Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

7 frågor/svar hittade

Elektricitet-Magnetism [20644]

Fråga:
Hej,jag fick en Van Der Graaf generator på 300kV idag när jag fyllde år. När jag urladdar med staven då generatorn går så blinkar tv:n och det kommer ett dunkljud från baslådan till hemmabion. Pappa gissar att det stör vårt hus jordning... Mina frågor är: 1: Varför blir det så? 2: Kan det skada datorer, tv mm i hemmet? Hälsningar Ville
/Ville D, Österbyskolan, Österbybruk

Svar:
1 Jag tror inte att det har med jordningen att göra - det är ju bara en motor som är ansluten till nätet. Det är nog elektromagnetisk strålning från urladdningen som skapar de effekter du beskriver.

2 Ja, du bör inte ha känslig elektronik i närheten.

Se vidare länk 1 och 2.
/Peter E

Nyckelord: accelerator [7]; elsäkerhet [18];

1 http://stormhighway.com/graaffsafety.php
2 http://practicalphysics.org/van-de-graaff-generator-safety.html

*

Partiklar [19575]

Fråga:
Hur fungerar en antimateriefälla?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag har läst lite om att Cern utvecklar så kallade anti-materialås. På ett ungefär, hur fungerar dom och hur långt har man kommit?

Varför ökar inte massan i partiklarna,som accelereras upp i Cern,mot det oändliga när partiklarna närmar sej ljusets hastighet? Enligt relativitets teorin borde det väl vara så?
/Jörgen B, Kista

Svar:
Jag antar du menar antimateriefälla ("antimatter trap"). Det finns flera sådana, se länk 1, men ALPHA-projektet är det senaste och mest avancerade. Anläggningen är ganska komplex, men i princip håller man fast antiväte med elektriska och magnetiska fält. Man kan nu hålla fast antiväteatomer i princip hur länge som helst.

Avsikten är att studera om det finns några skillnader i växelverkan mellan materia och antimateria. Än så länge har man inte funnit någon skillnad, se t.ex. länk 2. Videon nedan beskriver uppställningen.

Partiklarna ökar visst sin massa när de accelereras. Det är anledningen till att man måste använda en synkrocyklotron i stället för en traditionell cyklotron med konstant accelerationsfrekvens, se Synchrocyclotron och Cyclotron . När partiklarna når riktigt höga energier ökas hastigheten mycket lite. I stället blir den ökande rörelseenergin till ökad relativistisk massa hos partikeln.
/Peter E

Nyckelord: antimateria [16]; accelerator [7];

1 http://home.web.cern.ch/topics/antimatter
2 http://home.web.cern.ch/about/updates/2014/06/cerns-alpha-experiment-measures-charge-antihydrogen

*

Blandat [18961]

Fråga:
När ska ESS börja byggas. När ska det vara klart ?
/algot a, växjö

Svar:
ESS har en mycket innehållsrik webbsite, se länk 1. Här är ett utdrag av en fråga i FAQ (länk 2):

Idag pågår de tekniska förberedelser och anpassning av anläggningens design till de specifika förutsättningarna i Lund parallellt med tillståndsprocessen fram till 2012/2013. Bygget beräknas kunna starta runt 2013, de första neutronerna kunna produceras omkring år 2019 och anläggningen vara i full drift cirka år 2025.

Med tanke på att finansieringen inte är helt klar får man nog betrakta ovanstående tidsplan som något optimistisk.
/Peter E

Nyckelord: accelerator [7]; neutron [4];

1 http://www.ess-scandinavia.se/
2 http://www.ess-scandinavia.se/index.php?option=com_quickfaq&view=category&cid=1&Itemid=113

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [18153]

Fråga:
Vi har precis kommit igång med atom och kärnkraft i årskurs 9 och pratade om fission idag. Frågan kom från en elev och jag kunde inte ge något svar som jag själv blev nöjd med.

Varifrån kommer den första neutronen in i kedjereaktionen ifrån?

Jag har alltid tänkt att det är ett planerat sönderfall av något ämne och en sökning gav svaret att det är en partikelaccelerator som också kan sätta fart på fissionen. Stämmer detta?

Finns det något relativt enkelt sätt att förklara en partikelaccelerator för en vetgirig åk 9?
/Petri M, Mariefreds skola, Mariefred

Svar:
Det finns alltid lite neutroner i en kärnreaktor eftersom både U-235 och U-238 har en liten sannolikhet att sönderfalla genom spontan fission, se fråga 16986 .

Även om en reaktor skulle kunna startas med neutronerna från spontan fission så använder man speciella strålkällor för neutroner. Speciellt för kärnvapen där det är viktigt att kedjereaktionen startar i exakt rätt ögonblick måste man ha en neutronkälla i form av en mycket kompakt accelerator som producerar neutroner med en kärnreaktion.

I en reaktor använder man normalt radioaktiva neutronkällor som Cf-252 (spontan fission) eller alfa-strålare+beryllium som utnyttjar reaktionen mellan en alfapartikel från alfasönderfall med beryllium:

a + 9Be --> 3a + n

Se vidare Startup_neutron_source och Neutron_source .

Det skulle föra för långt att beskriva olika typer av partikelacceleratorer. Particle_accelerator är en bra utgångspunkt. De enklaste, och äldsta, är elektrostatiska acceleratorer som i princip består av en jonkälla för positiva joner, ett evakuerat accelerationsrör och ett spänningsfall till jord, se nedanstående bild från Wikimedia Commons.



/Peter E

Nyckelord: kärnenergi [18]; kärnvapen [14]; fission [15]; accelerator [7];

1 http://science.howstuffworks.com/transport/engines-equipment/vdg3.htm

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [12070]

Fråga:
Hur kan man veta att saker existerar som man inte kan se? Ta tex atomens uppbyggnad med dess elektroner eller kvarkar osv, dvs sånt som är för smått för dagens teknik att se.
/Jens G, Läringeskolan, Åtvidaberg

Svar:
Att "se" betyder bara att man uppfattar något med det mänskliga ögat. Man ser ett föremål antingen genom att det strålar ut ljus eller att det reflekterar ljus. Hur skarpt man kan se beror dels på detektorns kvalité (ögat) och dels på ljusets våglängd. Ögats upplösning kan man förbättra med optiska anordningar (t.ex. mikroskop), men begränsningen som sätts av ljusets våglängd går inte att komma runt - föremål som är mycket mindre än ljusets våglängd kan man inte se.

Hur skall man komma runt detta och kunna mäta även på mindre föremål? Jo, genom att använda "ljus" av kortare våglängd. Man kan även använda sig av partiklar, eftersom dessa även har vågegenskaper (elektronmikroskop). Vad man behöver är dels en källa för kortvågigare strålning (t.ex. accelerator, röntgenrör) och dels en detektor för strålningen - ögat är ju bara känsligt för synligt ljus. Med hjälp av elektroner med mycket hög energi - kort våglängd - har man indirekt men tydligt "sett" att protonen innehåller tre masspunkter - kvarkar.
/lpe

Nyckelord: accelerator [7];

*

Partiklar [3140]

Fråga:
Hur fungerar en partikelaccelerator? Vilka energinivåer kan uppnås för en elektron i en partikelaccelerator? Kan man uttrycka denna energi i frekvens? Hur mycket energi går åt för att accelerera en elektron?
/Bela B, Komvux, Borås

Svar:
CERN har en hemsida där du kan ta reda på allt om partikelacceleratorer. På CERN finns den största elektronacceleratorn, LEP (Large Electron and Positron collider). Där får man upp elektronerna i en energi på 100 GeV, vilket innebär de är 200000 gånger tyngre än i vila. Hastigheten är 99.999999999 % av ljushastigheten. Visst kan man räkna ut frekvensen, men den är man i allmänhet inte så intresserad av.

Energin som går åt för att accelerera en sådan elektron, kan vi inte ange, men effektiviteten är inte hög. Den stora energiförbrukningen för LEP går åt att hålla kvar partiklarna i lagringsringarna. Det är ungefär 200 - 300 megawatt (MW), eller en fjärdedel av vad ett kärnkraftverk producerar.

Se vidare Particle_accelerator .
/KS/lpe

Nyckelord: accelerator [7];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor, Universum-Solen-Planeterna [719]

Fråga:
Vad är cyklotronfrekvens?
/maria e, vasagymnasiet, arboga

Svar:
Cyklotronfrekvens är den frekvens en partikel har i en cirkelbana med i ett homogent magnetfält B i en cyklotronaccelerator.

Från

mv2/r = Bev

och

T = 2p r/v = 1/f

härleds lätt cyclotronfrekvensen (antal varv per sekund)

f = Be/(2p m).

Övriga beteckningar:
v - elektronens hastighet
r - cirkelbanans radie
T - tid för ett varv
f - frekvensen (varv per sekund)
e - elektronens laddning
m - elektronens massa

Så länge massan inte ändras (dvs så länge vi inte behöver ta hänsyn till relativitetsteorin) är cyklotronfrekvensen oberoende av avståndet från centrum r. Se vidare Cyclotron .
/LPE

Nyckelord: accelerator [7]; magnetism [48];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.