Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 6 frågor/svar hittade Elektricitet-Magnetism [21225] Ursprunglig fråga: Svar: Anledningen till den bökiga definitionen för Ampere är historisk - den var lättare att realisera än laddningen (Coulomb). Det var faktiskt så att den ursprungliga definitionen var via Coulomb genom elektrolys. SI enheterna reviderades emellertid 2019, och då definierades Ampere (A) som Coulomb/sekund, där C definierades från elementarladdningen. Man har emellertid behållit Ampere som grundstorhet. Se SI_base_unit och 2019_redefinition_of_the_SI_base_units Nyckelord: SI-enheter [6]; 1 https://www.nist.gov/si-redefinition/ampere-introduction Ljud-Ljus-Vågor [21194] Ursprunglig fråga: En Cd definieras som ljusstyrkan hos en ljuskälla som avger ljus med frekvensen 5,40 × 10^14 Hz och strålningsstyrkan 1/683 watt per steradian. 1. Candela räknas som en grundenhet i SI-systemet. Grundenhet betyder att enheten inte kan definieras utifrån andra enheter. Ljusstyrkan hos en ljuskälla är uppenbarligen energi/tid och kan alltså räknas om till watt. Detta ingår t.o.m i definitionen av Cd. Hur kan det då vara en grundenhet?
2. Den nämnda frekvensen är grönt ljus – hur definieras ljusstyrkan hos en blå eller röd monokromatisk ljuskälla eller en naturlig ljuskälla med ett komplicerat spektrum? Man kan rimligen bara jämföra med ljus med samma spektrum, och då blir definitionen oanvändbar. Enheten candela verkar för mig mycket klantig samt överflödig. Jag förstår att 1 Cd ungefär motsvarar ljusstyrkan hos ett vanligt stearinljus, och det kan vara praktiskt att jämföra med den, och det är också den historiska bakgrunden. Men sådana synpunkter kan väl inte påverka uppbyggnaden av SI-systemet?
Svar: 1 Jo, candela är en grundenhet i SI (se fråga 20918 ) och kan inte definieras från bara energi/tid eftersom den även involverar känsligheten hos det mänskliga ögat. 2 Detta förklaras i Candela#Explanation . Formeln innehåller känsligheteten (photopic luminosity function) hos ögat. Se även länk 1 för definitionen och en diskussion om candela som en grundenhet. Känslighetsfunktionen finns i fråga 17295 . Nyckelord: SI-enheter [6]; Blandat [17684] Ursprunglig fråga: En grundenhet är för mig (enkelt förklarat) enheten som inte använder sig av något prefix. T.ex. meter (m), liter (l), Volt (V) etc. Finns det andra enheter som frångår detta mönster? Vad var det som bestämdes först i viktsammanhang? Var det kg eller gram? Vilket bygger på den andra? Svar: Senare ansåg man att gram var en för liten enhet, så man definierade kg i stället, men man behöll kopplingen till gram i namnet: Ett kilogram är definierat som den massa som ingår i standardvikten ("den internationella kilogramprototypen") som finns i ett valv i Paris. Standardvikten (av en platina-iridium legering, se nedanstående figur) ersatte år 1889 den gamla definitionen som visat sig vara för inexakt. Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader celsius. Se även fråga 13930 . Eftersom kg är enheten som definierats så är de lite speciella regler med prefix. För större massor anväder man ton (på engelska metric ton eller Tonne ), kiloton, Megaton (Mt) etc för att undvika dubbla prefix. För mindre massor använder man g, mg, etc. Det finns faktiskt en SI-enhet som fortfarande baseras på gram: substansmängden mol, som är det antal gram av ett ämne som molekylvikten anger (molekylvikten har dimensionen g/mol). Se vidare Kilogram och SI-enheter . Nyckelord: SI-enheter [6]; Blandat [15968] Har värdet på c, ljushastigheten, alltid varit det samma under universums historia? Om inte: Gick det fortare eller långsammare förr? Och kommer ändringar att ske framdeles?
Om den inte förblir konstant så kommer ju även permeabiliteten och kapacitiviteten i vakuum att ändras.
Kommer ev ändringar att kunna fastställas eller är det så att t ex om ljushastigheten minskar, så ändras också andra storheter så att längder och tider ändras men kvoten längd/tid för ljuset kommer ändå att bli nuvarande c-värdet? Svar: Nyckelord: SI-enheter [6]; Blandat [1654] Svar: De 7 grundenheterna i SI-systemet: meter (längd), kilogram (massa),
sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur),
candela (ljusstyrka), mol (substansmängd). Detta är grundenheterna. Sedan finns härledda enheter med egna namn, som för kraft och energi. Värdesiffror är nog ett ganska onödigt ord, värde räcker i de flesta fall. Exempel på prefix är kilo och milli i kilometer och millimeter. Densitet betyder det samma som det svenska ordet täthet. Den kan anges i enheter som kg/m3 eller g/cm3. Hastighet är det samma som momentanhastighet, och ska vi vara noggranna, är det tidsderivatan av de tre rumskoordinaterna. Det är vad man kallar en "vektor", som brukar anges med en pil. Ofta bryr man sig inte om riktningen. Då talar man om hastighetens absolutbelopp, som kan anges med ett
mätetal Medelhastigheten är tidsmedelvärdet av hastigheten. Går du halva tiden med 4 km/tim och andra halvan med 6 km/tim, blir
din medelhastighet 5 km/tim. Momentanhastigheten är den som uppmäts i ett visst ögonblick. Se vidare Definitions of the SI base units och SI base units/SI derived units . Tänk efter: Enheten för hastighet ingår ju inte i
SI-systemets grundenheter. Ge några exempel på enheter
för hastighet! Med prefix! Läs: Sten von Friesen: Om mått och män, sid 196.
Nyckelord: SI-enheter [6]; Blandat [1609] Svar:
londonfot*gran/(sekund)2
Dessa 3 enheter förekommer i Principia. En londonfot var inte
lika lång som en pariserfot. Gran är inte gram, utan i stället
ungefär 0.06 gram.
Charles Coulomb (1736-1806) använde nog inte heller någon enhet för
elektrisk laddning. Hans standard var troligen en speciell
leidenflaska (=kondensator), uppladdad på ett standardiserat
sätt.
Nikola Tesla (1856-1943) använde enheten gauss för magnetisk
flödestäthet. 10000 gauss = 1 T.
Vårt nuvarande måttsystem, SI-systemet, har sju grundenheter.
Vilka? En av dem, den för massa, är en metallklump i
Paris. De övriga baseras på atomära storheter och naturkonstanter. Mer om SI-enheter finns här: SI (svenska), SI , Definitions of the SI base units och SI base units/SI derived units . Läs: Sten von Friesen: Om mått och män (Bra Bok, 1987)
Nyckelord: SI-enheter [6]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.