Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 20 frågor/svar hittade [21382] Svar: Åska är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller). Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund, vilket gör att luften sätts i rörelse vilket är upphovet till åskmullret. (Åska ) Lite längre ner i artikeln besvaras din fråga: En global uppvärmning anses öka antalet åskväder på jorden. Därför är blixtfrekvensen ett av måtten för global uppvärmning. Anledningen till detta är helt enkelt att åskväder kräver energi och det finns mer tillgänglig energi om det är varmare. Nyckelord: *meteorologi [20]; Ljud-Ljus-Vågor [21338] Svar: I länk 1 från SMHI står det:
Kan det vara att UV-strålningen reflekteras av snön? Se även Ultraviolet_index . Nyckelord: UV-ljus [13]; *meteorologi [20]; 1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/uv-index-1.3851 Blandat [21241] Svar: I Sverige räknas dagg inte som nederbörd (se Regnmätare ), med den kan mätas med vad som på engelska kallas Drosometer . Drosometern fångar upp vatten med en skiva. Skivans vikt registreras noggrant och resultatet ger ett mått på mängden dagg. I öknar som i stort sett saknar nederbörd har växter utvecklat sofistikerade metoder att fånga upp dagg. Nyckelord: *meteorologi [20]; 1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-nederbord-1.637 Blandat [20656] Svar: Det är i varje fall ett faktum att istäcket vid nordpolen krymper (se nedanstående bild från länk 1), och de flesta anser att detta beror på den globala uppvärmningen. Denna i sin tur orsakas till en stor del av att halten koldioxid (som är en växthusgas) ökar, se fråga 12668 . Den ökande temperaturen orsakar minskningen hos istäcket. Detta är för det första dåliga nyheter för sälar och isbjörnar. Vad som gör situationen ännu värre är att det finns ett antal faktorer som förstärker effekten (positiv återkoppling till högre temperatur) t.ex.: * Is/snö har större reflektionsförmåga (albedo) än vatten. Detta innebär att mer fritt vatten absorberar mer strålning vilket ger en värmande effekt. * Den frusna marken och kontinentalsockeln kommer att smälta av den högre temperaturen och frige växthusgaserna koldioxid och metan vilket medför ökad temperatur. Nej, jordens magnetfält (se 18501 ) påverkar inte klimatet. Polernas rörelse (se Polrörelse ) som beror på omdisposition av massa (vindar, jordbävningar mm) är en alldeles för liten effekt (några meter) för att påverka temperaturen. Se även fråga 17591 om global uppvärmning och fråga 830 om istider. Nyckelord: jordens magnetfält [22]; jordens rotation [22]; *meteorologi [20]; klimat [11]; 1 https://www.youtube.com/watch?v=Vj1G9gqhkYA Blandat [20451] Ursprunglig fråga: Svar: Det behöver inte alltid vara så att vindarna är starkare i ett lågtryck, även om det oftast är så. Det är emellertid utan tvekan så att de starkaste vindarna uppstår i en sorts lågtryck (orkaner). I ett högtryck (anticyklon) tenderar vinden vara svag och blåsa medurs (på norra halvklotet), se nedanstående bild från länk 1. Luften transporteras nedåt, varför den blir varmare. Detta reducerar sannolikheten för att moln skall bildas, vi får svaga vindar, inga moln och stabilt väder. I ett lågtryck stiger luften och blåser moturs (på norra halvklotet) omkring lågtrycket. När luftmassan stiger kyls den och kondenserar och bildar moln. Detta är anledningen till att lågtryck ger ostadigt väder med nederbörd. Anledningen till att luften inte går rakt från högt till lågt lufttryck är jordens rotation och Coriolis-kraften, se fråga
17487 . Att flytta luft som beskrives ovan kostar energi. Var kommer denna energi ifrån? Låt oss titta på ett extremt lågtryck, en tropisk orkan (se Tropisk_cyklon ) för att förstå drivmekanismen. En orkan uppstår ovanför en varm vattenyta (minst 26,5 °C). Vattnet värmer luften och en del av vattenmolekylerna avdunstar. Eftersom varm luft har lägre densitet än kall luft så stiger luften. Då trycket minskar med höjden avkyls luften varvid vattenångan kondenseras till moln. När vattenånga kondenseras till vattendroppar frigörs energi (ångbildningsvärme, se fråga 14203 ). Luften värms upp och fortsätter stiga. Värmen från solen värmer alltså vattenytan och den stigande vattenångan transporterar värmet uppåt. Om det finns tillräckligt med vattenånga och värme kan denna process bli mycket våldsam, och vi har en tropisk cyklon som i varma delar av Atlanten kallas orkan. Vanliga lågtryck på våra breddgrader (och över land) uppstår och drivs på liknande sätt som orkaner, skillnaden är att energimängden bara räcker för att bilda en "mini-orkan" - ett lågtryck. Se vidare länk 1 och 2. Nyckelord: *meteorologi [20]; Blandat [19059] Svar: Den blå kurvan (prognosen) tar hänsyn till molnighet (moln minskar UV-strålningen) och är något förskjuten mot morgonen. Detta betyder att man för 2 maj 2013 på sydkusten förutsäger mindre molnighet på förmiddagen. Om man väljer andra områden ändras det blå fältet och är för vissa högre på eftermiddagen och för andra sammanfaller prognosen med värdet för molnfritt. Se även SMHIs dokumentation om UV-index i länk 2. Nyckelord: UV-ljus [13]; *meteorologi [20]; 1 http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag Blandat [17854] Svar: Intressantare än detta fakum är: hur tar man reda på det? Jag skrev "warmest temperature" i Google-rutan och valde förslaget "warmest temperature ever recorded". Den första länken var List_of_weather_records , som även innehåller massor av andra väderrekord. Observera att resultatet blir i allmänhet mycket bättre om man kan söka på engelska. Under länk 1 finns det en sammanställning från the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), men temperaturerna ges pinsamt nog avrundade i oF! Nyckelord: *meteorologi [20]; Blandat [17714] Svar: Anledningen till den kalla vintern är att luftmassorna tar en annan väg, se fråga 17591 . Sedan är det lite hönan och ägget: är det istäckt för att det är kallt eller är det kallt för att det är istäckt? Istäcket driver temperaturen nedåt med två effekter: Nettoinstrålningen minskar eftersom reflektionsförmågan (snö är vit) ökar och luftmassan förlorar kontakten med värmereservoaren Östersjön. Denna effekt bör ju vara samma år för år, så den påverkar inte klimatet. Däremot kan jag tänka mig att Östersjön kan förstärka och förlänga en vinter när Östersjön väl blivit isbelagd. Men detta är på ren fysik, och meteorologi är lite mer komplicerat! Trevlig helg Thomas och alla läsare av frågelådan! Nyckelord: *meteorologi [20]; Blandat [17591] Ursprunglig fråga: Jag har en fundering som knyter samman flera expertområden, kemi, fysik och kanske till och med övernaturliga krafter eller snarare sånt som vi valt att kalla så.
Kan det ökande användandet av mobiler, radarteknik, elförbrukning, alltså all typ av strålning och radiovågor (elektromagnetiskt) skapa en förvillande effekt på polerna exempelvis som man kan störa kompasser eller annan känslig utrustning och på så vis rubba polerna. Det skulle ju förklara det fenomen som vi NU upplever.
Jag har sett karta över elktromagnetiska fält över Europa och det har ökat dramatiskt senaste årtiondet. (det är det sista årtiondet vi upplevt mest klimatförändringar)
Om man kunde göra ett test på en miniatyr-jordglob med två poler likt Nord å Sydpolen med samma frekventa laddning som de har och sätta den i rotation likt jorden bana runt solen och sen skapa samma strålbeskjutning och elektromagnetiska fält som vi har i Europa i samma skala och se vad som händer.
Kommer polerna flyttas och jordgloben studsar iväg ur sin bana? Är det detta som håller på att hända? Det finns ju de som hävdar att detta händer. Hur lång tid skulle det ta innan vi åker ur banan och dör därför att det inte går att leva under de förhållanden som då uppstår? Ja, inte lång tid, 2 år kanske? och när ändå det är sagt så ska ju jorden gå under 2012 12 12.
Ja det låter extremt och oproffsigt men är kanske således inte helt omöjligt. Det är ju inte bara Europa som ökar sina elektrofält och strålning, USA och Asien är också samma bantiter isåfall. Med det ökar också riskerna om det finns något som stödjer min teori. Om sen man tar denna strålning vi har naturligt, både från solen och från marken och lägger till i detta så blir det ju ganska mycket till slut. Jag tror vi skapar tillräckligt mycket energi på jorden för att flytta en, eller bägge polerna ur sitt läge och det tror jag har hänt under de 2 sista åren. Då tror jag resultatet blir att polarisen smälter och vi kastar ut oss själva ur jordevarvet till slut. Finns det andra likatänkande eller kanske vetenskapsmän att få kontakt med? (Har 100 funderingar kring detta).
Eller har jag fullständigt fel? Isåfall vill jag motbevisas. Svar: Global uppvärmning innebär att medelvärdet av temperaturen över hela jorden ökar, dvs är ett mått på den totala energibalansen av instrålning/utstrålning. Nedanstående figur ofta kallad hockey-klubban (från NASA) visar den globala årsmedeltemperaturen från 1880 till 2009. Att medeltemperaturen har stigit med c:a 0.7o går knappast att förneka, men man kan diskutera vad höjningen beror på. De flesta tror att höjningen framför allt beror på den av oss orsakade ökningen av växthusgasen CO2 i atmosfären (se figuren i fråga 8254 ). Orsaken till det kalla vädret här hos oss vintern 2009-10 och i november-december 2010 är den nordatlantiska oscillationen (NAO, Nordatlantiska_oscillationen , North_Atlantic_oscillation ), som är en naturlig svängning i atmosfären över nordatlanten. Den är lite besläktad (men inte helt analog) med El Nino (ENSO )som påverkar vädret på södra halvklotet. Skillnader i klimatet från år till år i det nordatlantiska området beror på små fluktuationer i tryckskillnaden mellan det halvpermanenta Islandslågtrycket och det halvpermanenta Azoriska högtrycket. Tryckskillnaden kontrollerar styrkan och riktningen hos västvindarna och lågtrycken över nordatlanten. Vintern 2009-10 och november-december 2010 har västvindarna tagit en mer sydlig bana, vilket i Norden orsakat kallt (högtrycks)väder med nordliga vindar. Se vidare länk 1 nedan. Jag tror inte att människans genererande av strålning påverkar vädret. För de första måste vi skilja på de magnetiska polerna och rotationsaxeln. De magnetiska polerna (Earth's_magnetic_field ) vandrar omkring lite grann (några 10-tals km), men rotationsaxeln är mycket stabil. Orsaken till variationerna i jordens magnetfält ligger i den flytande järnkärnan i jordens centrum, och är inte orsakad av våra aktiviteter. Den lilla ändring i magnetfältet som förekommer har ingen påverkan på klimatet. Se fråga 17557 för en diskussion om stabiliteten hos jordens magnetfält. Att jorden skulle slungas ur sin bana av ändring i elektromagnetiska fält är helt omöjligt från bevarandet av rörelsemängden. Det behövs en extern kraft för detta - t.ex. en stor planet som kommer nära jorden. Ja, du har fel i ditt domedagsscenario. Att jorden skulle slungas ur sin bana och att våra svaga elektromagnetiska fält skulle påverka jordmagnetiska fältet är helt omöjligt. Likatänkande vetenskapsmän finns knappast: de som hyser åsikter som strider mot etablerade fysikaliska lagar är knappast vetenskapmän. De sysslar med ovetenskap eller pseudovetenskap. Det är inte så i naturvetenskap att alla åsikter och teorier har samma värde. Naturvetenskap är inte demokrati! De teorier som stämmer med observationer och innefattar minst godtyckliga antaganden är de som accepteras. Se fråga 14237 för mer om vetenskaplig metod
kontra pseudovetenskap . Nyckelord: *meteorologi [20]; jordens magnetfält [22]; vetenskaplig metod [18]; pseudovetenskap [11]; växthuseffekten [36]; 1 http://www.smhi.se/forskning/kallt-i-sverige-men-varmt-globalt-1.13949 Blandat [17522] Svar: Nyckelord: *meteorologi [20]; 1 http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/analys-prognos/numeriska-prognosmodeller-1.184 Kraft-Rörelse [17487] Ursprunglig fråga: Svar: Bilden nedan från Wikimedia Commons visar ett lågtryck över Island. I ett lågtryckssystem har man en luftström utifrån och inåt centrum. På grund av jordens rotation kommer på norra halvklotet en S-N gående luftström avlänkas mot öster och en N-S luftström att avlänkas mot väster, se Corioliseffekten#Corioliskrafter_orsakade_av_jordens_rotation . (Alltid påverkan åt höger på norra halvklotet, åt vänster på södra.) Ett lågtryck på norra halvklotet får alltså en rotation moturs. För storskaliga system är som synes corioliskraften mycket betydelsefull, och man måste ta hänsyn till den för väderprognoser. Se vidare SMHIs webbsajt, t.ex. länk 1 och 2 nedan. Nyckelord: corioliskraft [7]; *meteorologi [20]; jordens rotation [22]; 1 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/corioliseffekten-1.4041 Värme [14371] Svar: Detta resonemang gäller om det är helt klart. Har du lite dimma på morgonen blir effekten ännu starkare: Innan solen går upp ligger dimman som ett lock och ger mindre utstrålning (du har säkert märkt att det är mycket kallare en klar natt än en mulen), och alltså högre temperatur. Så fort solen går upp försvinner dimman och därmed ökar utstrålningen. Högre utstrålning ger lägre temperatur tills solens instrålning börjar dominera. Se även fråga 7130 Nyckelord: strålning, in-/ut- [6]; *meteorologi [20]; Universum-Solen-Planeterna [12638] Svar: Data är från Planetary Fact Sheets . Nyckelord: *meteorologi [20]; 1 http://www-k12.atmos.washington.edu/k12/resources/mars_data-information/mars_overview.html Blandat [11377] Svar: Nyckelord: *meteorologi [20]; Värme [9163] Svar: Fundera: Varför ser man inga cumulusmoln (vackertvädermoln) på vintern? Se även fråga 4264 Nyckelord: *meteorologi [20]; Universum-Solen-Planeterna [8201] Vad är egentligen de konvektionsströmmar som finns i stjärnor, och på
vilket sätt leder de upp energin tilll ytan? Tack på Förhand// Anders Svar: Under gynnsamma betingelser kan man i stark förstoring se dessa celler
på solen. Mönstret kallas granulation. Det liknar ganska mycket
en satellitbild av kumulusmoln på jorden. Nyckelord: *meteorologi [20]; Värme [7130] Svar: Alla vet att det är det kallare när det är klart än när det är molnigt? Samma anledning - mindre strålning in eftersom den högre atmosfären är kallare! Om vi dessutom tar hänsyn till att en molnfri atmosfär har lite materia som strålar, kan man säga att natthimlens temperatur är 2.7 K - temperaturen hos den kosmiska bakgrundsstrålningen! Samma effekt gör att snön smälter snabbare under ett träd än utanför - området nära trädet är varmare. Se även fråga 13747 Nyckelord: strålning, in-/ut- [6]; *vardagsfysik [64]; *meteorologi [20]; Värme [3655] Svar:
Har du sett en skridskoprinsessa som snurrar med armarna
utbredda? Vad händer om hon drar in armarna mot kroppen?
Nyckelord: *meteorologi [20]; Blandat, Kraft-Rörelse, Materiens innersta-Atomer-Kärnor [951] Svar: Kaos: i praktiken kan man inte bestämma alla atomers exakta
position, det finns alltid en osäkerhet. Om systemet är komplicerat,
så händer det ofta att om man ändrar begynnelsevärdena med mindre än
osäkerheten, så blir utvecklingen av systemet helt olika. Man säger
att man har ett "kaotiskt system". Detta
kallas i meteorologin för "fjärilseffekten", och är anledningen till att man inte kan förutsäga väder för längre tid än ungefär 10 dagar, se länk 1. Nedan visas ett exempel på ett kaotiskt system kallat Lorenz_attractor . Se Chaos_theory för mer om kaotiska system. Kvantmekanik: Heisenbergs obestämdhetsrelation förbjuder att man
bestämmer till exempel läge och hastighet (egentligen rörelsemängd) hos en partikel med stor noggrannhet. Detta var den del av kvantmekaniken som Einstein inte gillade och förde många diskussioner med Niels Bohr om. Senare experiment har visat att Einstein hade fel, se fråga 1513 . Se vidare Heisenberg_uncertainty_principle och Osäkerhetsprincipen#Tolkningar . Nyckelord: Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]; kaos [3]; *meteorologi [20]; 1 http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/analys-prognos/ Blandat [932] Svar:
När solen värmer jorden och luften så blir det skillnad i lufttryck
på olika ställen. Då dras vinden från områden med högt tryck mot
områden med lägre tryck; det blåser.
När det blåser mycket så har det uppstått stora tryck- och
temperaturskillnader. Speciellt vandrande lågtryck kan ge upphov
till mycket starka vindar.
Läs L Bosaeus och C Melin: Handbok för VÄDERBITNA eller P-G Andbert och G Mattsson: VÄDER och VIND.
Nyckelord: *meteorologi [20]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.