 kg. Om man har tillgång till 1 kg antimateria (som i Dan Browns bok Änglar och demoner) skulle man kunna frigöra 2*mc2 = 2*c2 = 2*(3*108)2 = 18 1016 J Detta motsvarar den energi som ett kärnkraftverk med effekten 1000 MW utvecklar under 6 år. Enda problemet är att det kostar mångdubbelt denna energi att producera ett kg antimateria . Se vidare Thermodynamics och Termodynamik . Nyckelord: termodynamik [17]; antimateria [16]; Blandat [16426] Ursprunglig fråga: Svar: Enligt Nationalencyklopedin är antimateria materia som består av antipartiklar i form av antiatomer till skillnad från vanlig materia som består av atomer. Fysikaliska processer och fenomen är desamma i antimateria som i materia. Men materia och antimateria måste hållas helt åtskiljda för att inte förinta varandra. Antimateria finns därför inte naturligt i någon mängd i vårt solsystem, vår galax eller vår galaxhop. I stora smällen-modellen för universums uppkomst (big bang) antas materia och antimateria från början skapas i lika mängd; senare processer leder till materians dominans. I laboratorier har små mängder antimateria kunnat framställas. Massa definieras i fråga 16048 . Massa är enligt den speciella relativitetsteorin ekvivalent med energi. Energi är mer svårdefinierat, men det medför förändring, rörelse, eller någon form av uträttat arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs. Arbete definieras i fråga 13327 . Se även diskussionen i länk 1. Nyckelord: materia [6]; antimateria [16]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [15922] Ursprunglig fråga: Svar: Den neutrala pionen består som synes i nedanstående figur av en up-kvark och en anti-up-kvark eller en ner-kvark och en anti-ner kvark (i själva verket är pionen en kombination av dessa). Dessa kan utan problem annihilera precis som en elektron och en positron. Kvar blir bara två fotoner med hög energi. Eftersom det är en elektromagnetisk process går den mycket snabbt - medellivslängden för p0 är 10-16 sekunder. De laddade pionerna är kombinationer av en kvark och en anti-kvark av en annan typ. Den negativa pionen består av en ner-kvark och en anti-upp-kvark. Denna kombination kan inte annihilera eftersom kvark och anti-kvark är av olika typ. Dessutom kan det inte bli bara strålning kvar eftersom laddningen måste bevaras. Den negativa pionen måste därför sönderfalla med den svaga växelverkan via den intermediära bosonen W-. Detta tar mycket längre tid, och jämfört med p0 är p- "nästan stabil" med en livslängd på 10-8 sekunder. Se vidare Pion . Såvitt jag förstår kan elektronneutriner annihilera med anti-elektronneutriner men sannolikheten att de skall växelverka är mycket liten. Se även fråga 1424 Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16]; kvark [12]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [13381] Svar: Se mer om antimatera på CERNs site:
Antimatter och nedanstående länk. Nyckelord: antimateria [16]; Avancerad sökning på 'antimateria' i denna databas Partiklar [12617] Ursprunglig fråga: Svar: Antipartiklar finns normalt inte i fria i naturen, men kan skapas i laboratoriet t.ex. med hjälp av acceleratorer. Man tror dock att i det ögonblick vårt universum skapades i Big Bang (den stora smällen) fanns det lika mycket partiklar som antipartiklar, men på något sätt (som vi ännu inte förstår i detalj) förstördes nästan all antimateria efter en mycket kort tid. Vad de är till för är svårt att svara på - fysiken sysslar normalt inte med frågan "varför?" utan hellre med "hur?"! Klart är dock att universum är fyllt av symmetrier, och antipartiklarnas egenskaper gör dem till spegelbilder av den vanliga materien. Läs mer om antipartiklar på Antimatter Academy under länk 1 nedan. Se även fråga 124 Nyckelord: antimateria [16]; 1 http://livefromcern.web.cern.ch/livefromcern/antimatter/academy/AM-travel00.html Partiklar [1424] Ursprunglig fråga: Svar: Jo, det är faktiskt så att kvarken och antikvarken i en meson annihilerar
(förintar) varandra. Det sker när mesonen sönderfaller. Det finns ingen
stabil meson.
Exempel 1, den neutrala pi-mesonen (har ingen elektrisk laddning)
Den neutrala pi-mesonen består av en kombination av [u och anti-u] och
[d och anti-d]. För att kunna begripa detta fullt ut, måste man kunna ganska
mycket kvantmekanik. I varje fall finns alla förutsättningar för annihilation,
och det sker också nästan omedelbart med elektromagnetisk växelverkan. Den neutrala pi-mesonen är mycket kortlivad, 10-16 sekunder. Exempel 2, den positiva pi-mesonen (har positiv elektrisk laddning)
Den positiva pi-mesonen består av [u och anti-d]. Här har vi två olika sorts
kvarkar och de kan inte annihilera varandra direkt. En tredje partikel
måste vara inblandad för att ta hand om den elektriska laddningen (som måste
bevaras). Sönderfallet (kvark-annihileringen) sker genom den s.k.
"svaga växelverkan" som, eftersom den är så svag, behöver lång tid på sig.
Den positiva pi-mesonen lever 100 miljoner gånger längre än den neutrala.
Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [746] Svar:
Dessutom: Antimateria skickar man bara till riktiga ovänner för den
som öppnar paketet förintas! Nyckelord: antimateria [16]; Partiklar [525] Svar:
Försöket att tillverka antiväte utfördes första gången förra året (1996) vid CERN. Man tog två strålar den ena med antiprotoner och den andra med antielektroner och lät dem löpa parallellt. Sedan får strålarna passera ett magnetfält. De laddade partiklarna böjs av medan de oladdade antiväteatomerna som bildats genom att två partiklar "parat ihop sig" fortsätter rakt fram. Någon praktisk användning av denna materia har man ännu inte kommit på. Nyckelord: antimateria [16]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.