Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

20 frågor/svar hittade

[21382]

Fråga:
vad sker med åskoväder vid ökad temperatur på jorden?
/Chanelle A, Solna gymnasium, Spånga

Svar:
Vi är inte experter på meteorologi, men svenska Wikipedia har en bra och omfattande artikel om åska.

Åska är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller). Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund, vilket gör att luften sätts i rörelse vilket är upphovet till åskmullret. (Åska )

Lite längre ner i artikeln besvaras din fråga:

En global uppvärmning anses öka antalet åskväder på jorden. Därför är blixtfrekvensen ett av måtten för global uppvärmning.

Anledningen till detta är helt enkelt att åskväder kräver energi och det finns mer tillgänglig energi om det är varmare.
/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

*

Ljud-Ljus-Vågor [21338]

Fråga:
Hej! Jag har en UV-sensor kopplad via Arduino som rapporterar UV-index var fjärde minut. Sensorn är av modellen ML8511 och detekterar mest effektivt ljus inom våglängderna 280-390nm, den är monterad utomhus under bar himmel i en elektroniklåda där sensorn är täckt av en tunn bit kvartsglas. 99% av tiden rapporteras (vad jag anser) ett rimligt UV-index - idag, 1 februari, låg UV-index i Kalmar mellan 0.3-1.2. Det händer dock max en eller två gånger per dygn att jag får en betydligt högre "spik" rapporterad. Idag har jag vid två tillfällen fått 4.9 resp 5.0 - varav den första rapporterades tidigt på morgonen omkring kl 5.30! Jag förutsätter att jag har något fel i min Arduino-kod, möjligen någon annan komponent som orsakar missvisande värden vid avläsningen, men innan jag monterar ner och felsöker vill jag bara dubbelkolla - kan det vara så att under korta perioder få dessa UV-index-värden? Eller bör UV-index vara konstant lågt så här års?
/Robert B, Kalmar

Svar:
Jag vet inte mycket om detta. Du får fråga en meteorolog.

I länk 1 från SMHI står det:

Månaderna kring vintersolståndet står solen så lågt i Sverige att UV-strålningen är mycket låg. Men på senvintern och med snötäckt mark kan UV-index nästintill fördubblas eftersom snö reflekterar UV-strålningen effektivt. Då gäller det att undvika att bränna sig. Även sand reflekterar en del ljus.

Kan det vara att UV-strålningen reflekteras av snön?

Se även Ultraviolet_index .
/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [13]; *meteorologi [20];

1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/uv-index-1.3851

*

Blandat [21241]

Fråga:
Jag undrar om man kan mäta dagg som nederbörd? Daggen kommer väl inte i en regnmätare. Hur mycket dagg kan man som bäst samla upp (per m2) Tex. Jag har hört att dagg kan vara betydelsefull för odling i vissa länder med liten nederbörd.
/Jan L, Kvillsfors

Svar:
Detta är väl egentligen en meteorologifråga, men lite kan vi säga.

I Sverige räknas dagg inte som nederbörd (se Regnmätare ), med den kan mätas med vad som på engelska kallas Drosometer . Drosometern fångar upp vatten med en skiva. Skivans vikt registreras noggrant och resultatet ger ett mått på mängden dagg.

I öknar som i stort sett saknar nederbörd har växter utvecklat sofistikerade metoder att fånga upp dagg.

Se även Dagg och Dew .



/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-nederbord-1.637
2 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dagg-1.653

*

Blandat [20656]

Fråga:
Såg just på vädret på SVT 1 där väderkillen berättade att istäcket runt nordpolen krymper. Informera gärna en okunnig. Har hört att den magnetiska nordpolen flyttat sig, År det inte den som avgör var det är kallast. är det inte så att istäcket flyttar sig mot Sibirien och västerut? Blir det då inte varmare i kölvattnet? Med vänlig hälsning
/Agneta A, Stockholm

Svar:
Vi är inte experter på klimat, men du kan säkert lita på vad SVTs meteorologer säger, de är experter.

Det är i varje fall ett faktum att istäcket vid nordpolen krymper (se nedanstående bild från länk 1), och de flesta anser att detta beror på den globala uppvärmningen. Denna i sin tur orsakas till en stor del av att halten koldioxid (som är en växthusgas) ökar, se fråga 12668 .

Den ökande temperaturen orsakar minskningen hos istäcket. Detta är för det första dåliga nyheter för sälar och isbjörnar. Vad som gör situationen ännu värre är att det finns ett antal faktorer som förstärker effekten (positiv återkoppling till högre temperatur) t.ex.:

* Is/snö har större reflektionsförmåga (albedo) än vatten. Detta innebär att mer fritt vatten absorberar mer strålning vilket ger en värmande effekt.

* Den frusna marken och kontinentalsockeln kommer att smälta av den högre temperaturen och frige växthusgaserna koldioxid och metan vilket medför ökad temperatur.

Nej, jordens magnetfält (se 18501 ) påverkar inte klimatet.

Polernas rörelse (se Polrörelse ) som beror på omdisposition av massa (vindar, jordbävningar mm) är en alldeles för liten effekt (några meter) för att påverka temperaturen.

Se även fråga 17591 om global uppvärmning och fråga 830 om istider.



/Peter E

Nyckelord: jordens magnetfält [22]; jordens rotation [22]; *meteorologi [20]; klimat [11];

1 https://www.youtube.com/watch?v=Vj1G9gqhkYA
2 http://www.aljazeera.com/news/2016/12/arctic-ice-disappearing-alarming-rate-161220131513742.html

*

Blandat [20451]

Fråga:
Varför blir vindarna runt ett lågtryck högre än de runt ett högtryck?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför blir vindarna runt ett lågtryck högre än de runt ett högtryck? Alla ger mig bara svaret att det är så men inte varför. Ett invecklat svar gör mig inget, sådana gillar jag. Jag har aldrig stött på något som är för svårt, hade gärna bockat i gymnasium, men jag går bara i 7:an. Vore tacksam för svar. Men vänliga hälsningar Elina.
/Elina H, Irstaskolan, Västerås

Svar:
Hej Elina! Bra att du har höga ambitioner! Det är en meteorologifråga, så vi är inte experter (även om vi numera utbildar meteorologer i Lund), så du får ett fysikersvar. För övrigt är meteorologer också fysiker - säkert den variant som syns mest i samhället.

Det behöver inte alltid vara så att vindarna är starkare i ett lågtryck, även om det oftast är så. Det är emellertid utan tvekan så att de starkaste vindarna uppstår i en sorts lågtryck (orkaner).

I ett högtryck (anticyklon) tenderar vinden vara svag och blåsa medurs (på norra halvklotet), se nedanstående bild från länk 1. Luften transporteras nedåt, varför den blir varmare. Detta reducerar sannolikheten för att moln skall bildas, vi får svaga vindar, inga moln och stabilt väder.

I ett lågtryck stiger luften och blåser moturs (på norra halvklotet) omkring lågtrycket. När luftmassan stiger kyls den och kondenserar och bildar moln. Detta är anledningen till att lågtryck ger ostadigt väder med nederbörd.

Anledningen till att luften inte går rakt från högt till lågt lufttryck är jordens rotation och Coriolis-kraften, se fråga 17487 .

Att flytta luft som beskrives ovan kostar energi. Var kommer denna energi ifrån? Låt oss titta på ett extremt lågtryck, en tropisk orkan (se Tropisk_cyklon ) för att förstå drivmekanismen. En orkan uppstår ovanför en varm vattenyta (minst 26,5 °C). Vattnet värmer luften och en del av vattenmolekylerna avdunstar. Eftersom varm luft har lägre densitet än kall luft så stiger luften. Då trycket minskar med höjden avkyls luften varvid vattenångan kondenseras till moln. När vattenånga kondenseras till vattendroppar frigörs energi (ångbildningsvärme, se fråga 14203 ). Luften värms upp och fortsätter stiga.

Värmen från solen värmer alltså vattenytan och den stigande vattenångan transporterar värmet uppåt. Om det finns tillräckligt med vattenånga och värme kan denna process bli mycket våldsam, och vi har en tropisk cyklon som i varma delar av Atlanten kallas orkan.

Vanliga lågtryck på våra breddgrader (och över land) uppstår och drivs på liknande sätt som orkaner, skillnaden är att energimängden bara räcker för att bilda en "mini-orkan" - ett lågtryck.

Se vidare länk 1 och 2.



/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

1 http://www.metoffice.gov.uk/learning/learn-about-the-weather/how-weather-works/highs-and-lows/pressure
2 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-1.362

*

Blandat [19059]

Fråga:
Hej! Jag undrar varför UV-strålningen är som starkast klockan 12 eller tom lite innan under sommaren (enligt smhi), trots att vi har sommartid. Från tider som solen går upp och ner skulle jag tro att solen är högst uppe 12:45 och därför borde väl UV-strålningen också vara som starkast då. Vad är det som förklarar denna skillnad? Tack på förhand!
/Erika V

Svar:
Jag antar du syftar på prognosen från SMHI enligt nedanstående bild (länk 1). Solen står som högst omkring 1300 svensk sommartid. Av någon anledning ges tiden i prognosen som svensk normaltid (Normaltid ), inte sommartid. 1300 motsvarar då 1200 och man kan se att för molnfritt (vit kurva) är maximum som man väntar sig vid 1200.

Den blå kurvan (prognosen) tar hänsyn till molnighet (moln minskar UV-strålningen) och är något förskjuten mot morgonen. Detta betyder att man för 2 maj 2013 på sydkusten förutsäger mindre molnighet på förmiddagen. Om man väljer andra områden ändras det blå fältet och är för vissa högre på eftermiddagen och för andra sammanfaller prognosen med värdet för molnfritt.

Se även SMHIs dokumentation om UV-index i länk 2.



/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [13]; *meteorologi [20];

1 http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag
2 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/uv-index-1.3851

*

Blandat [17854]

Fråga:
Vad är den varmaste temperaturen på jorden?
/Lina J, Lillholmsskolan, Skärholmen

Svar:
Lina! Den högsta uppmätta temperaturen på jorden är 57.8oC i Al Aziziyah, Libyen den 13 september 1922. I Sverige har man vid ett par tillfällen uppmätt temperaturen 38.0oC.

Intressantare än detta fakum är: hur tar man reda på det?

Jag skrev "warmest temperature" i Google-rutan och valde förslaget "warmest temperature ever recorded". Den första länken var List_of_weather_records , som även innehåller massor av andra väderrekord. Observera att resultatet blir i allmänhet mycket bättre om man kan söka på engelska.

Under länk 1 finns det en sammanställning från the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), men temperaturerna ges pinsamt nog avrundade i oF!
/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

1 http://www.ncdc.noaa.gov/oa/climate/globalextremes.html

*

Blandat [17714]

Fråga:
Hej! Den senaste veckan har det varit kallt i Sverige, inte bara i Uppland, där jag bor. Jag undrar om östra Sverige har ett varierande klimat från år till år p g a isläget i Bottniska viken och Östersjön. Medför isläggningen att fastlandsklimatet blir mera av kontinentalklimat, när öppet vatten saknas?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! Naturligtvis vet du att detta är en meteorologifråga så du får ett fysikersvar .

Anledningen till den kalla vintern är att luftmassorna tar en annan väg, se fråga 17591 . Sedan är det lite hönan och ägget: är det istäckt för att det är kallt eller är det kallt för att det är istäckt?

Istäcket driver temperaturen nedåt med två effekter: Nettoinstrålningen minskar eftersom reflektionsförmågan (snö är vit) ökar och luftmassan förlorar kontakten med värmereservoaren Östersjön. Denna effekt bör ju vara samma år för år, så den påverkar inte klimatet. Däremot kan jag tänka mig att Östersjön kan förstärka och förlänga en vinter när Östersjön väl blivit isbelagd. Men detta är på ren fysik, och meteorologi är lite mer komplicerat!

Trevlig helg Thomas och alla läsare av frågelådan!
/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

*

Blandat [17591]

Fråga:
Varför har vi så kalla vintrar trots global uppvärmning?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej jag läser med stor nyfikenhet om allt på er sida om varför klimatet är knasigt. Det finns så många bra teorier och frågor och svar men något jag märkt är att man tar inte upp frågan om varför det har varit +10 hela december i Arktis och -20 till -30 grader hos oss i Norden.

Jag har en fundering som knyter samman flera expertområden, kemi, fysik och kanske till och med övernaturliga krafter eller snarare sånt som vi valt att kalla så. Kan det ökande användandet av mobiler, radarteknik, elförbrukning, alltså all typ av strålning och radiovågor (elektromagnetiskt) skapa en förvillande effekt på polerna exempelvis som man kan störa kompasser eller annan känslig utrustning och på så vis rubba polerna.

Det skulle ju förklara det fenomen som vi NU upplever. Jag har sett karta över elktromagnetiska fält över Europa och det har ökat dramatiskt senaste årtiondet. (det är det sista årtiondet vi upplevt mest klimatförändringar) Om man kunde göra ett test på en miniatyr-jordglob med två poler likt Nord å Sydpolen med samma frekventa laddning som de har och sätta den i rotation likt jorden bana runt solen och sen skapa samma strålbeskjutning och elektromagnetiska fält som vi har i Europa i samma skala och se vad som händer. Kommer polerna flyttas och jordgloben studsar iväg ur sin bana? Är det detta som håller på att hända? Det finns ju de som hävdar att detta händer.

Hur lång tid skulle det ta innan vi åker ur banan och dör därför att det inte går att leva under de förhållanden som då uppstår? Ja, inte lång tid, 2 år kanske? och när ändå det är sagt så ska ju jorden gå under 2012 12 12. Ja det låter extremt och oproffsigt men är kanske således inte helt omöjligt.

Det är ju inte bara Europa som ökar sina elektrofält och strålning, USA och Asien är också samma bantiter isåfall. Med det ökar också riskerna om det finns något som stödjer min teori.

Om sen man tar denna strålning vi har naturligt, både från solen och från marken och lägger till i detta så blir det ju ganska mycket till slut.

Jag tror vi skapar tillräckligt mycket energi på jorden för att flytta en, eller bägge polerna ur sitt läge och det tror jag har hänt under de 2 sista åren. Då tror jag resultatet blir att polarisen smälter och vi kastar ut oss själva ur jordevarvet till slut.

Finns det andra likatänkande eller kanske vetenskapsmän att få kontakt med? (Har 100 funderingar kring detta). Eller har jag fullständigt fel? Isåfall vill jag motbevisas.
/Anders N, Skillingsfors

Svar:
Anders! För det första måste vi skilja på klimat och väder. Väder beskriver temperatur, nederbörd och andra egenskaper hos atmosfären just nu eller under en kortare period. Klimat är det genomsnittliga vädret i ett visst område och hur det varierar under flera tiotals år.

Global uppvärmning innebär att medelvärdet av temperaturen över hela jorden ökar, dvs är ett mått på den totala energibalansen av instrålning/utstrålning. Nedanstående figur ofta kallad hockey-klubban (från NASA) visar den globala årsmedeltemperaturen från 1880 till 2009. Att medeltemperaturen har stigit med c:a 0.7o går knappast att förneka, men man kan diskutera vad höjningen beror på. De flesta tror att höjningen framför allt beror på den av oss orsakade ökningen av växthusgasen CO2 i atmosfären (se figuren i fråga 8254 ).

Orsaken till det kalla vädret här hos oss vintern 2009-10 och i november-december 2010 är den nordatlantiska oscillationen (NAO, Nordatlantiska_oscillationen , North_Atlantic_oscillation ), som är en naturlig svängning i atmosfären över nordatlanten. Den är lite besläktad (men inte helt analog) med El Nino (ENSO )som påverkar vädret på södra halvklotet.

Skillnader i klimatet från år till år i det nordatlantiska området beror på små fluktuationer i tryckskillnaden mellan det halvpermanenta Islandslågtrycket och det halvpermanenta Azoriska högtrycket. Tryckskillnaden kontrollerar styrkan och riktningen hos västvindarna och lågtrycken över nordatlanten. Vintern 2009-10 och november-december 2010 har västvindarna tagit en mer sydlig bana, vilket i Norden orsakat kallt (högtrycks)väder med nordliga vindar.

Se vidare länk 1 nedan.

Jag tror inte att människans genererande av strålning påverkar vädret. För de första måste vi skilja på de magnetiska polerna och rotationsaxeln. De magnetiska polerna (Earth's_magnetic_field ) vandrar omkring lite grann (några 10-tals km), men rotationsaxeln är mycket stabil. Orsaken till variationerna i jordens magnetfält ligger i den flytande järnkärnan i jordens centrum, och är inte orsakad av våra aktiviteter. Den lilla ändring i magnetfältet som förekommer har ingen påverkan på klimatet. Se fråga 17557 för en diskussion om stabiliteten hos jordens magnetfält.

Att jorden skulle slungas ur sin bana av ändring i elektromagnetiska fält är helt omöjligt från bevarandet av rörelsemängden. Det behövs en extern kraft för detta - t.ex. en stor planet som kommer nära jorden.

Ja, du har fel i ditt domedagsscenario. Att jorden skulle slungas ur sin bana och att våra svaga elektromagnetiska fält skulle påverka jordmagnetiska fältet är helt omöjligt. Likatänkande vetenskapsmän finns knappast: de som hyser åsikter som strider mot etablerade fysikaliska lagar är knappast vetenskapmän. De sysslar med ovetenskap eller pseudovetenskap.

Det är inte så i naturvetenskap att alla åsikter och teorier har samma värde. Naturvetenskap är inte demokrati! De teorier som stämmer med observationer och innefattar minst godtyckliga antaganden är de som accepteras. Se fråga 14237 för mer om vetenskaplig metod kontra pseudovetenskap .



/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20]; jordens magnetfält [22]; vetenskaplig metod [18]; pseudovetenskap [11]; växthuseffekten [36];

1 http://www.smhi.se/forskning/kallt-i-sverige-men-varmt-globalt-1.13949
2 http://nymag.com/daily/intelligencer/2017/07/climate-change-earth-too-hot-for-humans-annotated.html

*

Blandat [17522]

Fråga:
Hej! På min bostadsort är det väl som i övriga landet vinter. En klar dag med solsken kan temperaturen vara - 10 grader pådagen. På kvällen sjunker den till - 25 grader, men sällan lägre. Det verkar som om temperaturskillnaden klar dag klar natt ofta är just 15 grader.(Det tycks f ö rätt ofta vara fallet på sommaren också. En s k tropisk natt med som lägst +20 kräver c:a +35 på dagen.) Hur göra för att med hyggligt enkla antaganden(och vilka är de i så fall?) göra en acceptabel beräkning som visar att c:a 15 graders skillnad bör det bli? (Eller måste jag gå på beprövad erfarenhet enbart?)
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! I en första approximation väntar man sig att temperaturen sjunker med en konstant hastighet när balansen instrålning/utstrålning rubbas vid solnedgången genom att solens instrålning försvinner. Temperaturgradienten bör bero på omgivningens värmekapacitet - olika för t.ex. hav och land. Sen rör sig ju också luftmassan så man måste ta hänsyn till vindar, fronter etc. Jag tror inte det finns något enkelt sätt att beräkna temperaturfallet. Man får nog ta till "The Full Monty" - numeriska prognosprogram - se länk 1 och 2.
/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

1 http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/analys-prognos/numeriska-prognosmodeller-1.184
2 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-ar-en-numerisk-vaderprognosmodell-uppbyggd-1.242

*

Kraft-Rörelse [17487]

Fråga:
Hur påverkas vädret av corioliskraften?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Har en fråga om corioliskraften, eller snarare en bra förklaring på dess inverkan. Hur påverkas vädret egentligen? Eller är det en fråga för SMHI??
/jan g, Enskilda Gymnasiet, Stockholm

Svar:
Jan! Det låter som en meteorologifråga, men corioliskraften orsakar ju rotationen hos lågtryck, högtryck och tropiska cykloner. Den påverkar även havsströmmar, passadvindar, jetströmmar, mm, som ju även de påverkar vädret. Se fråga 3160 för allmänt om corioliskraften.

Bilden nedan från Wikimedia Commons visar ett lågtryck över Island. I ett lågtryckssystem har man en luftström utifrån och inåt centrum. På grund av jordens rotation kommer på norra halvklotet en S-N gående luftström avlänkas mot öster och en N-S luftström att avlänkas mot väster, se Corioliseffekten#Corioliskrafter_orsakade_av_jordens_rotation . (Alltid påverkan åt höger på norra halvklotet, åt vänster på södra.) Ett lågtryck på norra halvklotet får alltså en rotation moturs. För storskaliga system är som synes corioliskraften mycket betydelsefull, och man måste ta hänsyn till den för väderprognoser. Se vidare SMHIs webbsajt, t.ex. länk 1 och 2 nedan.



/Peter E

Nyckelord: corioliskraft [7]; *meteorologi [20]; jordens rotation [22];

1 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/corioliseffekten-1.4041
2 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/den-forunderliga-corioliseffekten-1.5612

*

Värme [14371]

Fråga:
Varför sjunker temperaturen precis innan solen går upp? Vad beror detta fenomen på? Eller är det en slump?
/Jonny N, Fredrika Bremer, Haninge

Svar:
Temperaturen ändras därför att det finns en in- och utstrålning av värme. Det är balansen mellan dessa som bestämmer temperaturen. På dagen när solen står högt så dominerar instrålningen från solen och temperaturen stiger. På natten däremot strålar värme ut, speciellt om det är klart väder. När solen går upp så dröjer det ett tag tills solen hinner så högt upp att dess strålning blir starkare än utstrålningen. Därför fortsätter temperaturen ett tag att sjunka även efter det att solen gått upp.

Detta resonemang gäller om det är helt klart. Har du lite dimma på morgonen blir effekten ännu starkare: Innan solen går upp ligger dimman som ett lock och ger mindre utstrålning (du har säkert märkt att det är mycket kallare en klar natt än en mulen), och alltså högre temperatur. Så fort solen går upp försvinner dimman och därmed ökar utstrålningen. Högre utstrålning ger lägre temperatur tills solens instrålning börjar dominera.
/Peter E

Se även fråga 7130

Nyckelord: strålning, in-/ut- [6]; *meteorologi [20];

*

Universum-Solen-Planeterna [12638]

Fråga:
Hur varmt är det på mars?
/hampus a, härlöv, kristianstad

Svar:
Det är inte varmt, det är kallt ! Här är väderleksrapporten från Viking-landaren (1976, se nedanstående bild från NASA):
Medeltemperatur: ~210 K (-63oC)
Dagliga temperaturvariationer: 184 K to 242 K (-89 to -31oC)
Vindhastigheter: 2-7 m/s (sommar), 5-10 m/s (höst), 17-30 m/s (sandstorm)

Data är från Planetary Fact Sheets .



/Peter E

Nyckelord: *meteorologi [20];

1 http://www-k12.atmos.washington.edu/k12/resources/mars_data-information/mars_overview.html

*

Blandat [11377]

Fråga:
Varför finns orkaner? Finns det orkaner som kan komma till Sverige? Har det kommit någon orkan till Sverige? Varför döper man orkaner till tjejnamn?
/Julia K

Svar:
För att en tropisk orkan ska bildas, fordras en ytvattentemperatur på över 28 oC, och så varmt blir det aldrig här. Däremot finns oväder som som börjat som en tropisk orkan, men som har övergått till ett vanligt lågtryck när det når oss. Det var förr man använde flicknamn. Nu används omväxlande pojk och flicknamn, det är mer jämlikt så.
/KS/lpe

Nyckelord: *meteorologi [20];

*

Värme [9163]

Fråga:
vi undrar om snön som ligger på marken påverkar temperaturen i luften (kyler el. värmer). Om man bortser från vindar. Och vi förutsätter att alla väderförhållanden är desamma, oavsett om det är snö eller inte.
/Karin S, Furuhedsskolan, Kalix

Svar:
Snö reflekterar det mesta av solljuset, medan snöfri mark absorberar det mesta. Marken värms då upp, som i sin tur värmer luften. I infrarött ljus är snö faktiskt ganska svart, så en klar natt strålar snön ut mycket. Det blir kallt nära marken. Å andra sidan är snö ganska bra värmeisolator, så marken under snön blir inte så kall.

Fundera: Varför ser man inga cumulusmoln (vackertvädermoln) på vintern?
/KS

Se även fråga 4264

Nyckelord: *meteorologi [20];

*

Universum-Solen-Planeterna [8201]

Fråga:
Hej! Efter att ha läst mycket om stjärnor på senare tid har jag en fråga som jag hoppas att ni skulle kunna svara på:

Vad är egentligen de konvektionsströmmar som finns i stjärnor, och på vilket sätt leder de upp energin tilll ytan?

Tack på Förhand// Anders
/Anders T, Tumba Gymnasium, Tumba

Svar:
Precis samma fenomen ser du en vacker sommardag med kumulusmoln (vackertvädermoln). Solen värmer marken som värmer luften. Den varma (och lättare) luften stiger, men inte överallt, det kan den inte göra. Det bildas så kallade konvektionsceller där luften stiger. Ett kumulusmoln markerar en sådan cell. Mellan cellerna sjunker luften. På så vis transporteras värme upp.

Under gynnsamma betingelser kan man i stark förstoring se dessa celler på solen. Mönstret kallas granulation. Det liknar ganska mycket en satellitbild av kumulusmoln på jorden.
/KS

Nyckelord: *meteorologi [20];

1 http://solar-center.stanford.edu/hidden-pic/poster.html

*

Värme [7130]

Fråga:
Hej! Varför behöver man inte skrapa rutorna på bilen när den står inne i carporten på natten? Det är ju nästan lika kallt (=också minusgrader) där som det är utomhus?
/Martin T, Fagrabäcksskolan, Växjö

Svar:
Vi förutsätter att det är klart väder. Taket är varmare än natthimlen. Det kommer alltså mer värmestrålning från taket än från himlen. Om du mäter glasrutans temperatur i de två fallen, finner du att den är lägre under bar himmel eftersom nettoutstrålningen (strålning ut - strålning in) blir större.

Alla vet att det är det kallare när det är klart än när det är molnigt? Samma anledning - mindre strålning in eftersom den högre atmosfären är kallare! Om vi dessutom tar hänsyn till att en molnfri atmosfär har lite materia som strålar, kan man säga att natthimlens temperatur är 2.7 K - temperaturen hos den kosmiska bakgrundsstrålningen!

Samma effekt gör att snön smälter snabbare under ett träd än utanför - området nära trädet är varmare.
/KS/lpe

Se även fråga 13747 och fråga 14371

Nyckelord: strålning, in-/ut- [6]; *vardagsfysik [64]; *meteorologi [20];

*

Värme [3655]

Fråga:
Jag har några frågor: 1 hur uppstår en tornardo? 2) varför blir det storm? 3)var för kan det hagla mitt i sommarn? Det är ju små snöbitar! Tacksam för svar! Anna
/Anna N, Ramdals skolan, Oxelösund

Svar:
En tornado uppstår i ett kraftigt åskväder. Särskilt kraftiga åskväder uppträder i amerikanska mellanvästern, där tropikluften och polarluften möts ganska obehindrat. Energin som driver ett sådant åskväder kommer från kondensation av vattenånga. Energin värmer luften, som stiger. Men luften blir kallare ju högre den kommer, och till slut fryser vattnet till is. När isklumparna blivit tillräckligt stora ramlar de ner (hagel). Den luften som stiger måste ju ersättas av luft från sidorna. Om luften kring molnet från början har en svag rotation, blir rotationen kraftigare när den dras inåt. I värsta fall bildas en kraftig virvelvind (tornado).

Har du sett en skridskoprinsessa som snurrar med armarna utbredda? Vad händer om hon drar in armarna mot kroppen?  
/KS

Nyckelord: *meteorologi [20];

*

Blandat, Kraft-Rörelse, Materiens innersta-Atomer-Kärnor [951]

Fråga:
Om vi i ett visst bestämt ögonblick visste alla atomers exakta position, skulle vi då kunna beräkna var de befinner sig vid ett senare tillfälle, d v s förutse framtiden.
/Jim W, universitet, umeå

Svar:
En intressant och klassisk fråga! Newton skulle svarat ja på frågan (han ansåg världen vara deterministisk, Determinism#Quantum_mechanics_and_classical_physics ), men i dag vet vi att det finns två begränsningar: kaos och kvantmekanik.

Kaos: i praktiken kan man inte bestämma alla atomers exakta position, det finns alltid en osäkerhet. Om systemet är komplicerat, så händer det ofta att om man ändrar begynnelsevärdena med mindre än osäkerheten, så blir utvecklingen av systemet helt olika. Man säger att man har ett "kaotiskt system". Detta kallas i meteorologin för "fjärilseffekten", och är anledningen till att man inte kan förutsäga väder för längre tid än ungefär 10 dagar, se länk 1. Nedan visas ett exempel på ett kaotiskt system kallat Lorenz_attractor . Se Chaos_theory för mer om kaotiska system.

Kvantmekanik: Heisenbergs obestämdhetsrelation förbjuder att man bestämmer till exempel läge och hastighet (egentligen rörelsemängd) hos en partikel med stor noggrannhet. Detta var den del av kvantmekaniken som Einstein inte gillade och förde många diskussioner med Niels Bohr om. Senare experiment har visat att Einstein hade fel, se fråga 1513 . Se vidare Heisenberg_uncertainty_principle och Osäkerhetsprincipen#Tolkningar .



/Peter Ekström

Nyckelord: Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]; kaos [3]; *meteorologi [20];

1 http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/analys-prognos/

*

Blandat [932]

Fråga:
Hej! Jag håller på med ett arbete i skolan om meteorologi, och jag undrar om ni kan svara på varför det blåser på jorden, och varför det ibland blåser mycket och ibland inget?
/Jonas N, Almunge Skola, Almunge

Svar:
Meteorologi är komplicerat så vi går inte in i detaljer.

När solen värmer jorden och luften så blir det skillnad i lufttryck på olika ställen. Då dras vinden från områden med högt tryck mot områden med lägre tryck; det blåser.

När det blåser mycket så har det uppstått stora tryck- och temperaturskillnader. Speciellt vandrande lågtryck kan ge upphov till mycket starka vindar.

Läs L Bosaeus och C Melin: Handbok för VÄDERBITNA eller P-G Andbert och G Mattsson: VÄDER och VIND.
/GO

Nyckelord: *meteorologi [20];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.