Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

14 frågor/svar hittade

Energi [18135]

Fråga:
Hej! Jag funderar på det här med eldrivna bilar- är de fullständigt miljövänliga? Det krävs ju mycket el för att driva dem, och om denna el kommer från fossila bränslen så är de ju lika dåliga som vilken annan bil som helst. Om elen är producerad på förnyelsebar energi är det fortfarande dåligt att spendera el på elbilar när de krävs för annat, som då kanske får drivas på fossila bränslen! Skulle vara tacksam för svar!
/Ulrika B, Vittra, Stockholm

Svar:
När det gäller miljöpåverkan gäller det alltid att ta hänsyn till hela processen. Du har helt rätt i att elen måste räcka även till andra saker, så det är möjligt att man måste ta till dåliga alternativ för att producera el. Av samma skäl är det tveksamt om det gör någon nytta att köpa s.k. grön el. Det skulle bara vara meningsfullt om den extra kostnaden gick direkt till att bygga ut produktionen t.ex. genom fler vindkraftverk.

Se fråga 12940 för diskussion om alternativ för framdrivning av bilar.

Fotnot:

I dag den 11/10 2011 har man varit tvungen att starta det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn för att producera tillräckligt med el.
/Peter E

Nyckelord: *miljöpåverkan [14];

*

Elektricitet-Magnetism [17370]

Fråga:
Hej! Jo jag undrar vad som skulle hända ifall man bytte ut alla vanliga batterier mot återuppladdningsbara batterier. Det skulle väl bli bättre för miljön med tanke på att man inte skulle behöva producera lika mycket batterier och dom skulle hålla längre? Klart att företagen skulle förlora massor på detta, men tänkte mest vad som skulle vara konsekvenserna utav att byta ut dom.
/hannah M, Rudbeck, Sollentuna

Svar:
Hannah! Man återanvänder en hel del av de vanliga batterierna eftersom de ofta innehåller värdefulla eller farliga ämnen. Återuppladdningsbara batterier är naturligtvis bättre - åtminstone om dom inte innehåller mycket farliga ämnen. Företagen måste följa teknikutvecklingen, annars får dom lägga ner. De flesta företag är miljömedvetna, och det gäller även konsumenter. Så utvecklingen går mot mer miljövänliga produkter, även om många tycker det går för långsamt.
/Peter E

Nyckelord: *miljöpåverkan [14];

*

Elektricitet-Magnetism [17224]

Fråga:
hej! jag undrar hur en eltandborste är uppbyggd? hur går tillverkningen till? ska jag slänga den på soptippen om den går sönder? vilken påverkan har den på samhället och naturen? tack på förhand!
/Melina m

Svar:
Melina! En elektrisk tandborste består av en borste (vibrerande och/eller vibrerande och ett handtag som innehåller ett batteri och en motor. De flesta eltandborstar har laddningsbara batterier. Ström till laddningen överförs magnetiskt för att man skall slippa elektriska kontakter i det våta badrumsmiljön. Se fråga 12200 och 7562 för mer om detta.

I länk 1 finns en bra beskrivning och en bild på de olika delarna en eltandborste består av. För att få en fram-och-tillbakarörelse använder man sig av en roterande skiva med en excentriskt (ej i mitten) monterad axel.

Tillverkningsprocessen är såvitt vi förstår inte annorlunda andra elektriska apparater. Nej, du skall inte kasta bort den i soporna! Eftersom batterier och elektronik ofta innehåller farliga eller värdefulla ämnen skall du lämna eltandborsten i elektronikskrotavdelningen på en återvinningscentral. Påverkan på samhället och naturen kan du säkert fundera på själv.

Se vidare Electric_toothbrush . Toothbrush ger en kort historik för tandborstning.
/Peter E

Nyckelord: *miljöpåverkan [14];

1 http://www.explainthatstuff.com/electrictoothbrush.html

*

Energi [17042]

Fråga:
Jag undrar vilka olika verkningsgrader som gäller mellan olika uppvärmningsmetoder för bostäder: direktel, värmepump, fjärrvärme, solceller, etc. Verkningsgraden ska omfatta hela kedjan från produktion av energin till dess användning. Tex el producerad av vattenkraft och som används vid direkteluppvärmning, inkl överföringsenergibortfall.
/Hans-Robert O, Bålsta

Svar:
En mycket omfattande fråga på ett område där vi inte är specialister. Det finns emellertid flera frågor om verkningsgrad i frågelådan. Speciellt fråga 15817 innehåller längst ner en länk med exempel på verkningsgrad.

Man skall emellertid inte överdriva betydelsen av en hög verkningsgrad. Det finns andra faktorer, t.ex. miljöpåverkan och ekonomi, som kan vara viktigare. Vindenergi har typiskt en verkningsgrad på 30%, medan vattenkraft har 90%. Kan man av detta dra slutsatsen att vattenkraft är tre gånger så bra som vindenergi. Naturligtvis inte eftersom det finns en nästan obegränsad potential i vindenergin medan tillgången på vattenkraft är begränsad.

Det gäller att inte dra slutsatser utan att ta med hela systemets påverkan. Elbilar är naturligtvis jättebra - tysta och utan utsläpp - men man måste även fråga sig hur elektriciteten produceras.

Om elektricitet produceras genom att värma vatten (kärnenergi, oljekraftverk) så är verkningsgraden bara c:a 30%. Om man emellertid kan använda kylvattnet till uppvärmning, så blir den totala verkningsgraden mycket större.
/Peter E

Nyckelord: verkningsgrad [20]; vindenergi [9]; vattenkraft [7]; *miljöpåverkan [14];

*

Elektricitet-Magnetism [15479]

Fråga:
Är det växelspänning eller likspänning i högspänningsledningarna?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Är det växelspänning eller likspänning i högspänningsledningarna? Jag har läst flera olika källor och de motsäger varandra. Är det någon ny teknik som gör att det blir en mindre förlust om man överför spännningen likriktad?
/Annika K, Nyströmska skolan, Söderköping

Svar:
De stora ledningarna (från kärnkraftverken och Norrland) är 380 kV växelström. Enligt Electric_power_transmission är ledningarna normalt en aluminium-legering tillverkad av flera trådar och förstärkta med ståltrådar (se bild i länk 1). Koppar användes ibland, men aluminium har lägre vikt för given kapacitet och är dessutom mycket billigare.

Ledningar i havet är ofta högspänd likström - med eller utan returledning. Man kan använda vattnet för att sluta slingan men då får man en oönskad ström genom vattnet/marken. Högspänd likström (HVDC ) utvecklades tidigt av ASEA och de (ABB numera) är forfarande en ledande tillverkare.

Anledningen till att man vill ha hög spänning är att resistansförlusterna blir mindre med ökande spänning. Den transporterade effekten är

  P = U*I dvs I = P/U

Resistansförlusterna om ledningens resistans är r blir

  Pr = r*I2 = r*(P/U)2

För givet P och r minskar alltså resistansförlusterna med ökande U.

Växelspänning ger även vissa kapacitetsförluster - speciellt i vatten som ökar dessa förluster. Anledningen till att man inte enbart använder högspänd likström är att transformeringen växelspänning-likspänning-växelspänning är komplicerad och ger förluster. Speciellt bökigt blir det om man vill ta ut den del ström längs ledningen. Detta är enkelt med transformatorer om man använder växelspänning, men inte effektivt med likström. Behovet av avtappning vid transport under vatten finns ju knappast.

Se Baltic_Cable för information om kabeln mellan Sverige och Tyskland som faktiskt enligt artikeln saknar returledning! Förutom att vi alltså skickar ström genom de stackars torskarna i Östersjön så får vi i Sverige betala tyska höga priser för elenergin i stället för det traditionellt låga svenska priserna! Man har emellertid lagt ner dubbla ledare eftersom man i samband med bygget fick kritik från miljörörelsen. Men i stället för att använda den andra ledningen som returledning kör man nu båda parallellt och alltså utan returledning!

Jag stiger nu ner igen från min apelsinlåda .

Fotnot om system utan returledning:
System med högspänd likström utan returledning (SWER) beskrivs i en Wikipedia-artikel Single_wire_earth_return . Där säger man bland annat:

SWER violates common wisdom about electrical safety, because it lacks a traditional metallic return to a neutral shared by the generator. SWER’s safety is instead assured because transformers isolate the ground from both the generator and user.

Systemen sägs alltså vara oskadliga, men det råder det inte enighet om.
/Peter E

Nyckelord: kraftledning [7]; resistansförluster [2]; *miljöpåverkan [14];

1 http://www.iea.lth.se/et/G4_05.pdf

*

Energi [15307]

Fråga:
Jag har hört talas om det här tekniken med koldioxidfri kolkraft. Vad betyder det egentligen, är kolkraften alltså helt koldioxidfri? Om så är fallet behöver väl inte kolkraften vara miljöfarlig?
/Camilla W, Brännkyrka Gymnasium, Stockholm

Svar:
Nej, kolkraft går ut på att förbränna kol till koldioxid varvid energi frigörs:

C + O2 -> CO2 + energi

Det som kallas koldioxidfri kolkraft går ut på att man för ner koldioxiden i marken och hoppas den stannar där. Mer detaljer finns i Carbon_capture_and_storage och CO2_sequestration .

Beteckningen koldioxidfri kolkraft är dock en klart vilseledande gimmick!
/Peter E

Nyckelord: energikällor [24]; *miljöpåverkan [14];

*

Energi [15293]

Fråga:
Hej! FN's rapport vissade ju att miljön var "dålig"! Vad i fysiken kan man bidra med för att försöka rätta till det här?
/Robin P, Centralskolan, Åtvidaberg

Svar:
Hej Robin! FN-rapporten behandlar framför allt våra utsläpp av koldioxid och den s.k. växthuseffekten . För att inte släppa ut alltför mycket koldioxid måste vi antingen spara energi eller använda källor som inte ger koldioxidutsläpp. Energiväxlande system (kärnkraftverk, vindkraftverk, förbränningsmotorer,...) baseras naturligtvis på fysikaliska principer, men de är så väletablerade tekniker att man knappast kan kalla det fysik. Kan vi hitta en ny fysikalisk effekt som kan utgöra en ny energikälla? Antagligen inte. Så problemet är egentligen inte fysikaliskt utan politiskt/ekonomiskt.

Däremot kan säkert fysiker vara användbara både för att effektivisera befintliga energikällor och energibärare och för att mäta och modellera komplexa system som t.ex. klimatvariationerna.

Bilden (från Wikipedia-artikeln Global_warming ) visar relativa uppmätta temperaturer under c:a 150 år. Det är svårt att förneka en ökning på c:a 0.7oC. Att denna ökning beror på människans verksamheter är de flesta överens om även om det naturligtvis som alltid finns avvikande åsikter.

Under länk 1 finns mycket omfattande temperaturdata.



/Peter E

Nyckelord: växthuseffekten [30]; *miljöpåverkan [14];

1 http://climate4you.com/

*

Energi [14251]

Fråga:
Vilket är billigast/dyrast och miljövänligast att använda sig av Vattenkraft, Vågkraft, Kärnkraft eller Vindkraft? Gärna att ni rangordnar och motiverar. Tack på förhand.
/Dragana L, LerumsGymnasium, Lerum

Svar:
Hej Dragana! Det är som att fråga: vad är godast - äpplen eller päron? Svaret beror på den som äter. För att kunna svara på din fråga måste man bestämma vad som är viktigast: ekonomi eller miljöpåverkan. Sedan måste man definiera vad man menar med miljöpåverkan - vissa tycker t.ex. att vindkraftsparker är vackra, andra att det är anskrämliga. Ett fungerande kärnkraftverk ger mycket liten miljöpåverkan, medan en utbyggd älv gör ett stort ingrepp i naturen.

Se vidare nedanstående länk om miljöpåverkan, framför allt fråga 13462.
/Peter E

Se även fråga 13462

Nyckelord: *miljöpåverkan [14];

*

Energi [13462]

Fråga:
Jag undrar om det finns en vettig förklaring till att Barsebäck ligger där det ligger?
/Caroline L, Tångvalla, Falsterbo

Svar:
Caroline! Barsebäck ligger där det ligger därför att det gick vägar dit och man tyckte det var lämpligt med några hus .

Men det var nog Barsebäcksverket du menade. Det är svårare. I dag anser nog många att placeringen inte är bra, men det ligger där det ligger. Man har försökt kompensera den dåliga läget med att öka säkerheten ytterligare genom att bygga en skorsten med filter som skall minska utsläpp vid en eventuell olycka.

Vad man gjort i detta fallet finns fler exempel på (bland annat i Frankrike på gränsen till Tyskland): man har bara tittat på vad som finns i omgivningen i det egna landet och glömt bort närliggande städer i utlandet. Man kan också uttrycka det så här: Skåne har glädje av Barsebäcksverket (energi, pengar) medan danskarna bara ser det som en fara och som en kunkurrent till den danska kolproducerade energin.

Så långt det objektiva svaret. Jag tänker nu kliva upp på min apelsinlåda och framföra mina högst personliga åsikter - du får tycka vad du vill om dem:

  • All energiproduktion påverkar miljön på något sätt. Man måste helt enkelt välja de metoder som är mest acceptabla. Detta är till sist ett politiskt beslut (skall så vara), men beslutet måste baseras på fakta och erfarenhet.
  • Kärnenergi är med tanke på alternativen en mycket bra energikälla - vi måste emellertid placera kärnkraftverken på rätt ställe. Jag kan nog hålla med så långt att Barsebäcksverket kan avvecklas på grund av politiska skäl (detta sker då tyvärr till ett högt pris, pengar som kunde använts till något annat), men vi bör samtidigt säga att vi skall behålla de övriga aggregaten ett bra tag till.
  • Alternativen till kärnkraft är framför allt vindkraft (rent, men fult och kan inte ge en stor del av vårt energibehov), vattenkraft (rent, men förstör våra älvar), direkt solenergi (ineffektivt i Sverige utom små anläggningar för att värma vatten, direkt elproduktion möjlig men dyr), kol/olja (moderna kraftverk ger inte mycket utsläpp av skadliga ämnen, men de bidrar till växthuseffekten genom CO2-utsläpp), fossilgas - felaktigt kallad naturgas (ger också CO2-utsläpp), biobränsle (bra på många sätt, men för mig åtminstone mest intressant som fordonsbränsle (rapsolja, sprit).
  • Vi kan också låta bli att producera elektricitet i Sverige och köpa från utlandet. Men då skyfflar vi bara över problemen till andra länder.
Det finns nya lovande metoder att få ut kärnenergi, se fråga 1351 . Med denna teknik undviker man de två problemen som finns med traditionell kärnkraft - säkerheten och avfallet. Se även länk 1 för miljöpåverkan och länk 2 för allmän information från Forskning.se.
/Peter E

Nyckelord: växthuseffekten [30]; kärnenergi [18]; energikällor [24]; *miljöpåverkan [14];

1 http://www.jordensvanner.se/2013/veckans-kronika-carl-erik-magnusson
2 http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/vadarkarnkraft.html

*

Energi [12940]

Fråga:
1 Hur långt har man kommit i forskningen om miljövänliga bilar?

2 Vilka miljövänliga drivmedel finns förutom etanol och biogas?

3 Vad är det som gör att man inte kommit längre i användningen av miljövänliga bilar?

4 Jag har hört ett rykte om att man skulle kunna driva bilar på vatten, är det sant?

5 Om elmotorer ska utvecklas, var ska vi då få elen ifrån?
/Hanna H, Katrinelund skola, Sundsvall

Svar:
1 Det stora problemet är inte att uppfinna nya bilar utan att bilidustrin skall vilja tillverka dem. Bilindustrin drivs av ekonomi, och så länge dom gör goda förtjänster på traditionella bilar, så fortsätter dom med det. Det finns redan flera konstruktioner som är betydligt bättre.

2 Vad man kan förbättra är dels bränslet, och där är etanol och biogas två exempel. Väte är också en möjlighet, men det kräver en helt annan motor. Sedan har man provat s.k. hybridbilar som har en vanlig motor för långa sträckor. Motorn laddar även ett batteri, som med hjälp av en elmotor kan driva bilen inne i städer. Vanliga elbilar finns också, men de har mycket kort räckvidd eftersom batterier blir stora och tunga.

3 Se ovan.

4 Nej, vatten innehåller inte energi man kan utnyttja för en motor. Möjligen kommer detta av att vatten innehåller deuterium, som kan användas för fusion. Om man överhuvudtaget lyckas bygga en fusionsreaktor inom 100 år så kommer den definitivt inte gå in i en bil!

5 Solenergi, vattenkraft, vindkraft eller kärnenergi. En intressant möjlighet är att med elektricitet från någon av dessa källorna producera vätgas och syrgas genom elektrolys av vatten. Dessa gaser kan sedan i med hjälp av en s.k. bränslecell producera elektricitet som kan driva bilen, se länk 1. Mycket detaljerad information och länkar finns på Fuel_cell . Observera emellertid att vätgasen inte är en energikälla utan en energibärare eftersom vätgasen måste framställas med elektrolys, vilket kostar mycket energi.
/Peter E

Nyckelord: *miljöpåverkan [14]; bränslecell [3];

1 http://fy.chalmers.se/ef/Brcell.htm
2 http://auto.howstuffworks.com/hybrid-car.htm

*

Energi [12463]

Fråga:
Hur fungerar vattenkraft?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag skulle villja ha en bra beskrivning på hur elen enda uppifrån lule älven kommer hem till mig.
/Alex N, Asken, Strängnäs

Svar:
Vattenkraft är energi som utvinns ur strömmande vatten. Det man vanligen avser med vattenkraft är utvinning av den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga kretslopp genom soldriven avdunstning följt av nederbörd på högre liggande markområden. Vatten från regn eller smält snö samlas upp i floder och sjöar.

Vattenkraftverken utnyttjar alltså älvarnas fallhöjd och vattenflöde. Det är vattnets lägesenergi mellan två nivåer, omvandlat till rörelseenergi, som utnyttjas för att skapa elektricitet, se fråga 794 .

Först har man dämt upp älven och leder vattnet i rör i stället för över de ursprungliga vattenfallen. Det ser INTE vackert ut, se nedanstående bild. Vattnet får driva turbiner, som i sin tur driver generatorer.

Nu skall elektriciteten transporteras till södra Sverige. För att få så lite förluster som möjligt, transformerar man upp till en hög spänning (380 kV). Effekten är spänningen*strömmen. Hög spänning ger liten ström och därmed små förluster eftersom effektförlusterna går som strömmen i kvadrat (P=R*I2).

I alla transportledningar har man trefas växelström. Det man vinner är att man genom att anpassa lasten på faserna får en mycket liten returström (nollan) varför man inte behöver en tjock återledare. I stället har man en mycket tunnare kabel som ofta sitter längst upp på masten.

Utanför din bostadsort transformeras spänningen ner i ett par steg, så att du får dina 230V i väggkontakterna.

När du sedan kopplar in en lampa, elektrisk motor eller värmeelement så går det en ström igenom apparaten. Beroende på apparat händer olika saker. En lampa värms upp så att den skickar ut ljus (och värme, vilket inte alltid är så bra). En elektrisk motor ger rörelse som kan utnyttjas t.ex. i en fläkt, värmepump eller kylskåp. I ett värmeelement förvandlas el-energin till värme. I slutändan förvandlas all el-energi till värme, som med tiden läcker ut i omgivningen.

Vattenkraft är en förnyelsebar energiresurs och påverkar miljön ganska lite förutom den skada som orsakas floderna som byggs ut med dammar, konstgjorda sjöar, vattenledare och kraftledningar (se nedanstående bild). Vattenkraft är jämfört med andra energikällor relativt billig vad gäller investeringar och drift. Nackdelen är ovanstående miljöpåverkan och den begränsade tillgången på utbyggningsbara vattendrag.

Se mer om elenergi och vattenkraft på: Energikunskap , Kuhlins hemsida om Vattenkraften i Sverige , Hydropower , Hydroelectricity , Vattenkraft och nedanstående länkar.



/Peter E

Nyckelord: vattenkraft [7]; *miljöpåverkan [14]; kraftledning [7]; energikällor [24];

1 http://people.howstuffworks.com/hydropower-plant.htm

*

Energi [723]

Fråga:
Är det miljövänligt att använda lågenergilampor?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Minskar jag den totala energikostnaden (inklusive kostnader för glödlampor och elförbrukning) om jag skaffar mig lågenergilampor till en villa med direktverkande el?
/Karin O, Mörarp, Mörarp

Svar:
En mycket bra fråga, som är ett av många exempel på att man, om man vill värna om vår miljö, måste ta hänsyn till alla effekter. Tåg är ju till exempel ett mycket energieffektivt och miljövänligt transportmedel, men man måste också ta hänsyn till exempelvis tunnelbyggande (tänk på Hallandsåsen!) och hur man producerar den ström som tågen behöver.

Lågenergilampor är små kompakta lysrör, som i stället för en glödtråd har en gas i vilken det blir en urladdning. Lågenergilampor innehåller miljöfarliga ämnen (t.ex. kvicksilver), så när de går sönder måste de tas om hand på ett bra sätt.

Lågenergilampor är betydligt dyrare än vanliga lampor, men de varar längre, så kostnaden blir ungefär densamma. Det har ingen betydelse om värmen kommer från lampor eller element - all energi från lamporna utom den lilla del som går ut genom fönstren används till uppvärmning. Dessutom är det ju så att vi behöver mest uppvärmning på vintern när vi även behöver mest ljus. Värmen från utspridda lampor blir även jämnare fördelad i rummet än från enstaka element.

Skulle man då lika gärna kunna använda bara lampor för uppvärmningen? Nej, det skulle bli för dyrt. Visserligen blir energiförbrukningen (det vill säga elräkningen) densamma, men lamporna går sönder efter en tid, medan ett el-element kan användas mycket länge. Dessutom blir det väldigt ljust hela natten, vilket kan vara störande.

Se även Lågenergilampor sprider kvicksilver med soporna .

Ljuskällor

Ljuskällor är konstruktioner som genererar ljus. Det finns flera olika ljuskällor som bygger på varierande fysikaliska fenomen. Nedan är en sammanställning av fördelar och nackdelar med olika ljuskällor. Detaljer om hur de olika ljuskällorna fungerar finns under länk 1, i Wikipedia-artiklarna Glödlampa och Lågenergilampa samt under nyckelordslänkarna nedan.

Eftersom olika ljuskällor skapar ljus på olika sätt (se nedan) så är fördelningen av ljuset med olika våglängd (spektrum) mycket olika, se figuren nedan.

Glödlampa
Mycket gammal och etablerad ljuskälla som är på väg att fasas ut genom EU-bestämmelser (Incandescent_light_bulb ). Glödlampan har en glödtråd (vanligen av wolfram) som ljuskälla. Glödtråden omges av en skyddande gas (vanligen en ädelgas) innesluten i en glaskolv. Glaskolven är fastsatt i en metallsockel, och elektriskt ledande trådar går från glödtrådens ändar ut genom sockeln. Glödtråden fungerar som ett elektriskt motstånd, och då ström leds genom den blir den het och fungerar därmed som en svartkroppsstrålare (temperaturstrålning ) som avger ljus och värme.
++ billig
+ behagligt, varmt ljus
- dålig ljuseffektivitet, c:a 2% (ger mycket värme, Incandescent_light_bulb#Efficiency_comparisons )

Lysrör
Etablerad ljuskälla i vissa miljöer, speciellt offentliga (Fluorescent_lamp ). Lysrör är en elektrisk ljuskälla som joniserar argon och kvicksilverånga för att bli elektriskt ledande varvid UV-ljus skapas. UV-ljuset exciterar elektroner i det fluorescerande pulver som är anbragt på glasrörets insida. När den exciterade elektronen återfaller i sin lägre bana avges synligt ljus. Glaskvaliteten i röret förhindrar UV-läckage.
+ relativt billigt
+ bra ljuseffektivitet (c.a 10 gånger bättre än en glödlampa)
+ lång livslängd
+ ljuset kan anpassas för olika behov med olika fluoriscenter
- startar upp långsamt (sekunder)
- kallt ljus
- svåra att reglera ljusstyrkan ("dimma")

Lågenergilampa
Är i princip ett litet lysrör och har därför liknande fördelar och nackdelar (Compact_fluorescent_lamp , Lågenergilampa )
+ relativt billig
+ bra ljuseffektivitet
+ lång livslängd (varierar dock)
- startar upp långsamt (sekunder)
- kallt ljus
- innehåller kvicksilver
- åldras (effektiviteten försämras)
- temperaturkänslig
- kan ej "dimmas"

Halogenlampa
Används mest i tillämpningar där man vill ha en liten ljuskälla, t.ex. bilstrålkastare, spotlight (Halogen_lamp ). En halogenlampa är en slags glödlampa som innehåller halogengas, vanligen av jod eller brom. I halogenlampan är temperaturen hos glödtråden högre än i en vanlig glödlampa. Den höga temperaturen gör att glödtråden förgasas till viss del men de gasformiga atomerna sublimerar och återgår till glödtråden i ett kretslopp så att den håller 2-4 gånger längre och ger mer ljus än en glödlampa. Halogenlampans ytterhölje är gjort av värmetåligt kvartsglas och har vanligen ett UV-skydd för att filtrera bort UV-strålning.
+ lite högre ljuseffektivitet än en vanlig glödlampa pga högre temperatur
+ innehåller inga tungmetaller
- relativt dyr
- kräver normalt lågspänning så man behöver en transformator

Lysdiod
Kommer nog att etablera sig som en mycket viktig ljuskälla när problemen högt pris och onjutbart ljus har lösts (Light-emitting_diode ). Lysdiod (Light Emitting Diode, LED) är en diod som utstrålar inkoherent monokromatiskt ljus vid en elektriskt framåtriktad spänning. Till skillnad från glödlampor, som kan använda likström eller växelström så kräver lysdioder likström med rätt polaritet (några få volt). När spänningen genom PN-övergången är i rätt riktning, flyter en betydande ström genom dioden. Strömmen säges då vara framåtriktad. Spänningen över lysdioden är i detta tillfälle stabil för en given lysdiod och proportionell mot energin av de utstrålade fotonerna. Speciella konstruktioner (fråga 12571 ) kan ge vitt ljus.
+ bra ljuseffektivitet
+ ej stötkänslig
+ mycket lång livslängd även om den tappar i effektivitet
+ innehåller inga tungmetaller
+ kan göras mycket små
+ ljuset kan fokuseras till en stråle utan reflektor
-- mycket dyr än så länge
- kallt ljus
- temperaturkänslig (speciellt för värme)

Översikt över de vanligaste lamptyperna (från Sydsvenska Dagbladet 5/12/09):

Glödlampa   Lågenergilampa   Halogenlampa   LED-lampa
   60W           15W            35W         7-15W
710 lumen      710 lumen       710 lumen   710 lumen
12 lumen/W     50 lumen/W      20 lumen/W  50-100 lumen/W

Se Luminous_efficacy för en översikt av effektiviteten (verkningsgraden) av olika ljuskällor. Se länk 2 och Plasma_lamp för information om plasmalampor.



/Peter Ekström

Nyckelord: *miljöpåverkan [14]; uppvärmning av bostäder [2]; lågenergilampa [13]; glödlampa [18]; lysdiod [12]; lysrör [9]; halogenlampa [3]; verkningsgrad [20]; #ljus [63];

1 http://www.blewbury.co.uk/energy/lighting.htm
2 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3079117.ece

*

Värme [8823]

Fråga:
Kan man göra motorer som inte släpper ut lika mycket värmeenergi och mer rörelsenergi? På det viset skulle man spara bensin. Och värna om miljön
/Henrik T, Våxtorps skolan, Laholm

Svar:
Det finns en teoretisk gräns för den mekaniska verkningsgraden i en termisk process. Den ges av 1 - T1/T2, där T1 är den lägsta temperaturen i processen och T2 är den högsta. Man ökar verkningsgraden genom att öka skillnaden mellan temperaturerna. Här finns kemiska och tekniska begränsningar.
/KS

Se även fråga 142 och fråga 392

Nyckelord: *miljöpåverkan [14];

*

Energi [1064]

Fråga:
Vilket bränsle är miljövänligast av rapsolja och etanol? Vi håller på att göra en fantasi-ö och vi forskar om bilar. Hälsningar:Anders,Paulo,David.
/david h, fajans skolan, falkenberg

Svar:
Bägge två är miljövänliga eftersom de inte ger någon ökning av koldioxidhalten i luften. Visserligen bildas koldioxid men det tas upp igen av växterna nästa år. När det gäller andra föroreningar så är dessa bränslen inte miljövänligare än andra bränslen. Förmodligen är etanol (= vanlig alkohol) lite bättre än rapsolja.

Lycka till på Er fantasiö. Vill Ni ha ett riktigt miljövänligt bränsle ska Ni använda vätgas!
/GO

Nyckelord: *miljöpåverkan [14];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.