Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 5 frågor/svar hittade Elektricitet-Magnetism [19980] Svar: När det gäller varierande magnetfält är skadligheten åtminstone teoretiskt etablerad eftersom ett sådant kan inducera strömmar i kroppen. Sådana strömmar skulle mycket väl kunna vara skadliga. SSM har utfärdat referensvärden, dvs rekommenderade gränsvärden, se länk 1. Nyckelord: magnetism [52]; MRI [5]; 1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/Referensvarden/ Materiens innersta-Atomer-Kärnor [16254] Svar: Tillståndet med protonens magnetiska moment i samma riktning som det yttre magnetfältet har lite högre energi än det där magnetiska momentet är motsatt det yttre fältet. I frånvaro av rf-fält skulle fördelningen på de två tillstånden med en energiskillnad på DE bli en boltzmannfördelning (se länk 1 och Boltzmann_distribution ): N1/N0 = exp(-DE/kT) där N1 är antal protoner i det högre tillståndet, N0 antalet protoner i det lägre tillståndet, k är boltzmannkonstanten och T den absoluta temperaturen. Detta förutsätter termisk jämvikt mellan protonernas orientering och omgivningen. Om man du skickar in radiofrekventa vågor med energin DE kommer protoner att exciteras från det lägre till det högre tillståndet. Vi får vad man kallar en inverterad population, dvs fler protoner i det högre tillståndet. Om vi slutar sända rf-vågor kommer protonerna att gå tillbaka till det lägre tillståndet genom att sända ut strålning med energin DE. Dessa kan man detektera och man får då ett mått på antalet protoner i en viss punkt, vilket är vad MRI visar. Se även fråga 16078 Nyckelord: MRI [5]; 1 http://theory.phy.umist.ac.uk/~judith/stat_therm/node66.html Elektricitet-Magnetism [16229] Svar: Protonmagnetometern är i princip samma detektor som i en MRI -apparat. Principen bygger på protonens magnetiska moment (genererat av dess spinn). I ett magnetfält har protonen lite olika energi om den har spinnet parallellt eller motsatt magnetfältet. Denna energiskillnad kan mätas mycket exakt, och eftersom protinens magnetiska moment är känt kan magnetfältet beräknas med hög precision. Enligt josephsoneffekt är josephsoneffekten, att en ström kan flyta mellan två supraledare som är åtskilda av ett tunt (några nanometer) isolerande skikt. Fenomenet förklaras kvantmekaniskt med hjälp av tunneleffekt för elektroner. Strömmen påverkas starkt av små ändringar i magnetfältet i det isolerande skiktet, och den kan därför användas för att mäta magnetfält mycket exakt. För en djupare förståelse krävs kunskaper i kvantmekanik, speciellt tunneleffekt , supraledning och koherenta vågfunktioner. Se vidare josephsoneffekt , SQUID , Josephson_effect och länk 1. Det unika för båda sortens detektorer är att man med hög precision kan mäta mycket små variationer i det jordmagnetiska fältet. På så sätt kan man hitta föremål som innehåller järn på land och i havet, speciellt för arkeologiska tillämpningar. Nyckelord: MRI [5]; Elektricitet-Magnetism [16078] Ursprunglig fråga: Svar: Ja, det mycket starka magnetfältet (1-2 tesla) i en magnetkamera utgör ett klart säkerhetsproblem. För det första skulle skiftnycklar, saxar mm från omgivningen kunna slungas med stor kraft mot magneten och därmed patienten. För det andra måste man innan man börjar en undersökning se till att inget ferromagnetiskt finns i patienten. Detta skulle kunna vara allt från proteser, pace-makers etc. till små järnpartiklar som kan finnas i ögat om man sysslat med svetsning. Se mer under MRI#Safety . Länk 1 innehåller ev Video producerad av en tillverkare av magnetkameror. Där behandlas bland annat faran med magnetiska material i magnetkameror. Där visas bland annat att en vanlig skiftnyckel kan få tillräcklig hastighet för att slå sönder en tegelsten! Så din nyckel i magen skulle säkert kunna göra stor skada! Vad är då magnetröntgen och vad används det till? MRI (Magnetic Resonance Imaging, tidigare kallat Nuclear Magnetic Resonance {NMR på svenska kärnspinnsresonans} men numera omdöpt utan det i vissa sammanhang negativa 'Nuclear') är en metod att avbilda inre organ ofta som ett komplement till röntgenundersökningar. I stället för att som röntgen vara bra på avbildning av t.ex. ben (tyngre ämnen som calcium absorberar röntgenstrålning) så avbildar man väteförekomsten med MRI. Det betyder att metoden är utmärkt för av avbilda även mjuka delar av kroppen, t.ex. hjärnan. Magnetisk resonanstomografi (MRT) eller Magnetic resonance imaging (MRI) är alltså en medicinsk teknik för bildgivande diagnostik med en magnetkamera (MR-kamera). Tekniken används för att i undersökta patienter upptäcka, lägesbestämma och klassificera vissa sjukdomar och skador som är dolda eller svåra att se vid röntgen- eller datortomografiundersökning. Magnetkameran bygger på fenomenet kärnmagnetisk resonans som har varit känt sedan 1940-talet. Tekniken bakom den medicinska bildgivande tekniken utvecklades dock i först i början av 1970-talet av bland andra kemisten Paul Lauterbur och fysikern Sir Peter Mansfield vilka belönades för detta med nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2003, se länk 2. Användningen av magnetkameror inom sjukvården började på 1980-talet. Magnetkameran består av stor statisk elektromagnet i form av en tunnel i vilken patienten läggs. Till det statiska magnetfältet kan varierande fält från flera mindre spolar genereras. Ytterligare spolar fungerar som sändare respektive mottagare av radiovågor. Magnetresonanstomografi (MRT) använder väteatomkärnor, eftersom väteatomen är den vanligaste i människokroppen. Dessa (som ju har spinn och ett magnetiskt moment) riktar sig mot eller med fältet av det statiska magnetfältet. Tillstånden med vätekärnans magnetiska moment i samma riktning och i motsatt riktning i förhållande till magnetskamerans fält har olika energi, och ett radiofrekvent fält kan inducera övergångar mellan tillstånden.
Varje gång radiovågorna slås av, återgår atomerna till sitt ursprungliga läge, samtidigt som de avger nya radiovågor. Dessa fångas upp av en antenn och informationen omvandlas av en dator till detaljrika tvärsnittsbilder av kroppens inre, se nedanstående animering av ett människohuvud. Genom att låta magnetfältet variera i olika delar av objektet kan man få fram bilder på ett plan i taget. Data kan sedan behandlas i en dator för att producera en serie skivor som i nedanstående bild (från Wikimedia Commons). För vissa tillämpningar kan man producera en komplett 3D-bild som kan roteras. Mer att läsa om MRI: länk 2 och Magnetic_resonance_imaging . Nyckelord: MRI [5]; 1 http://video.google.co.uk/videoplay?docid=-3911691380555981564 Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1345] Svar: Nyckelord: MRI [5]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.