Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

4 frågor/svar hittade

Blandat [17684]

Fråga:
Jag undrar varför kg är en SI-enhet för vikt. Borde det inte vara gram?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag undrar varför kg är en SI-enhet för vikt. Borde det inte vara gram (g)?

En grundenhet är för mig (enkelt förklarat) enheten som inte använder sig av något prefix. T.ex. meter (m), liter (l), Volt (V) etc. Finns det andra enheter som frångår detta mönster?

Vad var det som bestämdes först i viktsammanhang? Var det kg eller gram? Vilket bygger på den andra?
/Petri M, Mariefreds skola, Mariefred

Svar:
Hej Petri! Bra fråga. Det är helt korrekt att enheten kg är lite udda. Under franska revolutionen (då man inte bara högg huvudet av folk utan även reformerade mätenheter) definierade man gram som vikten av en cm3 vatten vid temperaturen för smältande is.

Senare ansåg man att gram var en för liten enhet, så man definierade kg i stället, men man behöll kopplingen till gram i namnet:

Ett kilogram är definierat som den massa som ingår i standardvikten ("den internationella kilogramprototypen") som finns i ett valv i Paris. Standardvikten (av en platina-iridium legering, se nedanstående figur) ersatte år 1889 den gamla definitionen som visat sig vara för inexakt. Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader celsius. Se även fråga 13930 .

Eftersom kg är enheten som definierats så är de lite speciella regler med prefix. För större massor anväder man ton (på engelska metric ton eller Tonne ), kiloton, Megaton (Mt) etc för att undvika dubbla prefix. För mindre massor använder man g, mg, etc. Det finns faktiskt en SI-enhet som fortfarande baseras på gram: substansmängden mol, som är det antal gram av ett ämne som molekylvikten anger (molekylvikten har dimensionen g/mol).

Se vidare Kilogram och SI-enheter .



/Peter E

Nyckelord: SI-enheter [4];

*

Blandat [15968]

Fråga:
Hej! Ljushastigheten has bestämts till ett konstant värde och därmed bestämmer man även längden på metern.

Har värdet på c, ljushastigheten, alltid varit det samma under universums historia? Om inte: Gick det fortare eller långsammare förr? Och kommer ändringar att ske framdeles? Om den inte förblir konstant så kommer ju även permeabiliteten och kapacitiviteten i vakuum att ändras. Kommer ev ändringar att kunna fastställas eller är det så att t ex om ljushastigheten minskar, så ändras också andra storheter så att längder och tider ändras men kvoten längd/tid för ljuset kommer ändå att bli nuvarande c-värdet?
/Thomas Å, Arlandeagymnasiet, Märsta

Svar:
Thomas! Ja, definitionerna på SI-systemets basenheter har nu ändrats så att ljushastigheten definieras som konstant, se SI_base_unit . Det var den lätta delen av frågan, resten är betydligt svårare. Än har man inte lyckats påvisa att t.ex. ljushastigheten ändras (även andra "konstanter" skulle kunna tänkas variera), men om ljushastigheten ändras får vi leva med att även metern ändras. Vad man antagligen kan säga är att konstanterna ändras så lite under människans livstid (några 100000 år?) att det knappast har någon praktisk betydelse. 1 m falukorv blir inte mycket längre eller kortare !
/Peter E

Nyckelord: SI-enheter [4];

*

Blandat [1654]

Fråga:
Ord som jag har problem med, jag skulle vilja veta vad de betyder eller vad det är, tex: Storhet=Något som kan mätas. Mätetal= det tal man får när man mäter. de jag skulle vija ha hjälp med är: Enhet= SI-enheter (7st)= Värdesiffror= Prefix= Densitet= Hastighet= Medelhastighet= Momentanhastighet= Jag skulle vilja ha en bra förklaring på de här orden. Tack på förhand...
/Anton A, Baldersskolan, Skellefteå

Svar:
Enhet kan också kallas sort. Exempel följer.

De 7 grundenheterna i SI-systemet: meter (längd), kilogram (massa), sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur), candela (ljusstyrka), mol (substansmängd). Detta är grundenheterna.

Sedan finns härledda enheter med egna namn, som för kraft och energi.

Värdesiffror är nog ett ganska onödigt ord, värde räcker i de flesta fall.

Exempel på prefix är kilo och milli i kilometer och millimeter.

Densitet betyder det samma som det svenska ordet täthet. Den kan anges i enheter som kg/m3 eller g/cm3.

Hastighet är det samma som momentanhastighet, och ska vi vara noggranna, är det tidsderivatan av de tre rumskoordinaterna. Det är vad man kallar en "vektor", som brukar anges med en pil. Ofta bryr man sig inte om riktningen. Då talar man om hastighetens absolutbelopp, som kan anges med ett mätetal

Medelhastigheten är tidsmedelvärdet av hastigheten. Går du halva tiden med 4 km/tim och andra halvan med 6 km/tim, blir din medelhastighet 5 km/tim. Momentanhastigheten är den som uppmäts i ett visst ögonblick.

Se vidare Definitions of the SI base units och SI base units/SI derived units .

Tänk efter: Enheten för hastighet ingår ju inte i SI-systemets grundenheter. Ge några exempel på enheter för hastighet! Med prefix!

Läs: Sten von Friesen: Om mått och män, sid 196.
/KS/lpe

Nyckelord: SI-enheter [4];

*

Blandat [1609]

Fråga:
När Newton, Coloumb och Tesla och dem där arbetade med sina formler, vad kallade de enheten för? Vi skriver ju Newton och Joule o.s.v. men det kan ju inte de ha gjort. Man kan väl inte direkt uppkalla nåt efter sig själv. Det hände väl senare. Jag undrar alltså vad de kallade enheterna när de jobbade med dem.
/Johan T, Bromma Gy, Stockholm

Svar:
Isaac Newton (1642-1727) tycks inte känt något behov av en enhet för kraft. I sitt berömda verk Principia förekommer ordet kraft, men ingen enhet. Skulle man ha pressat honom, hade han kanske klämt till med något i stil med:

londonfot*gran/(sekund)2

Dessa 3 enheter förekommer i Principia. En londonfot var inte lika lång som en pariserfot. Gran är inte gram, utan i stället ungefär 0.06 gram.

Charles Coulomb (1736-1806) använde nog inte heller någon enhet för elektrisk laddning. Hans standard var troligen en speciell leidenflaska (=kondensator), uppladdad på ett standardiserat sätt.

Nikola Tesla (1856-1943) använde enheten gauss för magnetisk flödestäthet. 10000 gauss = 1 T.

Vårt nuvarande måttsystem, SI-systemet, har sju grundenheter. Vilka? En av dem, den för massa, är en metallklump i Paris. De övriga baseras på atomära storheter och naturkonstanter.

Mer om SI-enheter finns här: SI (svenska), SI , Definitions of the SI base units och SI base units/SI derived units .

Läs: Sten von Friesen: Om mått och män (Bra Bok, 1987)
/KS

Nyckelord: SI-enheter [4];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.