Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 18 frågor/svar hittade Ljud-Ljus-Vågor [21404] Svar: Det beror på att hastigheten vinkelrätt mot synlinjen är större när du tittar rakt åt sidan. Om du kör tillräckligt fort (men ändå lagligt ) hinner ögats detektorer (tappar och stavar) inte med utan bilden blir utsmetad och svag. Men varför syns vajrarna tydligt men inte stolparna? Jo, eftersom vajrarna sitter i körriktningen får man ändå en tydlig bild av dem. Finstrukturen hos vajrarna kommer visserligen att suddas ut, men vajrarna kommer att synas tydligt. Ovanstående effekt är samma man har med ett snabbt roterande hjul med ekrar eller en roterande propeller. Se fråga 15633 och 20364 för andra liknande effekter. Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [20771] Ursprunglig fråga: Tack för svar. Jag vill inte bara ha fler att utan minst ett skutligt varför också. Utelämnad fakta tycker jag inte om, det gör det bara svårare att förstå eftersom man inte begriper hur det kan ha gått till. M.v.h. Elina Svar: Ögats lins är en genomskinlig, bikonvex kropp i ögat, som bryter ljus på samma sätt som en tillverkad lins. Linsen är elastisk och dess form kan påverkas av muskler i ögat, för att justera skärpan. (Lins_(öga) ) Ackommodation, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins.(Ackommodation ) Hornhinnan, på latin cornea, är den yttersta hinnan i ögat, "ögats fönster mot omvärlden". Hornhinnans främsta uppgift är att skydda ögat mot skräp och beröring samt, tillsamman med linsen, fokusera infallande strålknippen på näthinnan. Hornhinnan utför c:a 2/3 av fokuseringen. (Hornhinna ) Om föremålet är avlägset är de inkommande strålarna parallella, se figuren nedan. Då erfordras det mindre styrka hos den positiva linsen för att ge en skarp bild på näthinnan. Om föremålet är nära är de inkommande strålarna divergenta (går ifrån varandra), så det krävs mer styrka hos linsen för att vi skall få en skarp bild. Nej, avståndet mellan linsen och näthinnan ändras inte vid ackommodation, bara linsen styrka. En tunn lins har låg styrka och en tjock lins har hög styrka.
Observera att en stor del av brytningen sker i hornhinnan (se figuren nedan) eftersom det där är frågan av en övergång från luft, med brytningsindex 1, till ett medium med n>1. Se även fråga 20766 , Lens_(anatomy) , Cornea och Retina . Jag hoppas detta var tillräckligt med fakta . Nyckelord: lins [11]; ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [20766] Ursprunglig fråga: Svar: Grå starr gör att synen blir grumlig och att färgseendet försämras (violett och blått ljus försvagas). Vid en grå starr operation slår man sönder den befintliga linsen med ultraljud och tar ut den. Linsen ersätts med en plastlins. Denna utformas så att styrkan är anpassad för fjärrseende. Den ursprungliga linsen är, som framgår av nedanstående bild, positiv, dvs buktar ut på båda sidorna. Den nya linsen har samma form, men den kan (normalt) inte ackommodera (se Ackommodation ), dvs ändra form för närseende och fjärrseende. Linsen behövs för att man skall få en skarp bild på näthinnan, men även andra delar i strålgången bidrar till detta. För närseende är linsen tjockare (mer positiv) än för fjärrseende, se figuren i Ackommodation . Implanterade linser är alltså anpassade för fjärrseende. För närseende får man använda glasögon med positiva linser eller progressiva glasögon. Se även Cataract , Cataract_surgery och Intraocular_lens . Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [20364] Svar: Se även Flicker_(screen) och Flicker_fusion_threshold . Se fråga 15153 för induktion och fråga 12295 för transformator. Nyckelord: ögat [18]; glödlampa [23]; Ljud-Ljus-Vågor [19128] Ursprunglig fråga: Svar: För att åstadkomma riktigt autofokus behöver systemet ha en inbyggd detektor. I elektroniska kameror finns ju detta. Det finns flera sätt att åstadkomma autofokus. Det enklaste är att maximera kontrasten - gränslinjen mellan ljust och mörkt är skarpast om man har korrekt fokusering. En annan metod är att använda ultraljud eller infrarött ljus. Se vidare Autofocus och länk 2. Nyckelord: teleskop [10]; ögat [18]; #ljus [63]; 1 http://www.bestbinocularsreviews.com/self_focusing_binoculars.php Ljud-Ljus-Vågor [17665] Alternativ fråga: Om vi bortser från ögonfärgen, uppfattar olika personer färger olika? Vad beror det i så fall på? Kan man på något sätt mäta våglängden på ljuset som ögat upptar? Svar: Hur normalseende personer uppfattar färger är svårt att jämföra objektivt (vad kan man säga annat än att rött ser rött ut!), se emellertid länk 1. Undantaget naturligtvis färgblinda (se Färgblindhet ) som t.ex. inte kan skilja på grönt och rött, se fråga 16135 . Se även färg/färgseende . Nyckelord: ögat [18]; färg/färgseende [39]; 1 http://www.bbc.co.uk/blogs/blogbbctv/posts/horizon?comments_page=3 Ljud-Ljus-Vågor [17411] Svar: Gula fläcken är ett område i näthinnan där synreceptorerna sitter som tätast. Det är den del av synfältet där man ser skarpast. Fokus, brännpunkt eller fokalpunkt för en konvex (positiv) lins är den punkt där ljusstrålar konvergerar (går samman) när linsen riktas rakt mot en oändligt avlägsen ljuskälla. Ordet brännpunkt, liksom fokus (latinskt ord för härd), kommer av att den avlägsna ljuskällan Solen åstadkommer en brännande punkt just här. Föremålet avbildas på näthinnan (av vilken gula fäcken är en del) av en enkel positiv lins. Bilden blir då upp-och-nervänd, se fråga 14748 . Om föremålet ligger oändligt långt borta har man ett knippe med parallella strålar, se nedanstående figur. De blå strålarna kommer från en punkt på optiska axeln (N, linsens symmetriaxel) och bryts till fokus-punkten F'. Det svarta knippet kommer däremot från en punkt vid sidan av den optiska axeln, och bryts samman i en punkt i fokalplanet. Den fokuserade bilden för oändligt avstånd ligger alltså i ett plan som kallas fokalplan. Om föremålet S i stället ligger närmre linsen, så kommer den fokuserade bilden att hamna utanför fokus i punkten F. I ett teleskop skulle man förskjuta okularet fram och tillbaka längs den optiska axeln tills man ser en skarp bild. För ögat är det emellertid lite annorlunda eftersom man inte kan ändra avståndet mellan linsen och näthinnan. I stället justeras linsens styrka så att det föremål man vill titta på är skarpt på näthinnan. Jag tror att ditt problem är en alltför generell användning av begreppet fokus, se kommentaren i Fokus_(optik)#En_annan_betydelse_av_fokus . Fokus och fokalplan är fixa och väldefinierade för en lins med konstant styrka. Ett föremål närmare linsen "fokuseras" i ett plan man bör kalla bildplan, inte fokus eller fokalplan. Se även fråga 7834 . Nyckelord: ögat [18]; #ljus [63]; Ljud-Ljus-Vågor [16854] Svar: Polarisationen förklaras i fråga 12225 nedan. Ljuset är starkt för att solen är så stark. Även om bara en del av ljuset reflekteras blir det starkt. Man skulle inte titta direkt på solen, men man kan titta på spegelbilden i en vattenyta dels för att den är svagare och dels för att ojämnheten i ytan ger lite slumpmässig spridning. Hur starkt uppfattas ljus? Det beror på om ljuskällan är stor (utspridd) eller liten (koncentrerad). Små koncentrerade ljuskällor är skadligast eftersom skyddsmekanismerna fungerar sämre. Men ögat har en enorm förmåga att anpassa sig för olika ljusstyrkor. Detta sker dels genom att pupillens storlek ändras och dels att känsligheten hos stavarna (som är färgblinda men mycket känsliga) regleras. Se vidare Öga#Tappar_och_stavar och Eye#Rods_and_cones . Se även fråga 12225 Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [16617] Svar: Ljud är i gaser och vätskor longitudinella (i rörelserikningen) tryckvariationer som kan uppfattas av örat. Ljus är en elektromagnetisk transversell (vinkelrätt mot rörelserikningen) våg som kan fortplanta sig i vakuum. Ljus detekteras av ögat. Se vidare nyckelord som börjar på 'ljud' och 'ljus'. Nyckelord: ögat [18]; hörsel [10]; Ljud-Ljus-Vågor [15708] Svar: Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [15684] Svar: Nej det kan jag inte se vad det skulle vara. I själva verket är bilden upp och ner, se fråga 14748. Skulle vara om ögat poppade ut och man satte tillbaka det upp och ner . Naturligtvis kan man utföra normala operationer utan laser. Laser-operationer begränsar sig så vitt jag vet till att förbättra synen genom att slipa av hornhinnan (det finns flera metoder see Refractive_surgery ) och att svetsa fast en lossnad näthinna (se Retinal_detachment ) . Se även fråga 14748 Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [15633] Vi är två elever från ullvigymnasiet i Köping som ska göra ett experiment för mellanstadie elever. Vi har sökt svar på internet efter våra frågor men inte hittat några bra svar, så vi söker hjälp här.
Experimentet: För det här testet behöver man hårt papper. Be eleverna rita två olika bilder, en på varje papper, som man sedan kan sätta ihop som t.ex. en spindel och ett nät eller en puck och ett mål. De kommer säkert på massor av fina idéer själva. Häfta sedan ihop bilderna med baksidorna mot varandra på en blyertspenna och snurra den framför ögonen. Vår fråga är varför ser ögat bilderna ihop och hur kan det bli så? Varför ser man inte bilderna enskilt? Tacksamma för alla svar Svar: Detta är samma anledning som att gammal stumfilm (16 bider per sekund) uppfattas ryckig, medan normalhastighet i dag t.ex. för TV är 25 bilder/s, vilket inte uppfattas som ryckigt utan ger ett intryck av kontinuerlig rörelse. Se vidare snacksen om perception under länk 1. Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [15500] Ursprunglig fråga: Svar: Syn är, som man lätt kan förstå, mycket viktigt för ett djur. Synen är viktig både för att söka föda, för att söka en partner och för att upptäcka fiender. Synorgan har därför utvecklats helt oberoende på flera ställen i djurens släktträd. Det finns olika konstruktioner av synorgan t.ex. många fristående sensorer (facettögon som insekter har, se Compound_eye ) och ett litet antal (oftast två) ögon bestående av lins och en ljuskänslig yta. Vi skall här bara behandla det mänskliga ögat. Ljuset börjar sin färd vid föremålet vi tittar på. På sin väg till ögat kan det tänkas att ljuset träffar på en glasögonlins eller en kontaktlins, men i allmänhet är dessa ganska svaga så de påverkar inte stålgången så mycket. De tre viktigaste bitarna av ögat är regnbågshinnan som anpassar storleken på pupillöppningen till ljusnivån, linsen som bryter strålknippet (se fråga 14748) så att en bild av föremålet projiceras på näthinnan som innehåller ljuskänsliga sensorer. Linsen kan med hjälp av muskler fås att ändra form så att en skarp bild kan erhållas antingen på avlägsna och närbelägna föremål. Sensorerna på näthinnan är av två slag. Stavarna är färgblinda men mycket känsliga, varför de är viktiga för mörkerseendet. Av tapparna finns det (hos icke-färgblinda) tre typer med olika våglängdskänslighet (rött, grönt och blått), se färg/färgseende . Via synnerven transporteras synintrycken till hjärnan som är mycket viktig för tolkningen. Se vidare ögat , Eye och nedanstående länk. Se även fråga 14748 Nyckelord: ögat [18]; Ljud-Ljus-Vågor [15145] Ursprunglig fråga: Svar: upplösning = 1.22*l/d. Om pupillens diameter är 2 mm blir upplösningen för våglängden 600 nm 1.22*600*10-9/(2*10-3) = 0.000366 =
0.000366*180/p = 0.0210o eller 0.0210*60 = 1.26' (alltså c:a 1 bågminut). Vi antar här att densiteten av sensorer i ögat inte är begränsande. Detta är sannolikt eftersom utvecklingen av synen bör ha styrts av en optimering av synskärpan. När ovanstående optiska begänsning nåtts var det ingen vinst att öka densiteten, så denna utveckling bör ha stoppat. Om avståndet till TV-skärmen är 3 m motsvarar upplösningen 0.000366*3000 = 1.098 mm (alltså c:a 1 mm). Om skärmen är 40 cm hög får vi plats med 400/1 = 400 horisontella linjer. Det kan då tyckas att de 576 linjerna i vårt nuvarande PAL-system borde räcka (totalt sänds 625 linjer men mellanskillnaden används för text-TV). Nu är emellertid uppskattningen av ögats upplösningsförmåga ovan lite pessimistisk. Det är när man kan se två punkter klart separerade. Man kan emellertid se två punkter bättre än så, i själva verket ner till halva avståndet dvs 800 linjer. De vanligaste HDTV-skärmarna har 720 eller 1080 horisontella linjer (se figuren nedan), och det anses att man på normalavstånd inte ser någon skillnad på dessa. Om man sitter närmare (för att få bättre "biokänsla") kan man naturligtvis tänkas behöva den högre upplösningen. Påpekas bör även att alla HDTV-skärmar är digitala. Detta betyder i normalfallet en bättre bild, man slipper analog-TVs ränder, brus och spökbilder. Problemet är att när den digitala signalen störs så blir bilden pixlad eller faller bort helt. Nedanstående citat visar att upplösning inte är allt - den är inte ens viktigast: Eftersom det finns många olika antal pixlar i olika skärmar är den algoritm (sätt att räkna) som används för att anpassa den utsända digitala signalen till skärmen mycket viktig. Det är alltså en mycket viktig parameter när man väljer HDTV. Se länkarna nedan för mer information. Observera att man där talar om 480 linjer som normalfallet - det är det amerikanska NTSC-systemet. Nyckelord: ögat [18]; TV [9]; 1 http://forum.ecoustics.com/bbs/messages/34579/284986.html Ljud-Ljus-Vågor [14748] Svar: Bilden nedan visar hur ett föremål avbildas av den postiva ögonlinsen (en positiv lins är tjockast på mitten). Observera att bilden på näthinnan är upp-och-ner. Detta gäller generellt för ett linssystem där strålarna korsas ett udda antal gånger. Att vi uppfattar bilden som rättvänd beror helt enkelt på att hjärnan som tolkar bilden vänder bilden rätt. Detta att hjärnan tolkar bilden efter erfarenhet ligger till grund för många synvillor, se nyckelordet synvilla . Här är en mycket bra sajt om ögat och synen: How Vision Works , tyvärr svår och på engelska. Länk 1 är enklare och på svenska. Fotnot Nyckelord: ögat [18]; lins [11]; Ljud-Ljus-Vågor [13810] Svar: Strålgången i ögonlinsen är som i den vänstra figuren. Ett föremål avbildas på näthinnan som en reell uppochnervänd bild. Glasögon har i allmänhet ganska lång brännvidd (svag styrka), så de ändrar inte strålgången särskilt mycket. Även glasögon + ögonlins kan alltså representeras av den vänstra figuren - den enda linsen representerar både glasögonlinsen och ögonlinsen. Ögonlinsen kommer att fokusera lite mer eller mindre för att kompensera styrkan hos glasögonlinsen. Om man i stället använder en starkare lins som förstoringsglas, blir strålgången helt annorlunda. Föremålet befinner sig då innanför fokus, så linsen kan inte producera en reell bild. I stället får man en virtuell förstorad bild (grön). Ögonlinsen kan sedan bryta ihop de divergerande strålarna till en reell förstorad bild på näthinnan. Se även Lupp . För mer om speglar och linser se Stråloptik . Nyckelord: ögat [18]; lins [11]; Ljud-Ljus-Vågor [10094] Svar: Översynthet: Ögat är för "kort" och bilden hamnar bakom näthinnan. Med en positiv lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Översynthet är ofta kopplad till ålder - linsen blir med tiden mindre flexibel och kan inte fokusera på närliggande föremål. Se Översynthet . Astigmatism: Ögat är "tilltryckt" så att brännvidden i vertikalled och horisontalled är olika. Detta kan också korrigeras. Se Astigmatism . Vill du veta mera om glasögon, se glasögon och glasögon . För mer information om brytningsfel och korrektion med laser, se nedanstående länkar. Se även fråga 7809 Nyckelord: glasögon [2]; ögat [18]; 1 http://www.netdoktor.se/ogon/ Ljud-Ljus-Vågor [7834] Svar: Se även fråga 7830 Nyckelord: ögat [18]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.