Svar:
Jag vet inte mycket om detta. Du får fråga en meteorolog.

I länk 1 från SMHI står det:

Månaderna kring vintersolståndet står solen så lågt i Sverige att UV-strålningen är mycket låg. Men på senvintern och med snötäckt mark kan UV-index nästintill fördubblas eftersom snö reflekterar UV-strålningen effektivt. Då gäller det att undvika att bränna sig. Även sand reflekterar en del ljus.

Kan det vara att UV-strålningen reflekteras av snön?

Se även Ultraviolet_index .
/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [13]; *meteorologi [20];

1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/uv-index-1.3851

Svar:
Ögat är inte känsligt för UV-strålning. Man använder därför olika fysikaliska effekter för att detektera UV-strålning. Det vanligaste för t.ex. sedlar, passagekontroller, vita LED-lampor och lysrör är fluorescens, se fråga 2439 . UV-pärlorna fungerar emellertid lite annorlunda eftersom de använder sig av en annan effekt: fotokromism.

Fotokromism definieras som en reversibel omvandling av en kemisk molekyl mellan två olika tillstånd med olika absorptionsspektra. Förändringarna kommer oftast till stånd genom att molekylen absorberar ljus och i synnerhet UV-ljus. Processen är ganska komplex men beskrivs detaljerat i länk 1 nedan och Photochromism .

Ett föremål som belyses med vitt ljus kan absorbera vissa våglängder. De våglängder som inte absorberas ger tillsammans den färg vi uppfattar.

Vid fluorescens är det alltså det av UV-ljuset exciterade tillståndet som sönderfaller genom att skicka ut en foton med lägre energi. Vid fotokromism påverkas absorptionsbanden så att pärlan ändrar färg. Det räcker alltså inte med UV-ljus. För att se pärlans färg måste man även belysa den med vitt ljus. Om man använder solen som källa till UV-strålningen får man ju det vita ljuset "på köpet".

Länk 2 innehåller förslag till experiment med UV-pärlor.
/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [13]; fluorescens [6]; färg/färgseende [39];

1 http://www.bioscience-explained.org/SEvol3_2/pdf/uvpearlsve.pdf
2 http://snacks.fysik.org/showSnack.asp?id=80

Svar:
Jag antar du syftar på prognosen från SMHI enligt nedanstående bild (länk 1). Solen står som högst omkring 1300 svensk sommartid. Av någon anledning ges tiden i prognosen som svensk normaltid (Normaltid ), inte sommartid. 1300 motsvarar då 1200 och man kan se att för molnfritt (vit kurva) är maximum som man väntar sig vid 1200.

Den blå kurvan (prognosen) tar hänsyn till molnighet (moln minskar UV-strålningen) och är något förskjuten mot morgonen. Detta betyder att man för 2 maj 2013 på sydkusten förutsäger mindre molnighet på förmiddagen. Om man väljer andra områden ändras det blå fältet och är för vissa högre på eftermiddagen och för andra sammanfaller prognosen med värdet för molnfritt.

Se även SMHIs dokumentation om UV-index i länk 2.

Nyckelord: UV-ljus [13]; *meteorologi [20];

1 http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag
2 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/uv-index-1.3851

Ursprunglig fråga:
Varför är vanligt fönsterglas transparent för UV-A, men släpper inte igenom kortare våglängder såsom UV-B och UV-C?
/ulrika e, risbergskaskolan, örebro

Svar:
Ulrika! Min favorifråga, varför? Svaret är som alltid: så är naturlagarna! Det är helt enkelt en egenskap hos glas att det är transparent för synligt ljus och för närliggande UV-A medan det absorberar de mer kortvågiga UV-B och UV-C. Genom att titta på problemet i ett mikroskopiskt perspektiv kan man emellertid säga lite om varför.

Vad är det som gör att ett material absorberar elektromagnetisk strålning av en viss energi? Fria atomer absorberar bara vissa våglängder (spektrallinjer), se fråga 176 . Vilka våglängder som absorberas beror på energinivåerna i atomerna och dessa beror på atomstrukturen. Atomstrukturen i sin tur beror på hur atomen är sammansatt, dvs kärnans laddning (som bestämmer vilket grundämne det är frågan om) och kvantmekanikens lagar.

Om det absorberande materialet är molekyler får man absorptionsband i stället för linjer. Orsaken är att man för molekyler även kan ha vibrations- och rotationstillstånd.

I vätskor och fasta ämnen är atomerna mycket nära varandra vilket medför att energinivåerna blandas ihop så man får kontinuerliga band av absorption. Det är detta som orsakar att olika material har olika färger (se t.ex. fråga 10888 ).

Det finns ju många olika sortes glas, en del som är färgade och alltså innehåller atomer som absorberar i synligt ljus. Fönsterglas är emellertid transparent för våglängder ned till och med UV-A, se nedanstående figur. Orsaken är helt enkelt att de tillgängliga energinivåerna ligger så högt i energi att det krävs kortvågig strålning (UV-B eller kortare) för att excitera nivåerna. Kortvågig strålning innebär ju stor energi enligt uttrycket

E = hv = hc/l

där E är strålningens energi, h och c konstanter och l är våglängden.

För mer om UV-ljus, speciellt om hur människan påverkas, se fråga 12865 .

Nyckelord: UV-ljus [13]; #ljus [63];

Svar:
Det är korrekt att glas till stor del skyddar mot (absorberar) UV-strålning. Flera faktorer kan spela in att solglasögon inte skyddar tillräckligt:

1. De är för tunna
2. De är av plast som inte absorberar UV-strålning
3. UV-ljuset slipper in vid sidan
4. Du kan luras av de mörka glasen att titta mot solen (utan glasögon gör detta ont). Det farliga UV-ljuset påverkar ögat även om du inte märker det.

För mer om UV-ljus, se länken UV-ljus nedan. Länk 2 är en artikel om blå solglasögon. Hur mycket detta senare är ett verkligt problem eller reklamprat kan jag inte säga. Se även Sunglasses .
/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [13]; strålning, faror med [26];

1 http://expressen.se/index.jsp?d=671&a=259895
2 http://www.medocular.se/en/Nyheter/Experten-visar-vagen-i-solglasogon-djungeln/

Svar:
Roger! Det måste vara vår i luften nu när vi får in frågor om solbränna...

Det ultravioletta ljuset kan delas in i tre våglängdsområden: UV-C mellan 100 och 280 nm, UV-B mellan 280 och 315 nm och UV-A med våglängder mellan 315 och 400 nm. Som jämförelse kan nämnas att det för människan synliga ljuset ligger mellan 380-780 nm. Enligt Länk 1 absorberas all UV-C från solen i atmosfären, och UV-B absorberas till stor del av ozonlagret. UV-A absorberas dock nästan inte alls av atmosfären.

Enligt länk 2 är det UV-B som som effektivast bildar pigment i huden, om pigmentet därefter utsätts för UV-A så uppkommer solbränna.

Vanligt fönsterglas absorberar i stort sett all strålning med våglängder under 300 nm, vilket alltså innebär att det stoppar UV-B och UV-C, men släpper igenom UV-A. Från detta drar jag slutsatsen att om huden i förväg utsatts för UV-B, och därmed bildat pigment, bör man kunna bli brun "i efterhand" även om man sitter bakom fönsterglas!

I sammanhanget är det intressant att veta att ljuset från lysrör i solarier domineras av UV-A, vilket gör att man bygger upp ett mycket sämre solskydd mot UV-B som är farligast för huden i ett solarium. Om huden inte fått bygga upp ett bra skydd mot UV-strålning, men trots detta utsätts för starkt solljus, kan den inte absobera UV-ljuset och resultatet blir ett inflammationstillstånd med rodnad, ömhet och i vissa fall även blåsbildning - "soleksem". Så småningom fjällar huden av, och har man otur och är överkänslig samt utsätter sin hud för upprepade solskador i huden så kan hudcancer uppkomma. (Från länk 2.)

Nyckelord: UV-ljus [13]; lysrör [10]; strålning, faror med [26]; #ljus [63];

1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Sol-och-solarier/njut-av-solen/UV-stralning/
2 http://www.reseledaren.nu/solskyddsmedel.asp

Svar:
Helena! Det var en massa frågor...

Solskyddskräm fungerar så att den absorberar (tar bort) den ultravioletta (UV) strålningen. Det är UV-strålningen som orsakar solbränna. Om du har en solskyddsfaktor 10 påverkas du 1/10 så mycket av UV-ljuset. Man lika gärna kan hålla sig i skuggan 9/10 av tiden .

De första lasrarna var röda, men i dag finns lasrar med alla färger.

Rött ljus har lättare att tränga igenom dis och dimma. Därför är det bra för varningsljus. Polisen använder emellertid blått ljus och det sägs bero på att Gestapo använde rött så den vanliga polisen i Tyskland fick ta blått ljus. Det blev sedan europeisk standard, se länk 1.

Efterbilden man ser beror på att de ljuskänsliga cellerna har blivit tillfälligt "överlastade". Om ljuskällan inte var för stark kommer synen tillbaka. Undvik att titta på mycket starka ljuskällor som solen eller en svetslåga. Dessa kan ge permanenta synskador!

Nej, det är inte lätt att förklara hur ett hologram fungerar. Enklast kan man säga att man i ett hologram fotograferar ett interferensmönster. Detta mönster bildas mellan det ljus som kommer från objektet som fotograferas och ett referensljus. Båda dessa ljustrålar skapas med hjälp av en laser. Läs om holografi i hologram , holografi och holografi .
/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [13];

1 https://www.youtube.com/watch?v=WQXYWCMFHoM

Ursprunglig fråga:
Hej. Jag undrar hur farlig ultraviolet strålning är. Jag letar mineral och även fluoricerande och jag har då en UV-lampa till hjälp. Men det är väl skadligt för synen och det orsakar väl hudcancer? Men man har ju sådana på till exempel discon så hur farligt är det egentligen?

Vad beror för övrigt Fluorecens och Fosforcens på? Det låter som Fluor och Fosfor men långt ifrån alla till exempel fluoricerande mineral innehåller just Fluor. Väldigt bra sida/Thor
/Thor P, Valla, Katrinaholm

Svar:
Hej Thor! Mycket intressanta frågor du ställer!

Ultraviolett strålning är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets, se nedanstående figur. Den som utsätts för strålning kan drabbas av så kallad snöblindhet (se Snöblindhet ) och långvarig överexponering är en stor riskfaktor för hudcancer (se Malignt_melanom ).

Farligheten hos UV-strålning beror helt på hur stark lampan är och hur du riktar den. Om du riktar den mot marken och inte mot ansiktet är det inte farligt om det är en standardlampa som säljs fritt i Sverige. UV-ljuset reflekteras ganska dåligt.

Fluorescens och fosforescens är nästan samma sak, men fosforescens har större fördröjning. Vad som sker är att UV-ljus exciterar atomer till ett exciterat tillstånd. Detta sönderfaller genom att sända ut ljus av längre våglängd (mindre energi).

Fluorescens kommer av fluorit (flusspat, CaF₂) som uppvisar effekten. Fosforescens kommer av fosfor eftersom en viss sorts fosfor är fosforiserande.

För mer information, se artiklarna i Wikipedia Fluorescence och Phosphorescence .

Se även fråga 3834 och fråga 2439

Nyckelord: UV-ljus [13]; fluorescens [6]; #ljus [63];

Svar:
Vanligt sodaglas släpper inte igenom mycket av uv-ljuset. Det finns specialglas som är genomskinliga långt ut i ultraviolett, till exempel kvartsglas.
/KS

Se även fråga 1542

Nyckelord: UV-ljus [13];

Svar:
Det som syns är fluorescens. Många vita saker (papper, tyger) är behandlade med ett ämne som omvandlar UV-ljus till vitt ljus. Det finns också i många tvättmedel, och kallas då optiskt vitmedel. Det är inte svårt att hitta saker som fluorescerar i andra färger. Pröva med "självlysande" kläder. 500-kronorssedeln har en text som fluorescerar med gult ljus. Den är osynlig i vanligt ljus, och är mycket svår att förfalska.

Flourescens änvänds i nya ficklampor som innehåller lysdioder. Lysdioden ger bara en färg, så ensam är den inte bra att ha i en ficklampa. För att få vitt ljus använder man en blå lysdiod och ett fluoriscerande amne med ett brett spektrum. Det blå ljuset ges då av lysdioden och rött och grönt av det flourescerande ämnet.
/KS

Se även fråga 3631 och fråga 2439

Nyckelord: UV-ljus [13]; fluorescens [6];

Svar:
När en molekyl absorberar elektromagnetisk strålning så kan detta ske endast för vissa bestämda energier, så kallade resonansenergier. Man kan säga att molekylen "slukar" ljuspartiklarna, fotonerna, och tar hand om deras energi. Ozon som består av tre syremolekyler har sina resonansenergier i uv-området.
/ 

Nyckelord: UV-ljus [13];

Svar:
De innehåller ett fluorescerande ämne. När detta ämne träffas av ultraviolett ljus så absorberas detta ljus medan ett annat ljus med längre våglängd sänds ut.
/ 

Nyckelord: UV-ljus [13];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.