Ursprunglig fråga:
Ögonlinsen ändrar tjocklek utefter hur långt bort det man tittar på befinner sig. Gör de inte det så blir bilden suddig. Linsens tjocklek påverkar hur mycket ljusets bryts. Vad jag undrar är varflör ljuset måste brytas mer för att ge en skarp bild ifall ljuset färdats kort sträcka jämfört med då ljuset kommer långt bortifrån och ljuset ska brytas lite för att man ska se en skarp bild. Hur påverkar sträckan det färdats innan? Och hur går det till bakom? Borde inte ljuset ifall linsen blir tjockare hamna i en brännpunkt innan näthinnan och ändå inte ge en skarp bild? Eller ändras den också?

Tack för svar. Jag vill inte bara ha fler att utan minst ett skutligt varför också. Utelämnad fakta tycker jag inte om, det gör det bara svårare att förstå eftersom man inte begriper hur det kan ha gått till. M.v.h. Elina
/Elina H, Irstaskolan, Västerås

Svar:
Elina!

Ögats lins är en genomskinlig, bikonvex kropp i ögat, som bryter ljus på samma sätt som en tillverkad lins. Linsen är elastisk och dess form kan påverkas av muskler i ögat, för att justera skärpan. (Lins_(öga) )

Ackommodation, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins.(Ackommodation )

Hornhinnan, på latin cornea, är den yttersta hinnan i ögat, "ögats fönster mot omvärlden". Hornhinnans främsta uppgift är att skydda ögat mot skräp och beröring samt, tillsamman med linsen, fokusera infallande strålknippen på näthinnan. Hornhinnan utför c:a 2/3 av fokuseringen. (Hornhinna )

Om föremålet är avlägset är de inkommande strålarna parallella, se figuren nedan. Då erfordras det mindre styrka hos den positiva linsen för att ge en skarp bild på näthinnan. Om föremålet är nära är de inkommande strålarna divergenta (går ifrån varandra), så det krävs mer styrka hos linsen för att vi skall få en skarp bild. Nej, avståndet mellan linsen och näthinnan ändras inte vid ackommodation, bara linsen styrka.

En tunn lins har låg styrka och en tjock lins har hög styrka. Observera att en stor del av brytningen sker i hornhinnan (se figuren nedan) eftersom det där är frågan av en övergång från luft, med brytningsindex 1, till ett medium med n>1.

Se även fråga 20766 , Lens_(anatomy) , Cornea och Retina .

Jag hoppas detta var tillräckligt med fakta .

Nyckelord: lins [11]; ögat [16];

Ursprunglig fråga:
Hej! Om man opererar en person för grå starr, plockar man bort linsen ur ögat. När linsen är utplockad har den en viss form. Är den ”platt” eller ”buktig”? Och varför? Tack på förhand!!!!
/thea I, Halmstad

Svar:
Grå starr, katarakt, är en grumling av den normalt helt genomskinliga ögonlinsen orsakat av att linsens celler dör och blir grå. Detta leder till att ljuset mer eller mindre hindras från att nå näthinnan. (Grå_starr )

Grå starr gör att synen blir grumlig och att färgseendet försämras (violett och blått ljus försvagas). Vid en grå starr operation slår man sönder den befintliga linsen med ultraljud och tar ut den. Linsen ersätts med en plastlins. Denna utformas så att styrkan är anpassad för fjärrseende.

Den ursprungliga linsen är, som framgår av nedanstående bild, positiv, dvs buktar ut på båda sidorna. Den nya linsen har samma form, men den kan (normalt) inte ackommodera (se Ackommodation ), dvs ändra form för närseende och fjärrseende.

Linsen behövs för att man skall få en skarp bild på näthinnan, men även andra delar i strålgången bidrar till detta. För närseende är linsen tjockare (mer positiv) än för fjärrseende, se figuren i Ackommodation . Implanterade linser är alltså anpassade för fjärrseende. För närseende får man använda glasögon med positiva linser eller progressiva glasögon.

Se även Cataract , Cataract_surgery och Intraocular_lens .

Nyckelord: ögat [16];

Svar:
Nej, en glödlampa blinkar med frekvensen 100 Hz eftersom ljusintensiteten är proportionell mot effekten R*I². Detektorerna i ögat (stavar och tappar) svarar inte oändligt snabbt på varierande ljusintensitet, men frekvenser över 70 Hz uppfattas inte som varierande av de flesta människor. En glödlampa blinkar dessutom med liten amplitud eftersom den inte hinner svalna så mycket när växelspänningen är låg. Se fråga 20105 och 12034 .

Se även Flicker_(screen) och Flicker_fusion_threshold .

Se fråga 15153 för induktion och fråga 12295 för transformator.
/Peter E

Nyckelord: ögat [16]; glödlampa [18];

Ursprunglig fråga:
Hur fungerar en självfokuserande kikare? Hur kan kikaren ställa in sig själv efter personer med olika syn (synfel)?
/Anna G, Stenungsund

Svar:
Intressant fråga - det går naturligtvis inte! Autofokus för kikare är bara en marknadsföringsploj, se länk 1. I själva verket är kikarna med autofokus konstruerade så att de fokuserar på oändligt avstånd och har stort skärpedjup. Till en del kan även ögats egna autofokusering korrigera för ändligt avstånd genom att ögonlinsen ändrar form.

För att åstadkomma riktigt autofokus behöver systemet ha en inbyggd detektor. I elektroniska kameror finns ju detta. Det finns flera sätt att åstadkomma autofokus. Det enklaste är att maximera kontrasten - gränslinjen mellan ljust och mörkt är skarpast om man har korrekt fokusering. En annan metod är att använda ultraljud eller infrarött ljus. Se vidare Autofocus och länk 2.
/Peter E

Nyckelord: teleskop [10]; ögat [16]; #ljus [63];

1 http://www.bestbinocularsreviews.com/self_focusing_binoculars.php
2 http://electronics.howstuffworks.com/autofocus.htm

Alternativ fråga: Om vi bortser från ögonfärgen, uppfattar olika personer färger olika? Vad beror det i så fall på? Kan man på något sätt mäta våglängden på ljuset som ögat upptar?
/Hildur Ö, Gullmarsgymnasiet, Lysekil

Svar:
Det är korrekt att olika färger på ögonen orsakas av olika pigmentering i regnbågshinnan, se bilden i fråga 15500 . Som synes på bilden nedan så är regnbågshinnan ogenomskinlig, så pigmenteringen påverkar inte alls färgseendet. Regnbågshinnan är ju till för att ändra storleken på pupillen (öppningen) beroende på ljusförhållanden på samma sätt som en bländare i en kamera.

Hur normalseende personer uppfattar färger är svårt att jämföra objektivt (vad kan man säga annat än att rött ser rött ut!), se emellertid länk 1. Undantaget naturligtvis färgblinda (se Färgblindhet ) som t.ex. inte kan skilja på grönt och rött, se fråga 16135 . Se även färg/färgseende .

Nyckelord: ögat [16]; färg/färgseende [34];

1 http://www.bbc.co.uk/blogs/blogbbctv/posts/horizon?comments_page=3

Svar:
Catharina! Låt oss börja med ett par definitioner:

Gula fläcken är ett område i näthinnan där synreceptorerna sitter som tätast. Det är den del av synfältet där man ser skarpast.

Fokus, brännpunkt eller fokalpunkt för en konvex (positiv) lins är den punkt där ljusstrålar konvergerar (går samman) när linsen riktas rakt mot en oändligt avlägsen ljuskälla. Ordet brännpunkt, liksom fokus (latinskt ord för härd), kommer av att den avlägsna ljuskällan Solen åstadkommer en brännande punkt just här.

Föremålet avbildas på näthinnan (av vilken gula fäcken är en del) av en enkel positiv lins. Bilden blir då upp-och-nervänd, se fråga 14748 .

Om föremålet ligger oändligt långt borta har man ett knippe med parallella strålar, se nedanstående figur. De blå strålarna kommer från en punkt på optiska axeln (N, linsens symmetriaxel) och bryts till fokus-punkten F'. Det svarta knippet kommer däremot från en punkt vid sidan av den optiska axeln, och bryts samman i en punkt i fokalplanet. Den fokuserade bilden för oändligt avstånd ligger alltså i ett plan som kallas fokalplan.

Om föremålet S i stället ligger närmre linsen, så kommer den fokuserade bilden att hamna utanför fokus i punkten F. I ett teleskop skulle man förskjuta okularet fram och tillbaka längs den optiska axeln tills man ser en skarp bild. För ögat är det emellertid lite annorlunda eftersom man inte kan ändra avståndet mellan linsen och näthinnan. I stället justeras linsens styrka så att det föremål man vill titta på är skarpt på näthinnan.

Jag tror att ditt problem är en alltför generell användning av begreppet fokus, se kommentaren i Fokus_(optik)#En_annan_betydelse_av_fokus . Fokus och fokalplan är fixa och väldefinierade för en lins med konstant styrka. Ett föremål närmare linsen "fokuseras" i ett plan man bör kalla bildplan, inte fokus eller fokalplan.

Se även fråga 7834 .

Nyckelord: ögat [16]; #ljus [63];

1 http://user.tninet.se/~bxf528q/eye/eyefakt2.html

Svar:
Hej Per-Olof! Roligt att vår låda är känd även på lite mer exotiska platser!

Polarisationen förklaras i fråga 12225 nedan.

Ljuset är starkt för att solen är så stark. Även om bara en del av ljuset reflekteras blir det starkt. Man skulle inte titta direkt på solen, men man kan titta på spegelbilden i en vattenyta dels för att den är svagare och dels för att ojämnheten i ytan ger lite slumpmässig spridning.

Hur starkt uppfattas ljus? Det beror på om ljuskällan är stor (utspridd) eller liten (koncentrerad). Små koncentrerade ljuskällor är skadligast eftersom skyddsmekanismerna fungerar sämre. Men ögat har en enorm förmåga att anpassa sig för olika ljusstyrkor. Detta sker dels genom att pupillens storlek ändras och dels att känsligheten hos stavarna (som är färgblinda men mycket känsliga) regleras. Se vidare Öga#Tappar_och_stavar och Eye#Rods_and_cones .

Se även fråga 12225 och fråga 15500

Nyckelord: ögat [16];

Svar:
Joanna! Likheten är att båda är vågrörelser så fenomen som interferens och brytning förekommer.

Ljud är i gaser och vätskor longitudinella (i rörelserikningen) tryckvariationer som kan uppfattas av örat.

Ljus är en elektromagnetisk transversell (vinkelrätt mot rörelserikningen) våg som kan fortplanta sig i vakuum. Ljus detekteras av ögat.

Se vidare nyckelord som börjar på 'ljud' och 'ljus'.
/Peter E

Nyckelord: ögat [16]; hörsel [10];

Svar:
Emelie! Det beror på att lampan ger mycket stark stimulans till receptorerna i ögat (tappar och stavar). Dessa signalerar alltså våldsamt att de detekterar ljus. När ljuskällan försvinner fortsätter stimulansen ett tag, så du uppfattar att du ser lampan - eventuellt i varierande färger eftersom tapparna för de olika färgerna har lite olika tidskonstanter.
/Peter E

Nyckelord: ögat [16];

Svar:
Knappast fysikfrågor, men här är försök till svar:

Nej det kan jag inte se vad det skulle vara. I själva verket är bilden upp och ner, se fråga 14748. Skulle vara om ögat poppade ut och man satte tillbaka det upp och ner .

Naturligtvis kan man utföra normala operationer utan laser. Laser-operationer begränsar sig så vitt jag vet till att förbättra synen genom att slipa av hornhinnan (det finns flera metoder see Refractive_surgery ) och att svetsa fast en lossnad näthinna (se Retinal_detachment ) .
/Peter E

Se även fråga 14748

Nyckelord: ögat [16];

Ursprunglig fråga:
Hej ! I ögat finns flera delar. Ingår verkligen alla inom ljusets väg från ljuskälla till hjärna ??
/Sara A, sofielund, malmö

Svar:
Sara! Evolutionen (utvecklingsläran, se Darwins evolutionsteori ) brukar inte resultera i onödiga konstruktioner, så de flesta delar (se figuren nedan från Wikipedia) har säkert en mening.

Syn är, som man lätt kan förstå, mycket viktigt för ett djur. Synen är viktig både för att söka föda, för att söka en partner och för att upptäcka fiender. Synorgan har därför utvecklats helt oberoende på flera ställen i djurens släktträd. Det finns olika konstruktioner av synorgan t.ex. många fristående sensorer (facettögon som insekter har, se Compound_eye ) och ett litet antal (oftast två) ögon bestående av lins och en ljuskänslig yta. Vi skall här bara behandla det mänskliga ögat.

Ljuset börjar sin färd vid föremålet vi tittar på. På sin väg till ögat kan det tänkas att ljuset träffar på en glasögonlins eller en kontaktlins, men i allmänhet är dessa ganska svaga så de påverkar inte stålgången så mycket. De tre viktigaste bitarna av ögat är regnbågshinnan som anpassar storleken på pupillöppningen till ljusnivån, linsen som bryter strålknippet (se fråga 14748) så att en bild av föremålet projiceras på näthinnan som innehåller ljuskänsliga sensorer. Linsen kan med hjälp av muskler fås att ändra form så att en skarp bild kan erhållas antingen på avlägsna och närbelägna föremål.

Sensorerna på näthinnan är av två slag. Stavarna är färgblinda men mycket känsliga, varför de är viktiga för mörkerseendet. Av tapparna finns det (hos icke-färgblinda) tre typer med olika våglängdskänslighet (rött, grönt och blått), se färg/färgseende . Via synnerven transporteras synintrycken till hjärnan som är mycket viktig för tolkningen.

Se vidare ögat , Eye och nedanstående länk.

Se även fråga 14748

Nyckelord: ögat [16];

1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Öga

Ursprunglig fråga:
Jag har en fråga gällande HDTV. Hur bra maximal upplösning behöver tv-apparaterna ha egentligen? Det mänskliga ögat är väl begränsat vid ett specifikt värde, där man inte kan se någon skillnad längre?
/Roger S, Umeå

Svar:
Upplösningen hos en lins med diametern d för våglängden l ges av

upplösning = 1.22*l/d.

Om pupillens diameter är 2 mm blir upplösningen för våglängden 600 nm

1.22*600*10^-9/(2*10^-3) = 0.000366 = 0.000366*180/p = 0.0210^o

eller

0.0210*60 = 1.26' (alltså c:a 1 bågminut).

Vi antar här att densiteten av sensorer i ögat inte är begränsande. Detta är sannolikt eftersom utvecklingen av synen bör ha styrts av en optimering av synskärpan. När ovanstående optiska begänsning nåtts var det ingen vinst att öka densiteten, så denna utveckling bör ha stoppat.

Om avståndet till TV-skärmen är 3 m motsvarar upplösningen

0.000366*3000 = 1.098 mm (alltså c:a 1 mm).

Om skärmen är 40 cm hög får vi plats med 400/1 = 400 horisontella linjer. Det kan då tyckas att de 576 linjerna i vårt nuvarande PAL-system borde räcka (totalt sänds 625 linjer men mellanskillnaden används för text-TV). Nu är emellertid uppskattningen av ögats upplösningsförmåga ovan lite pessimistisk. Det är när man kan se två punkter klart separerade. Man kan emellertid se två punkter bättre än så, i själva verket ner till halva avståndet dvs 800 linjer.

De vanligaste HDTV-skärmarna har 720 eller 1080 horisontella linjer (se figuren nedan), och det anses att man på normalavstånd inte ser någon skillnad på dessa. Om man sitter närmare (för att få bättre "biokänsla") kan man naturligtvis tänkas behöva den högre upplösningen.

Påpekas bör även att alla HDTV-skärmar är digitala. Detta betyder i normalfallet en bättre bild, man slipper analog-TVs ränder, brus och spökbilder. Problemet är att när den digitala signalen störs så blir bilden pixlad eller faller bort helt. Nedanstående citat visar att upplösning inte är allt - den är inte ens viktigast:

According to the Imaging Science Foundation, a group that consults for home-theater maufacturers and trains professional video calibrators, the most important aspect of picture quality is contrast ratio, the second most important is color saturation, and the third is color accuracy. Resolution comes in a distant fourth, despite being easily the most-talked-about HDTV spec today.

Eftersom det finns många olika antal pixlar i olika skärmar är den algoritm (sätt att räkna) som används för att anpassa den utsända digitala signalen till skärmen mycket viktig. Det är alltså en mycket viktig parameter när man väljer HDTV.

Se länkarna nedan för mer information. Observera att man där talar om 480 linjer som normalfallet - det är det amerikanska NTSC-systemet.

Nyckelord: ögat [16]; TV [9];

1 http://forum.ecoustics.com/bbs/messages/34579/284986.html
2 http://electronics.howstuffworks.com/hdtv.htm

Svar:
Hej Anna! Jag vet inte om jag helt förstår din fråga, men låt mig försöka svara ändå.

Bilden nedan visar hur ett föremål avbildas av den postiva ögonlinsen (en positiv lins är tjockast på mitten). Observera att bilden på näthinnan är upp-och-ner. Detta gäller generellt för ett linssystem där strålarna korsas ett udda antal gånger.

Att vi uppfattar bilden som rättvänd beror helt enkelt på att hjärnan som tolkar bilden vänder bilden rätt. Detta att hjärnan tolkar bilden efter erfarenhet ligger till grund för många synvillor, se nyckelordet synvilla .

Här är en mycket bra sajt om ögat och synen: How Vision Works , tyvärr svår och på engelska. Länk 1 är enklare och på svenska.

Fotnot
Vän av ordning undrar då varför en lupp inte vänder bilden. Anledningen är att föremålet man tittar på är innanför fokalpunkten på andra sidan linsen. Strålana korsas då aldrig utan de divergerar och ger en förstorad rättvänd virtuell bild. Se strålgången i figuren i Lupp .

Nyckelord: ögat [16]; lins [11];

1 http://user.tninet.se/~bxf528q/eye/eye.html

Svar:
Hej Barbro! Du ser världen uppochner med eller utan glasögon! Har du inte märkt det? . Det är inte linsen som sådan som vänder på bilden - bilden vänds av strålgången! Låter det lite kryptiskt - fortsätt läsa!

Strålgången i ögonlinsen är som i den vänstra figuren. Ett föremål avbildas på näthinnan som en reell uppochnervänd bild. Glasögon har i allmänhet ganska lång brännvidd (svag styrka), så de ändrar inte strålgången särskilt mycket. Även glasögon + ögonlins kan alltså representeras av den vänstra figuren - den enda linsen representerar både glasögonlinsen och ögonlinsen. Ögonlinsen kommer att fokusera lite mer eller mindre för att kompensera styrkan hos glasögonlinsen.

Om man i stället använder en starkare lins som förstoringsglas, blir strålgången helt annorlunda. Föremålet befinner sig då innanför fokus, så linsen kan inte producera en reell bild. I stället får man en virtuell förstorad bild (grön). Ögonlinsen kan sedan bryta ihop de divergerande strålarna till en reell förstorad bild på näthinnan.

Se även Lupp . För mer om speglar och linser se Stråloptik .

Nyckelord: ögat [16]; lins [11];

Svar:
Närsynthet: Ögat är för "långt", så att bilden hamnar framför näthinnan, se nedanstående bild. Med en negativ lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Se Närsynthet . Under Närsynthet#Närsynthet_i_Kina sägs att närsyntheten delvis kan orsakas av att ungdomar överanstränger ögat med inomhusaktiviteter. Se även Myopia#Causes . Som man brukar säga, "lagom är bäst".

Översynthet: Ögat är för "kort" och bilden hamnar bakom näthinnan. Med en positiv lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Översynthet är ofta kopplad till ålder - linsen blir med tiden mindre flexibel och kan inte fokusera på närliggande föremål. Se Översynthet .

Astigmatism: Ögat är "tilltryckt" så att brännvidden i vertikalled och horisontalled är olika. Detta kan också korrigeras. Se Astigmatism .

Vill du veta mera om glasögon, se glasögon och glasögon .

För mer information om brytningsfel och korrektion med laser, se nedanstående länkar.

Se även fråga 7809

Nyckelord: glasögon [2]; ögat [16];

1 http://www.netdoktor.se/ogon/
2 http://www.medocular.se/synfel/Kan-du-behandlas/

Svar:
Ögat har störst känslighet i gulgrönt ljus. Det är riktigt som du säger, är det gröna ljuset i fokus på näthinnan, är fokus för blått ljus framför, och rött ljus bakom näthinnan. Det konstiga är att vi inte märker det. Hade vi en sådan kameralins, skulle den ge jättedåliga bilder. Hjärnan kompenserar detta färgfel på ett underbart sätt. Det vi ser är inte den bild som faller på näthinnan. Informationen därifrån är i högsta grad bearbetad.
/KS

Se även fråga 7830 och fråga 1224

Nyckelord: ögat [16];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [41]*kemi [15]*meteorologi [17]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [8]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [1]aerosol [3]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [23]Arkimedes princip [30]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [19]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [14]big bang [34]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [9]diffraktion [4]diffusion [1]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [2]dopplereffekt (ljus) [1]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [16]elektronskal [11]elsäkerhet [18]energikällor [25]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [13]exoplaneter [13]fallrörelse [23]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [5]Fermats princip [1]ferromagnetism [5]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]friktion [48]friktionskoefficient [5]frågelådan [13]Fukushima [5]fusion [15]fysik [10]fysik, förståelse av [16]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [11]färg/färgseende [34]färgkraften [8]Gaia [3]galax [26]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [7]gitter [5]g-krafter [16]glasögon [2]gluoner [6]glödlampa [18]gnistkammare [1]golfboll [13]GPS [3]gravitation [3]gravitationslins [5]gravitationsvågor [13]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [4]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [11]helikopter [4]higgspartikeln [9]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [2]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [3]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [6]infraljud [7]interferens [13]Internationella rymdstationen [5]iskristaller [5]istider [7]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [9]jordens inre [11]jordens magnetfält [21]jordens rotation [20]kall fusion [7]kaos [3]kapillärkraft [10]kastparabel [8]Keplers lagar [13]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [10]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [16]kokpunkts/fryspunkts förändring [11]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [12]kosmisk bakgrundsstrålning [14]kosmisk strålning [4]kosmologi [26]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [27]kvark [12]kvasar [3]kylning [6]kärndata [3]kärnenergi [18]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [15]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [7]ljud, interferens [7]ljud, resonans [15]ljudbang [3]ljudhastigheten [20]ljusbrytning [23]ljushastigheten [20]ljusreflektion [16]lorentztransformation [2]luftmotstånd [10]lufttryck [19]luminiscens [5]lutande plan [14]lysdiod [13]lysrör [9]lågenergilampa [13]längdkontraktion [5]magnetisk monopol [4]magnetism [48]magnetron [1]Mars [11]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [2]meteorit [17]mikrovågsugn [23]Milankovitch cykler [2]mobiltelefon, strålning från [4]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [17]månens bana [13]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [5]naturlig radioaktivitet [3]NEO [9]neutrino [18]neutron [4]neutronstjärna [10]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [8]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [14]planeters atmosfär [2]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [26]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [9]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [35]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [3]relativitetsteorin, allmänna [29]relativitetsteorin, speciella [40]religion [3]resistans [12]resistansförluster [2]resonans [4]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [5]röntgenrör [3]rörelseenergi [12]rörelsemängd [14]rörelsemängdsmoment [13]satellitbana [12]Saturnus´ ringar [5]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [14]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [4]skruvad boll [9]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [6]solen [3]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [7]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [11]specifik värmekapacitet [21]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [23]statisk elektricitet [9]stearinljuslåga [14]stjärna [3]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [2]strålning, faror med [24]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [40]synvilla [5]sönderfallskonstant [3]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [15]temperaturstrålning [22]termodynamik [16]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [2]tid [9]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [13]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [11]totalreflektion [7]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [8]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [12]tyngdlöshet [12]ultraljud [9]universums expansion [15]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [6]UV-ljus [11]vakuum [8]vatten/is [36]vattenkraft [7]vattenpump [2]Venus [10]verkningsgrad [21]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [4]WIMPs [3]vindavkylning [3]vindenergi [10]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [7]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [6]värmeöverföring/transport [39]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [32]ytspänning [18]årstider [4]ögat [16] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantimateriaarbetearkimedes principasteroidastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcitronbattericorioliskraftendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltondensitetdielektrisk polarisationdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalemissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålninghertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionrefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansrussells tekannarörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslumpvisa mätfelsnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatstidtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtotalreflektiontransformatortransparenstrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettunga massantvillingparadoxentyngdtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylningvakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmeöverföringvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.