Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

14 frågor/svar hittade

Ljud-Ljus-Vågor [20364]

Fråga:
Har förstått att en lampa blinkar på 50hz? Vad har Hz för samband med ögat? Vad är gränsen för hur mycket Hz ögat kan uppfatta. Gör gärna en fördjupning i det området, snabb kurs på induktion och transformation också tack:)
/Kevin M, Sofiaskolan, Södermalm

Svar:
Nej, en glödlampa blinkar med frekvensen 100 Hz eftersom ljusintensiteten är proportionell mot effekten R*I2. Detektorerna i ögat (stavar och tappar) svarar inte oändligt snabbt på varierande ljusintensitet, men frekvenser över 70 Hz uppfattas inte som varierande av de flesta människor. En glödlampa blinkar dessutom med liten amplitud eftersom den inte hinner svalna så mycket när växelspänningen är låg. Se fråga 20105 och 12034 .

Se även Flicker_(screen) och Flicker_fusion_threshold .

Se fråga 15153 för induktion och fråga 12295 för transformator.
/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; glödlampa [18];

*

Ljud-Ljus-Vågor [19128]

Fråga:
Hur fungerar en självfokuserande kikare?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur fungerar en självfokuserande kikare? Hur kan kikaren ställa in sig själv efter personer med olika syn (synfel)?
/Anna G, Stenungsund

Svar:
Intressant fråga - det går naturligtvis inte! Autofokus för kikare är bara en marknadsföringsploj, se länk 1. I själva verket är kikarna med autofokus konstruerade så att de fokuserar på oändligt avstånd och har stort skärpedjup. Till en del kan även ögats egna autofokusering korrigera för ändligt avstånd genom att ögonlinsen ändrar form.

För att åstadkomma riktigt autofokus behöver systemet ha en inbyggd detektor. I elektroniska kameror finns ju detta. Det finns flera sätt att åstadkomma autofokus. Det enklaste är att maximera kontrasten - gränslinjen mellan ljust och mörkt är skarpast om man har korrekt fokusering. En annan metod är att använda ultraljud eller infrarött ljus. Se vidare Autofocus och länk 2.
/Peter E

Nyckelord: teleskop [10]; ögat [14]; #ljus [63];

1 http://www.bestbinocularsreviews.com/self_focusing_binoculars.php
2 http://electronics.howstuffworks.com/autofocus.htm

*

Ljud-Ljus-Vågor [17665]

Fråga:
Eftersom vi har olika ögonfärg så betyder väl detta att de olika pigmenten absorberar ljus av olika våglängd beroende på om man har tex blå eller bruna ögon? Påverkar färgabsorptionen/ reflektionen det infallande ljuset i ögat så att personer med olika ögonfärg uppfattar tex en färg annorlunda?

Alternativ fråga: Om vi bortser från ögonfärgen, uppfattar olika personer färger olika? Vad beror det i så fall på? Kan man på något sätt mäta våglängden på ljuset som ögat upptar?
/Hildur Ö, Gullmarsgymnasiet, Lysekil

Svar:
Det är korrekt att olika färger på ögonen orsakas av olika pigmentering i regnbågshinnan, se bilden i fråga 15500 . Som synes på bilden nedan så är regnbågshinnan ogenomskinlig, så pigmenteringen påverkar inte alls färgseendet. Regnbågshinnan är ju till för att ändra storleken på pupillen (öppningen) beroende på ljusförhållanden på samma sätt som en bländare i en kamera.

Hur normalseende personer uppfattar färger är svårt att jämföra objektivt (vad kan man säga annat än att rött ser rött ut!), se emellertid länk 1. Undantaget naturligtvis färgblinda (se Färgblindhet ) som t.ex. inte kan skilja på grönt och rött, se fråga 16135 . Se även färg/färgseende .



/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; färg/färgseende [30];

1 http://www.bbc.co.uk/blogs/blogbbctv/posts/horizon?comments_page=3

*

Ljud-Ljus-Vågor [17411]

Fråga:
Hej! Vi har optik nu och det är något som förbryllat mig varje gång jag ska förklara hur bilden skapas i ögat. I alla våra böcker står det att fokus ligger i gula fläcken och att bilden dör blir upp-och-ned-vänd. Hur kan den bli det då fokus ligger där? Är det så att fokus ligger precis framför ingröpningen i gula fläcken och bilden vänds innan?
/Catharina R, Sollentuna Musikklasser, Sollentuna

Svar:
Catharina! Låt oss börja med ett par definitioner:

Gula fläcken är ett område i näthinnan där synreceptorerna sitter som tätast. Det är den del av synfältet där man ser skarpast.

Fokus, brännpunkt eller fokalpunkt för en konvex (positiv) lins är den punkt där ljusstrålar konvergerar (går samman) när linsen riktas rakt mot en oändligt avlägsen ljuskälla. Ordet brännpunkt, liksom fokus (latinskt ord för härd), kommer av att den avlägsna ljuskällan Solen åstadkommer en brännande punkt just här.

Föremålet avbildas på näthinnan (av vilken gula fäcken är en del) av en enkel positiv lins. Bilden blir då upp-och-nervänd, se fråga 14748 .

Om föremålet ligger oändligt långt borta har man ett knippe med parallella strålar, se nedanstående figur. De blå strålarna kommer från en punkt på optiska axeln (N, linsens symmetriaxel) och bryts till fokus-punkten F'. Det svarta knippet kommer däremot från en punkt vid sidan av den optiska axeln, och bryts samman i en punkt i fokalplanet. Den fokuserade bilden för oändligt avstånd ligger alltså i ett plan som kallas fokalplan.

Om föremålet S i stället ligger närmre linsen, så kommer den fokuserade bilden att hamna utanför fokus i punkten F. I ett teleskop skulle man förskjuta okularet fram och tillbaka längs den optiska axeln tills man ser en skarp bild. För ögat är det emellertid lite annorlunda eftersom man inte kan ändra avståndet mellan linsen och näthinnan. I stället justeras linsens styrka så att det föremål man vill titta på är skarpt på näthinnan.

Jag tror att ditt problem är en alltför generell användning av begreppet fokus, se kommentaren i Fokus_(optik)#En_annan_betydelse_av_fokus . Fokus och fokalplan är fixa och väldefinierade för en lins med konstant styrka. Ett föremål närmare linsen "fokuseras" i ett plan man bör kalla bildplan, inte fokus eller fokalplan.

Se även fråga 7834 .



/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; #ljus [63];

1 http://user.tninet.se/~bxf528q/eye/eyefakt2.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [16854]

Fråga:
Hej! Fick följande frågor av en av våra elever här: Varför blir det reflekterande ljuset polariserat mot tex en vattenyta? Varför upplever vi det ljuset som så starkt? Vad är det som gör att vi uppfattar ljus olika starkt?
/Per-Olof P, Lilla Svenska Skolan,KohLanta, Koh Lanta,Thailand

Svar:
Hej Per-Olof! Roligt att vår låda är känd även på lite mer exotiska platser!

Polarisationen förklaras i fråga 12225 nedan.

Ljuset är starkt för att solen är så stark. Även om bara en del av ljuset reflekteras blir det starkt. Man skulle inte titta direkt på solen, men man kan titta på spegelbilden i en vattenyta dels för att den är svagare och dels för att ojämnheten i ytan ger lite slumpmässig spridning.

Hur starkt uppfattas ljus? Det beror på om ljuskällan är stor (utspridd) eller liten (koncentrerad). Små koncentrerade ljuskällor är skadligast eftersom skyddsmekanismerna fungerar sämre. Men ögat har en enorm förmåga att anpassa sig för olika ljusstyrkor. Detta sker dels genom att pupillens storlek ändras och dels att känsligheten hos stavarna (som är färgblinda men mycket känsliga) regleras. Se vidare Öga#Tappar_och_stavar och Eye#Rods_and_cones .



/Peter E

Se även fråga 12225 och fråga 15500

Nyckelord: ögat [14];

*

Ljud-Ljus-Vågor [16617]

Fråga:
Jag undrar vad det finns för likheter och skillnader mellan ljud och ljus?
/Joanna E, Björkhagensskola, Johanneshov

Svar:
Joanna! Likheten är att båda är vågrörelser så fenomen som interferens och brytning förekommer.

Ljud är i gaser och vätskor longitudinella (i rörelserikningen) tryckvariationer som kan uppfattas av örat.

Ljus är en elektromagnetisk transversell (vinkelrätt mot rörelserikningen) våg som kan fortplanta sig i vakuum. Ljus detekteras av ögat.

Se vidare nyckelord som börjar på 'ljud' och 'ljus'.
/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; hörsel [10];

*

Ljud-Ljus-Vågor [15708]

Fråga:
Om vi gör ett följande experiment: 1. Inne i ett ljust rum och tittar ca 1 minut på en lampa 2. Släcker ljuset i rummet = kolsvart 3. Men vi ser fortfarande en ljus skepnad av lampan 4. Den ändrar färg såsom från orange, röd, grön, blå. Varför ser vi såhär? Vad är det som gör detta och varför ser vi dessa färger fastän att det är mörkt i rummet?
/Emelie J

Svar:
Emelie! Det beror på att lampan ger mycket stark stimulans till receptorerna i ögat (tappar och stavar). Dessa signalerar alltså våldsamt att de detekterar ljus. När ljuskällan försvinner fortsätter stimulansen ett tag, så du uppfattar att du ser lampan - eventuellt i varierande färger eftersom tapparna för de olika färgerna har lite olika tidskonstanter.
/Peter E

Nyckelord: ögat [14];

*

Ljud-Ljus-Vågor [15684]

Fråga:
kan man skada ögat så att man ser allt upp och ner ? Kan man operera ögat utan laser operation?
/Svante Q, Kärralundskolan, Göteborg

Svar:
Knappast fysikfrågor, men här är försök till svar:

Nej det kan jag inte se vad det skulle vara. I själva verket är bilden upp och ner, se fråga 14748. Skulle vara om ögat poppade ut och man satte tillbaka det upp och ner .

Naturligtvis kan man utföra normala operationer utan laser. Laser-operationer begränsar sig så vitt jag vet till att förbättra synen genom att slipa av hornhinnan (det finns flera metoder see Refractive_surgery ) och att svetsa fast en lossnad näthinna (se Retinal_detachment ) .
/Peter E

Se även fråga 14748

Nyckelord: ögat [14];

*

Ljud-Ljus-Vågor [15500]

Fråga:
Hur fungerar ögat?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej ! I ögat finns flera delar. Ingår verkligen alla inom ljusets väg från ljuskälla till hjärna ??
/Sara A, sofielund, malmö

Svar:
Sara! Evolutionen (utvecklingsläran, se Darwins evolutionsteori ) brukar inte resultera i onödiga konstruktioner, så de flesta delar (se figuren nedan från Wikipedia) har säkert en mening.

Syn är, som man lätt kan förstå, mycket viktigt för ett djur. Synen är viktig både för att söka föda, för att söka en partner och för att upptäcka fiender. Synorgan har därför utvecklats helt oberoende på flera ställen i djurens släktträd. Det finns olika konstruktioner av synorgan t.ex. många fristående sensorer (facettögon som insekter har, se Compound_eye ) och ett litet antal (oftast två) ögon bestående av lins och en ljuskänslig yta. Vi skall här bara behandla det mänskliga ögat.

Ljuset börjar sin färd vid föremålet vi tittar på. På sin väg till ögat kan det tänkas att ljuset träffar på en glasögonlins eller en kontaktlins, men i allmänhet är dessa ganska svaga så de påverkar inte stålgången så mycket. De tre viktigaste bitarna av ögat är regnbågshinnan som anpassar storleken på pupillöppningen till ljusnivån, linsen som bryter strålknippet (se fråga 14748) så att en bild av föremålet projiceras på näthinnan som innehåller ljuskänsliga sensorer. Linsen kan med hjälp av muskler fås att ändra form så att en skarp bild kan erhållas antingen på avlägsna och närbelägna föremål.

Sensorerna på näthinnan är av två slag. Stavarna är färgblinda men mycket känsliga, varför de är viktiga för mörkerseendet. Av tapparna finns det (hos icke-färgblinda) tre typer med olika våglängdskänslighet (rött, grönt och blått), se färg/färgseende . Via synnerven transporteras synintrycken till hjärnan som är mycket viktig för tolkningen.

Se vidare ögat , Eye och nedanstående länk.



/Peter E

Se även fråga 14748

Nyckelord: ögat [14];

1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Öga

*

Ljud-Ljus-Vågor [15145]

Fråga:
Hur bra maximal upplösning behöver tv-apparaterna ha egentligen?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag har en fråga gällande HDTV. Hur bra maximal upplösning behöver tv-apparaterna ha egentligen? Det mänskliga ögat är väl begränsat vid ett specifikt värde, där man inte kan se någon skillnad längre?
/Roger S, Umeå

Svar:
Upplösningen hos en lins med diametern d för våglängden l ges av

upplösning = 1.22*l/d.

Om pupillens diameter är 2 mm blir upplösningen för våglängden 600 nm

1.22*600*10-9/(2*10-3) = 0.000366 = 0.000366*180/p = 0.0210o

eller

0.0210*60 = 1.26' (alltså c:a 1 bågminut).

Vi antar här att densiteten av sensorer i ögat inte är begränsande. Detta är sannolikt eftersom utvecklingen av synen bör ha styrts av en optimering av synskärpan. När ovanstående optiska begänsning nåtts var det ingen vinst att öka densiteten, så denna utveckling bör ha stoppat.

Om avståndet till TV-skärmen är 3 m motsvarar upplösningen

0.000366*3000 = 1.098 mm (alltså c:a 1 mm).

Om skärmen är 40 cm hög får vi plats med 400/1 = 400 horisontella linjer. Det kan då tyckas att de 576 linjerna i vårt nuvarande PAL-system borde räcka (totalt sänds 625 linjer men mellanskillnaden används för text-TV). Nu är emellertid uppskattningen av ögats upplösningsförmåga ovan lite pessimistisk. Det är när man kan se två punkter klart separerade. Man kan emellertid se två punkter bättre än så, i själva verket ner till halva avståndet dvs 800 linjer.

De vanligaste HDTV-skärmarna har 720 eller 1080 horisontella linjer (se figuren nedan), och det anses att man på normalavstånd inte ser någon skillnad på dessa. Om man sitter närmare (för att få bättre "biokänsla") kan man naturligtvis tänkas behöva den högre upplösningen.

Påpekas bör även att alla HDTV-skärmar är digitala. Detta betyder i normalfallet en bättre bild, man slipper analog-TVs ränder, brus och spökbilder. Problemet är att när den digitala signalen störs så blir bilden pixlad eller faller bort helt. Nedanstående citat visar att upplösning inte är allt - den är inte ens viktigast:

According to the Imaging Science Foundation, a group that consults for home-theater maufacturers and trains professional video calibrators, the most important aspect of picture quality is contrast ratio, the second most important is color saturation, and the third is color accuracy. Resolution comes in a distant fourth, despite being easily the most-talked-about HDTV spec today.

Eftersom det finns många olika antal pixlar i olika skärmar är den algoritm (sätt att räkna) som används för att anpassa den utsända digitala signalen till skärmen mycket viktig. Det är alltså en mycket viktig parameter när man väljer HDTV.

Se länkarna nedan för mer information. Observera att man där talar om 480 linjer som normalfallet - det är det amerikanska NTSC-systemet.



/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; TV [9];

1 http://forum.ecoustics.com/bbs/messages/34579/284986.html
2 http://electronics.howstuffworks.com/hdtv.htm

*

Ljud-Ljus-Vågor [14748]

Fråga:
När vi ser på saker, så är det igentligen upp och ner men våran hjärna vänder det åt rätt håll, varför ser vi saker upp och ner? Vad har det med camera obscura att göra?
/Anna J, Katrinelund, SUndsvall

Svar:
Hej Anna! Jag vet inte om jag helt förstår din fråga, men låt mig försöka svara ändå.

Bilden nedan visar hur ett föremål avbildas av den postiva ögonlinsen (en positiv lins är tjockast på mitten). Observera att bilden på näthinnan är upp-och-ner. Detta gäller generellt för ett linssystem där strålarna korsas ett udda antal gånger.

Att vi uppfattar bilden som rättvänd beror helt enkelt på att hjärnan som tolkar bilden vänder bilden rätt. Detta att hjärnan tolkar bilden efter erfarenhet ligger till grund för många synvillor, se nyckelordet synvilla .

Här är en mycket bra sajt om ögat och synen: How Vision Works , tyvärr svår och på engelska. Länk 1 är enklare och på svenska.

Fotnot
Vän av ordning undrar då varför en lupp inte vänder bilden. Anledningen är att föremålet man tittar på är innanför fokalpunkten på andra sidan linsen. Strålana korsas då aldrig utan de divergerar och ger en förstorad rättvänd virtuell bild. Se strålgången i figuren i Lupp .



/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; lins [10];

1 http://user.tninet.se/~bxf528q/eye/eye.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [13810]

Fråga:
Hej! Ett föremål som befinner sig utanför fokus på en konvex lins avbildas upp och ner, varför ser man inte världen upp och ner när man har konvexa glasögon??
/Barbro W, Brobyskolan, Sunne

Svar:
Hej Barbro! Du ser världen uppochner med eller utan glasögon! Har du inte märkt det? . Det är inte linsen som sådan som vänder på bilden - bilden vänds av strålgången! Låter det lite kryptiskt - fortsätt läsa!

Strålgången i ögonlinsen är som i den vänstra figuren. Ett föremål avbildas på näthinnan som en reell uppochnervänd bild. Glasögon har i allmänhet ganska lång brännvidd (svag styrka), så de ändrar inte strålgången särskilt mycket. Även glasögon + ögonlins kan alltså representeras av den vänstra figuren - den enda linsen representerar både glasögonlinsen och ögonlinsen. Ögonlinsen kommer att fokusera lite mer eller mindre för att kompensera styrkan hos glasögonlinsen.

Om man i stället använder en starkare lins som förstoringsglas, blir strålgången helt annorlunda. Föremålet befinner sig då innanför fokus, så linsen kan inte producera en reell bild. I stället får man en virtuell förstorad bild (grön). Ögonlinsen kan sedan bryta ihop de divergerande strålarna till en reell förstorad bild på näthinnan.

Länk 1 innehåller är en trevlig applet för att se hur linser fungerar. Länk 2 handlar om förstoringsglas. För mer om speglar och linser se Stråloptik .



/Peter E

Nyckelord: ögat [14]; lins [10];

1 http://webphysics.ph.msstate.edu/jc/library/22-6/index.html
2 http://www.fysik.org/elevexperiment/förstoringsglaset.pdf

*

Ljud-Ljus-Vågor [10094]

Fråga:
Hur fungerar ett par glasögon? Tack på förhand.
/Ida O, Jonstorpskolan, Jonstorp

Svar:
Närsynthet: Ögat är för "långt", så att bilden hamnar framför näthinnan, se nedanstående bild. Med en negativ lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Se Närsynthet . Under Närsynthet#Närsynthet_i_Kina sägs att närsyntheten delvis kan orsakas av att ungdomar överanstränger ögat med inomhusaktiviteter. Se även Myopia#Causes . Som man brukar säga, "lagom är bäst".

Översynthet: Ögat är för "kort" och bilden hamnar bakom näthinnan. Med en positiv lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Översynthet är ofta kopplad till ålder - linsen blir med tiden mindre flexibel och kan inte fokusera på närliggande föremål. Se Översynthet .

Astigmatism: Ögat är "tilltryckt" så att brännvidden i vertikalled och horisontalled är olika. Detta kan också korrigeras. Se Astigmatism .

Vill du veta mera om glasögon, se glasögon och glasögon .

För mer information om brytningsfel och korrektion med laser, se nedanstående länkar.



/Peter E

Se även fråga 7809

Nyckelord: glasögon [2]; ögat [14];

1 http://www.netdoktor.se/ogon/
2 http://www.medocular.se/synfel/Kan-du-behandlas/

*

Ljud-Ljus-Vågor [7834]

Fråga:
Är det inte så att grönt bryts så att det hamnar i fokus- gula fläcken, rött bakom och blått framför? Om det stämmer, hur påverkar det då vad vi ser? Borde vi inte uppfatta grön bäst? Fast så är det väl inte? Vi ser väl rött bäst?
/sofia m, farsta, farsta

Svar:
Ögat har störst känslighet i gulgrönt ljus. Det är riktigt som du säger, är det gröna ljuset i fokus på näthinnan, är fokus för blått ljus framför, och rött ljus bakom näthinnan. Det konstiga är att vi inte märker det. Hade vi en sådan kameralins, skulle den ge jättedåliga bilder. Hjärnan kompenserar detta färgfel på ett underbart sätt. Det vi ser är inte den bild som faller på näthinnan. Informationen därifrån är i högsta grad bearbetad.
/KS

Se även fråga 7830 och fråga 1224

Nyckelord: ögat [14];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7181 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-26 10:23:43.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.