Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

16 frågor/svar hittade

Kraft-Rörelse [20314]

Fråga:
Hur är det med gravitationskraften mellan materia och antimateria.

Är den attraherande eller repellerande.

Är graviationen attraherande mellan två partiklar av antimateria.
/benny b, livets, finspång

Svar:
Gravitationen har bara en "laddning", så det finns ingen "antigravitation". Antimateria utövar alltså samma attraherande kraft både på materia och antimateria. Detta är den allmänt accepterade hypotesen bland fysiker. Den experimentella stödet för detta är emellertid fortfarande mycket svagt, se Gravitational_interaction_of_antimatter . Orsaken till att kunskapen är så begränsad är att antipartiklar och partiklar annihilerar (förintas) när de kommer nära varandra. Dessutom är de flesta partiklar laddade, vilket gör det svårt att mäta den mycket svaga gravitationen i närvaro av den relativt starka elektromagnetiska kraften.

Den elektromagnetiska kraften har som alla vet två laddningar, positiv och negativ. Den starka kraften (färgkraften) har tre laddningar, röd, grön och blå.
/Peter E

Nyckelord: kraftverkningar [9]; antimateria [16]; annihilation [14];

*

Partiklar [19575]

Fråga:
Hur fungerar en antimateriefälla?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag har läst lite om att Cern utvecklar så kallade anti-materialås. På ett ungefär, hur fungerar dom och hur långt har man kommit?

Varför ökar inte massan i partiklarna,som accelereras upp i Cern,mot det oändliga när partiklarna närmar sej ljusets hastighet? Enligt relativitets teorin borde det väl vara så?
/Jörgen B, Kista

Svar:
Jag antar du menar antimateriefälla ("antimatter trap"). Det finns flera sådana, se länk 1, men ALPHA-projektet är det senaste och mest avancerade. Anläggningen är ganska komplex, men i princip håller man fast antiväte med elektriska och magnetiska fält. Man kan nu hålla fast antiväteatomer i princip hur länge som helst.

Avsikten är att studera om det finns några skillnader i växelverkan mellan materia och antimateria. Än så länge har man inte funnit någon skillnad, se t.ex. länk 2. Videon nedan beskriver uppställningen.

Partiklarna ökar visst sin massa när de accelereras. Det är anledningen till att man måste använda en synkrocyklotron i stället för en traditionell cyklotron med konstant accelerationsfrekvens, se Synchrocyclotron och Cyclotron . När partiklarna når riktigt höga energier ökas hastigheten mycket lite. I stället blir den ökande rörelseenergin till ökad relativistisk massa hos partikeln.
/Peter E

Nyckelord: antimateria [16]; accelerator [7];

1 http://home.web.cern.ch/topics/antimatter
2 http://home.web.cern.ch/about/updates/2014/06/cerns-alpha-experiment-measures-charge-antihydrogen

*

Partiklar [19385]

Fråga:
Hej! Partiklar och antipartiklar av samma slag annihilerar. Men hur är det om de är av olika slag? En positron och en neutron, om de träffas så blir det en proton och strålning som resultat eller vad?? Och en antineutrin som träffar på en proton(ex.-vis) blir det någon reaktion? Med vad resultat? (Beklagar den flerdelade frågan, men delarna hör liksom ihop.)
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! Partiklar av olika slag kan inte annihilera med varandra.

En lepton och en kvark växelverkar med svag och eventuellt elektromagnetisk växelverkan, men slutresultatet blir alltid minst en lepton och en kvark.

En positron och en neutron kan bilda en proton och en anti-neutrino -- leptontalet måste bevaras.

Anti-neutrino plus proton är ju omvändningen av ovanstående reaktion.

Se fråga 19254 för en beskrivning vad som händer när sammansatta partiklar, t.ex. nukleoner, reagerar med varandra.
/Peter E

Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16];

*

Partiklar [19254]

Fråga:
Vad händer när en proton och en antiproton annihileras?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
1. En elektron och dess antipartikel, positron, förintas om de träffar på varandra. Det lär gälla även en proton och dess antipartikel, antiprotonen. Men hur kan då kvarkar och antikvarkar hålla sams? Mesoner sönderfaller men de annihilerar inte.

2.Skulle en "deuteriumkärna" kunna bestå av en proton och en antineutron? De är ju inte varandras antipartiklar.
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Hej Thomas!

1 Protonen och antiprotonen är ju sammansatta av kvarkar resp. antikvarkar. Till skillnad från elektron/positron så annihileras inte hela partikeln utan bara ett kvark-antikvark par, se figuren nedan från länk 2. Se även fråga 15922 .

Från Annihilation#Proton-antiproton_annihilation :

When a proton encounters its antiparticle (and more generally, if any species of baryon encounters any species of antibaryon), the reaction is not as simple as electron-positron annihilation. Unlike an electron, a proton is a composite particle consisting of three "valence quarks" and an indeterminate number of "sea quarks" bound by gluons. Thus, when a proton encounters an antiproton, one of its constituent valence quarks may annihilate with an antiquark, while the remaining quarks and antiquarks will undergo rearrangement into a number of mesons (mostly pions and kaons), which will fly away from the annihilation point. The newly created mesons are unstable, and will decay in a series of reactions that ultimately produce nothing but gamma rays, electrons, positrons, and neutrinos. This type of reaction will occur between any baryon (particle consisting of three quarks) and any antibaryon (consisting of three antiquarks). Antiprotons can and do annihilate with neutrons, and likewise antineutrons can annihilate with protons.

2 Som synes ovan är svaret nej. En proton och en antineutron annihileras på samma sätt som proton/antiproton.



/Peter E

Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16]; kvark [12];

*

Partiklar [19209]

Fråga:
Finns det kvar antimateria i universum? Om, vart har det tagit vägen och hur skulle det kunna bete sig i universumet idag.

Finns det några användningsområden man skulle kunna använda antimateria som?

Har hört om att antiprotoner kanske kan bota cancer och något om antimateria bomber (som verkar lite sci-fi just nu för att vi bara kan skapa antimatreia i mycket små mängder just nu, vad jag har uppfattat).

Till skillnad från det, finns det några andra användningsområden?
/Angelina M, Schillerska Gymnasiumet, Göteborg

Svar:
Angelina! Nej, det är inte sannolikt. Man borde i så fall observera annihilationsstrålning (t.ex. 0.511 MeV från elektroner/positroner), och det gör man inte. Mycket energetiska objekt som kvasarer skulle kunna generera positroner, men inga har observerats, se länk 2. Men där är det nog frågan om att temperaturen är så hög att partiklar/antipartiklar skapas och annihilerar.

Man vet helt enkelt inte varför det är ett litet överskott (1 del på 109) av partiklar över antipartiklar, se Baryon_asymmetry .

Någon användning annat än för vetenskapliga experiment, finns knappast ännu. Bomber låter som Dan Brown, se fråga 17502 . För cancerbehandling är det möjligt men det låter dyrt även om det skulle kunna ge mycket höga doser specifikt till inre organ, se länk 1 nedan.

Se även Antiproton#Modern_experiments_and_applications , fråga 16426 och Antimateria .
/Peter E

Nyckelord: antimateria [16];

1 http://physicsworld.com/cws/article/news/2006/nov/03/antiprotons-excel-at-cancer-treatment
2 https://www.bu.edu/blazars/paperstodownload/3c120annih.pdf

*

Partiklar [18943]

Fråga:
Hej! Kan ni vara snälla att svara på några frågor så att en 13 åring kan förstå?

1 Hur gör man antimateria?

2 Hur kan man jobba med antimateria utan att allt exploderar?

3 Varför exploderar antimateria och vanlig materia om de kommer i kontakt med varandra?

4 Kan det bildas planeter stenar och solar av antimateria?

5 Det verkar finnas en massa olika teorier om varför det finns mer materia än antimateria.

Vilken av dem är troligast?

6 Finns det andra sorters materia?
/Ronja B, färe, osby

Svar:
Ronja! Jag skall försöka.

1 Man accelererar partiklar med hjälp av en accelerator, se accelerator och Particle_accelerator . Ofta använder man kolliderare där man låter pariklarna gå runt åt båda hållen och kollidera i några punkter. Vid kollisionerna bildas partikel/antipartikelpar i en process som kallas parbildning .

2 Om bara antipartiklarna är stabila (t.ex. antiprotoner) räcker det att hålla dem separerade från materia. För detta lagrar man antipartiklarna i en Lagringsring som är ett lufttomt rör med magneter. För antiprotoner hade man på CERN en ring som kallades LEAR Low_Energy_Antiproton_Ring .

3 Om en partikel och en antipartikel kommer nära varandra så förintar de varandra i en process som kallas annihilation . Energin blir till gammastrålning eller partikel/antipartikelpar.

4 I princip ja, om antimaterian är separerad från materian. Men det är ganska säkert att det inte finns stora mängder antimateria i universum.

5 Ja, det finns flera teorier, men ingen allmänt accepterad och de är alla svåra att förstå. Man kan säga att om det inte varit ett litet överskott av materia så hade vi inte funnits för att kunna fundera på detta. Universum hade bestått av bara strålning. De teorier som finns är inte lätta att förstå: Baryon_asymmetry .

6 Nej, inte enligt standardmodellen (se fråga 18849 ) som är allmänt accepterad.

Se vidare 16426 , 17502 och nedanstående länkar.
/Peter E

Nyckelord: antimateria [16]; annihilation [14]; parbildning [7];

*

Partiklar [18672]

Fråga:
Hej!

Jag funderade på det, om energi inte kan skapas eller förbrukas, betyder det då att det finns en bestämd mängd elektroner på jorden som exempel? Läste något om att jorden har någon form av "elektronflöde" runt omkring sig också, så kan elektroner vandra mellan planeter och solsystem eller är dem bundna till ett mer begränsat område?
/Mathias H, Komvux, GBG

Svar:
Nej, om det bara finns energi så kan partiklar skapas. Men inte hur som helst. Elektroner måste t.ex. bevara leptontalet. Detta betyder att elektroner alltid skapas i par (parbildning): en elektron och en positron (elektronens antipartikel). Men en positron kan inte befinna sig i en sjö av elektroner. Den träffar snart på en elektron och försvinner i form av två fotoner med energin 511 keV (annihilation).

Så i princip är antalet elektroner och antalet nukleoner (protoner+neutroner) konstant. Elektronerna kan röra sig fritt, men eftersom attraktionen mellan positiva och negativa laddningar är stor, så blir stjärnor, planeter etc. inte laddade. Skulle en planet t.ex. bli positivt laddad skulle den snart dra till sig negativa elektroner från omgivningen.
/Peter E

Nyckelord: annihilation [14]; parbildning [7]; antimateria [16];

*

Partiklar [17502]

Fråga:
Antimateria på CERN
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! I CERN har det producerats antimateria, enligt tidningsrapporter. Har antimateriepartiklarna samma kvanttal som vanlig materia? Följer antimaterian Paulipricipen? Hur skiljer/påvisar man en neutron från en antineutron, de är ju båda oladdade?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! Det nya är att man lyckats "klä på" antiprotoner med positroner och alltså lyckats framställa ett litet antal (38) anti-väteatomer. Det innebär att man kan studera övergångar i anti-väte och jämföra dem med väte. Standardmodellen säger att egenskaperna skall vara exakt desamma med undantag för laddningen. Antipartiklar följer Pauliprincipen mot andra identiska antipartiklar, mot motsvarande partiklar saknar Pauliprincipen mening.

Man alltså lyckats framställa en liten mängd oladdad antimateria. Än så länge inte tillräckligt för att scenariot i Dan Browns bok (och filmen) Änglar och demoner skall bli verklighet!

Neutronen har t.ex. ett magnetiskt moment. Anti-neutronen har det motsatta eftersom kvarkarna har annan laddning. Neutronen har kvarksammansättningen ddu (laddning -1/3,-1/3,+2/3). Antineutronen har sammansättningen dantidantiuanti (laddning +1/3,+1/3,-2/3).

Se vidare "over the top" artikeln länk 1 och den mer sansade pressreleasen länk 2.
/Peter E

Nyckelord: standardmodellen [23]; antimateria [16]; kvark [12];

1 http://www.theregister.co.uk/2010/11/18/cern_antimatter_bomb/
2 http://press.web.cern.ch/press/PressReleases/Releases2010/PR22.10E.html

*

Värme [16650]

Fråga:
Om värmeinnehåll
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej, jag håller på med ett skolarbete som har temat "värmeenergi", och har två frågor om det inte är för mycket begärt:

1. Vilken värmekapacitivitet/Cp har is?

2. Fungerar detta?:

En liter flytande vattens värmeenergi, 0 grader celsius:

Värmeenergi i J=1kg*273ΔT*is värmekapacitivitet

Jag räknade inte med energin som krävs för att isen ska smälta, eftersom den inte bidrar till värmeenergin(?).

Om denna "formel" inte fungerar, hur räknar man då ut ett föremåls värmeenergi?
/Axel K, MariaMontessoriskolan, Lund

Svar:
Axel!

1 Den specifika värmekapaciteten för is är 2.1 kJ/kg.K. Det frigörs alltså 2.1 kJ när man sänker temperaturen en grad hos 1 kg is.

2 Nej, det är inte meningsfullt. Även om det i princip enligt termodynamikens första huvudsats (energins bevarande) finns energi att hämta ur is om man kyler ner det till absoluta nollpunkten så saknar det mening pga termodynamikens andra huvudsats: värme går från en varmare kropp till en kallare. När det gäller möjligheten att ge energi är alltså temperaturen viktig: ju högre temperatur desto högre energipotential.

En kropps värmeenenergi är alltså inget som är direkt givet, utan det beror på processen med vilken man extraherar energin. Att få energi genom att kyla is låter inte särskilt lovande. Tänk t.ex. på att det faktiskt kostar energi att frysa köttbullarna som blev över trots att du tar ut värmeenergi från dem. (Värmeenergin går till uppvärmning av huset.)

Låt oss ta ett exempel. Det extrema energiinnehållet är om man har en bit materia med massan 1 kg. Om man har tillgång till 1 kg antimateria (som i Dan Browns bok Änglar och demoner) skulle man kunna frigöra

2*mc2 = 2*c2 = 2*(3*108)2 = 18 1016 J

Detta motsvarar den energi som ett kärnkraftverk med effekten 1000 MW utvecklar under 6 år. Enda problemet är att det kostar mångdubbelt denna energi att producera ett kg antimateria .

Se vidare Thermodynamics och Termodynamik .
/Peter E

Nyckelord: termodynamik [16]; antimateria [16];

*

Blandat [16426]

Fråga:
Hej! Massa är klart definierat, men vad är materia? Finns någon definition som mera precis än definition av tid, som ju undandrar sig närmare definition. Finns litteratur(på svenska)?
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
Enligt Nationalencyklopedin är materia det som alla föremål består av. Den långa artikeln materia av Tor Ragnar Gerholm (min ungdoms hjälte som populärvetenskaplig författare) är utmärkt - jag kan knappast uttrycka det bättre. Se även svaret från KS fråga 11568 och en bra Wikipedia-artikel Matter som behandlar många olika aspekter på begreppet (motsvarande svenska artikel är patetisk).

Enligt Nationalencyklopedin är antimateria materia som består av antipartiklar i form av antiatomer till skillnad från vanlig materia som består av atomer. Fysikaliska processer och fenomen är desamma i antimateria som i materia. Men materia och antimateria måste hållas helt åtskiljda för att inte förinta varandra. Antimateria finns därför inte naturligt i någon mängd i vårt solsystem, vår galax eller vår galaxhop. I stora smällen-modellen för universums uppkomst (big bang) antas materia och antimateria från början skapas i lika mängd; senare processer leder till materians dominans. I laboratorier har små mängder antimateria kunnat framställas.

Massa definieras i fråga 16048 . Massa är enligt den speciella relativitetsteorin ekvivalent med energi.

Energi är mer svårdefinierat, men det medför förändring, rörelse, eller någon form av uträttat arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs.

Arbete definieras i fråga 13327 .
/Peter E

Nyckelord: materia [5]; antimateria [16];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [15922]

Fråga:
Materia och antimateria trivs ju inte ihop utan annihileras till strålning. Mesoner består av en kvark och en antikvark. Men kan de då alls existera?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Materia och antimateria trivs ju inte ihop utan annihileras till strålning. Mesoner består av en kvark och en antikvark. Men kan de då alls existera? Eller är anti i antikvarkar av annan innebörd än anti i antimateria? Annihilerar även elektronneutriner och deras antineutriner?
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
Ja det kan tyckas konstigt att antipartiklar inte annihilerar varandra, men det finns andra saker som måste bevaras, t.ex. laddning. Låt oss titta på den först upptäckta mesonen, p-mesonen eller pionen.

Den neutrala pionen består som synes i nedanstående figur av en up-kvark och en anti-up-kvark eller en ner-kvark och en anti-ner kvark (i själva verket är pionen en kombination av dessa). Dessa kan utan problem annihilera precis som en elektron och en positron. Kvar blir bara två fotoner med hög energi. Eftersom det är en elektromagnetisk process går den mycket snabbt - medellivslängden för p0 är 10-16 sekunder.

De laddade pionerna är kombinationer av en kvark och en anti-kvark av en annan typ. Den negativa pionen består av en ner-kvark och en anti-upp-kvark. Denna kombination kan inte annihilera eftersom kvark och anti-kvark är av olika typ. Dessutom kan det inte bli bara strålning kvar eftersom laddningen måste bevaras. Den negativa pionen måste därför sönderfalla med den svaga växelverkan via den intermediära bosonen W-. Detta tar mycket längre tid, och jämfört med p0 är p- "nästan stabil" med en livslängd på 10-8 sekunder. Se vidare Pion .

Såvitt jag förstår kan elektronneutriner annihilera med anti-elektronneutriner men sannolikheten att de skall växelverka är mycket liten.



/Peter E

Se även fråga 1424

Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16]; kvark [12];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [13381]

Fråga:
Hejsan! Jag undrar om de finns något sätt att bevara antimateria på. Och om nu möjligt skulle de gå att skuta iväg en kapsel med de utan att allt förstörs? Nyfiken.
/Björn S, Johansskyttes skola, Älvsjö

Svar:
Hejsan Nyfiken! Visst kan man bevara antimateria (antipartiklar) om de bara inte sönderfaller. För antiprotoner har man en ring med magneter (LEAR) i vilken man kan lagra dem nästan hur länge som helst. För stabila partiklar som antiprotoner är hela tricket att inte låta dem kollidera med protoner/neutroner. Det gör man genom att med magneter (antiprotonen har ju negativ laddning) tvinga dem att gå runt runt i ett vakuumrör.

Se mer om antimatera på CERNs site: Antimatter och nedanstående länk.
/Peter E

Nyckelord: antimateria [16];

Avancerad sökning på 'antimateria' i denna databas

*

Partiklar [12617]

Fråga:
Vad är anti-partiklar och vad är dom till för?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vad är anti-partiklar och vad är dom till för?
/hanna b, kanalskolan, skellefteå

Svar:
All materia i universum är uppbyggd av partiklar. Atomer t.ex. har en kärna av protoner och neutroner som är omgiven av elektroner. Protonerna och neutronerna består i sig av ännu mindre partiklar, s.k. kvarkar. Till varje partikel finns en antipartikel - elektronen har en antielektron (även kallad positron), protonen har en antineutron, osv. Antipartiklarna har samma massa som partikeln men laddningen har motsatt tecken.

Antipartiklar finns normalt inte i fria i naturen, men kan skapas i laboratoriet t.ex. med hjälp av acceleratorer. Man tror dock att i det ögonblick vårt universum skapades i Big Bang (den stora smällen) fanns det lika mycket partiklar som antipartiklar, men på något sätt (som vi ännu inte förstår i detalj) förstördes nästan all antimateria efter en mycket kort tid.

Vad de är till för är svårt att svara på - fysiken sysslar normalt inte med frågan "varför?" utan hellre med "hur?"! Klart är dock att universum är fyllt av symmetrier, och antipartiklarnas egenskaper gör dem till spegelbilder av den vanliga materien.

Läs mer om antipartiklar på Antimatter Academy under länk 1 nedan.
/Margareta H

Se även fråga 124 och fråga 525

Nyckelord: antimateria [16];

1 http://livefromcern.web.cern.ch/livefromcern/antimatter/academy/AM-travel00.html

*

Partiklar [1424]

Fråga:
Hur kommer det sig att kvarkar och antikvarkar kan båda finnas i mesonerna? Varför förintas de inte som om materia möter antimateria?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur kommer det sig att kvarkar och antikvarkar kan båda finnas i mesonerna? Varför förintas de inte som om materia möter antimateria?
/Henrik J, Parkskolan, Örnsköldsvik

Svar:
Det här är en mycket intressant fråga.

Jo, det är faktiskt så att kvarken och antikvarken i en meson annihilerar (förintar) varandra. Det sker när mesonen sönderfaller. Det finns ingen stabil meson.

Exempel 1, den neutrala pi-mesonen (har ingen elektrisk laddning)

Den neutrala pi-mesonen består av en kombination av [u och anti-u] och [d och anti-d]. För att kunna begripa detta fullt ut, måste man kunna ganska mycket kvantmekanik. I varje fall finns alla förutsättningar för annihilation, och det sker också nästan omedelbart med elektromagnetisk växelverkan. Den neutrala pi-mesonen är mycket kortlivad, 10-16 sekunder.

Exempel 2, den positiva pi-mesonen (har positiv elektrisk laddning)

Den positiva pi-mesonen består av [u och anti-d]. Här har vi två olika sorts kvarkar och de kan inte annihilera varandra direkt. En tredje partikel måste vara inblandad för att ta hand om den elektriska laddningen (som måste bevaras). Sönderfallet (kvark-annihileringen) sker genom den s.k. "svaga växelverkan" som, eftersom den är så svag, behöver lång tid på sig. Den positiva pi-mesonen lever 100 miljoner gånger längre än den neutrala.  
/ KS

Nyckelord: annihilation [14]; antimateria [16];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [746]

Fråga:
Snälla ni jag har letat och letat men ej funnit någon antimateria. Kan inte ni skicka en liten bit?
/victor l, Källängen, Lidingö

Svar:
Tyvärr finns det ingen antimateria som jag kan skicka.

Dessutom: Antimateria skickar man bara till riktiga ovänner för den som öppnar paketet förintas!

Nyckelord: antimateria [16];

*

Partiklar [525]

Fråga:
Hur framställer man antimateria och vad har man för användning av den?
/

Svar:
Antimateria är materia som består uteslutande av antipartiklar. Hittills har man endast lyckats framställa antiväte som består av en antielektron som är bunden till en antiproton.

Försöket att tillverka antiväte utfördes första gången förra året (1996) vid CERN. Man tog två strålar den ena med antiprotoner och den andra med antielektroner och lät dem löpa parallellt. Sedan får strålarna passera ett magnetfält. De laddade partiklarna böjs av medan de oladdade antiväteatomerna som bildats genom att två partiklar "parat ihop sig" fortsätter rakt fram. Någon praktisk användning av denna materia har man ännu inte kommit på.

Nyckelord: antimateria [16];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.