Svar:
Jag antar du menar dricksvatten. Se pH för definition av pH-värde.

Ja, svagt basiskt dricksvatten med pH omkring 8 är helt OK enligt Vakin, se länk 1.
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

1 https://www.vakin.se/kunskapsbanken/kunskapsbanken/dricksvatten/vadhardricksvattnetforphvarde.4.682b00ae16206de09475aa5.html

Svar:
Olivia!

Ja, det är kemi, men vi kan ändå säga lite.

Vatten i atmosfären förekommer som vattenånga (21208 ) som består av fria molekyler av vatten. En del av vattnet i atmosfären förekommer som små vattendroppar med många namn, t.ex. moln, dimma, dis.

För att vattendroppar skall bildas behövs kondensationskärnor i form av små partiklar (aerosoler), se fråga 15136 . Så förekomsten av aerosoler är viktig för atmosfärkemin.

Vad gäller om gaser löser sig i vattnet så beror det på vilken gas det rör sig om. Gaser som SO₂ och NOx kan lösas upp i vattendropparna och orsaka surt regn (se Surt_regn ) som kan orsaka skador på djur och växter.
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20]; aerosol [4]; vatten/is [48];

Svar:
Detta är egentligen en kemifråga så vi är inte experter.

Fryspunkten för vatten kan sänkas genom att lösa något ämne (vanligtvis salt) i vattnet. Se Freezing-point_depression och nedanstående figur från Wikipedia-artikeln. Man ser att för små salttillsatser sjunker fryspunkten ungefär linjärt till saltkoncentrationen upp till 290 g/kg. Vid högre saltkoncentrationer ökar faktiskt fryspunkten med ökande temperatur, men man kan fråga sig när man slutar ha salt löst i vatten och får vatten löst i salt.

Att höja fryspunkten över 0^oC är emellertid mycket svårare om inte omöjligt, se länk 1 och länk 2.

Se även fråga 16786 .

Nyckelord: kokpunkts/fryspunkts förändring [14]; vatten/is [48]; *kemi [20];

1 https://www.toppr.com/guides/chemistry/solutions/what-is-freezing-point-of-water/
2 https://chemistry.stackexchange.com/questions/25123/how-to-raise-the-melting-point-of-water

M.v.h. Evelina
/Elina D

Svar:
Evelina! Detta är närmast en kemifråga, så vi kan inte säga mycket. Här är en frågelåda för flera ämnen, inklusive kemi: Frågelådor, Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap .

Det finns en bra artikel i Wikipedia, se Aktivt_kol . Där kan man se att aktivt kol får sina speciella egenskaper från strukturen som är amorf och mycket finfördelad. I förhållande till massan har alltså aktivt kol mycket stor yta som med van der Waals-krafter (se fråga 14434 ) kan binda vissa molekyler. Denna egenskap är analog med nanopartiklar, se fråga 17190 .
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

Svar:
Nej, inte kvalitativt åtminstone. Både joner och fria molekyler minskar avdunsningen eftersom vattenmolekylerna på grund av att de är dipolära binds till joner/molekyler, se länk 1 och 2. Kokpunktsförhöjningen är proportionell mot koncentrationen av joner/molekyler, se Boiling-point_elevation#The_equation_for_calculations_at_dilute_concentration .

Jämför med fryspunktsändring i fråga 20949 .
/Peter E

Nyckelord: kokpunkts/fryspunkts förändring [14]; *kemi [20]; vatten/is [48];

1 https://www.sciencebuddies.org/science-fair-projects/ask-an-expert/viewtopic.php?t=6314
2 https://van.physics.illinois.edu/qa/listing.php?id=1457

Jag funderar på saltets anv för att inte vatten skall frysa till is. Socker som också löser sig i vatten, fungerar det också för att hindra frysning, alltså att sockervatten också kräver mer energi för att frysa vattnet. Varför och varför inte? Varför anv man isåfall inte socker,..
/Jennie A, Grevåker

Svar:
Ja, det går bra med socker också, se fråga 16786 .

Varför man inte använder socker? Det är dyrare, det går åt mer (sockermolekylerna är mycket tyngre). Det är nog inte så bra för naturen heller.

En annan viktig punkt är att t.ex. koksalt NaCl delar i lösning upp sig i joner Na+ och Cl-, och det är antalet molekyler som bestämmer hur mycket fryspunkten sänks.

Se länk 1 och 2 för mer om issmältning.
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20]; vatten/is [48]; kokpunkts/fryspunkts förändring [14];

1 https://sciencing.com/salt-melt-ice-faster-sugar-2454.html
2 https://www.scientificamerican.com/article/what-makes-ice-melt-fastest/

Svar:
Detta är egentligen en kemifråga. En labb med bra förklaring finns under länk 1.
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

1 http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=224

Ursprunglig fråga:
Hej! jag undrar varför förenar sig egentligen atomer med varandra? förstår att de vill uppnå ädelgasstruktur och ha fullt med valenselektroner i valensskalet men är det bara det? alltså när en atom tar en valenselektrom från en annan så förenas de?
/Madeleine H, färentuna

Svar:
En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar. En molekyl kan variera i storlek från två atomer, till exempel H₂ (vätgas), till tusentals atomer i makromolekyler... När man talar om små molekyler antas de normalt vara oladdade. (Molekyl )

En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser. Attraktionen beror på att det energimässigt är fördelaktigare för de flesta atomer och joner att vara bundna till lämpliga bindningspartners än att förekomma som obundna partiklar. (Kemisk_bindning )

Ja, ädelgasstruktur är det mest stabila tillståndet, men i många fall kan det inte bildas eftersom det för en oladdad molekyl fattas elektroner för att fylla det högsta icke tomma skalet. Även om detta inte är fullt har ofta det bundna systemet lägre energi än det obundna där atomerna är helt separerade. Molekyler bildas eftersom naturen strävar mot det lägsta möjliga energitillståndet.

Bindningsenergin för en liten molekyl är några eV, se Bond-dissociation_energy . Bindningsenergin frigöres när molekylen bildas genom en kemisk reaktion.

Se även fråga 15130 .
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20]; bindningsenergi [23];

Glad för svar, vänliga hälsningar / Magnus
/Magnus H, Malmö

Svar:
Frågan är väl snarast biologi och kemi, men jag kan säga lite om de fysikaliska aspekterna.

Låt oss börja med några definitioner.

Ljusabsorption innebär att energin från fotoner upptas av elektroner i atomer. Fotonerna försvinner och övergår till inre energi i atomerna för att till slut övergå i värme. För de flesta material gäller att en del av infallande strålning absorberas, medan andra delar reflekteras, i många fall beror fördelningen mellan absorption och reflektion på fotonernas våglängd. (Absorption#Optik )

Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen i växter försiggår i kloroplasterna i bladen med användning av solljuset, se nedanstående figur från Kloroplast .

Fotosyntesen kan enkelt förklaras så här: Växten tar in koldioxid, vatten och solenergi som den sedan omvandlar till fritt syre och kolhydrater. Syret och kolhydraterna kan växten sedan använda under natten vid cellandningen. Se Fotosyntes och fråga 13757 .

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg genom att det absorberar blått och rött ljus (se fråga 10888 ). Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och ljusenergi till kolhydrater och syrgas. Klorofyllet fungerar som en antenn som absorberar blått och rött ljus. Det är även involverat i transporten av energin till områden där kolhydrater bildas. Kolhydraterna är alltså ett energilagringssystem men även basen för växtens uppbyggnad av celler. Se Klorofyll och Kolhydrat .

Människan kan alltså inte tillgodogöra sig solljuset direkt utan endast indirekt i form av uppvärmning. Denna process är en enkel och ospecifik fysikalisk process. Fotosyntesen är däremot en mycket specifik och komplex process som producerar kolhydrater som är en varaktig källa till energi som kan användas både av växter och djur.

Nyckelord: *biologi [20]; *kemi [20]; energilagringssystem [7];

Ursprunglig fråga:
Hur kan glas - som till stor del består av metallen kisel - vara genomskinligt?
/Gudrun L

Svar:
Kisel (se Kisel ) är ett halvmetalliskt grundämne som liknar kol. Bilden nedan är en bit kristallinskt kisel. Den är som synes ogenomskinlig och metallisk. Den metalliska lystern kommer av att det finns en del fria elektroner i kristallen.

Kvarts Kvarts består huvudsakligen av kiseldioxid, SiO₂. Kvarts finns i ett otal varianter, men i sin rena form är det kristallinskt och genomskinligt. Om kristallerna är små är det mjölkaktigt ogenomskinligt eftersom ljuset reklekteras i alla riktningar av de små kristallerna. Färgade varianter av kvarts innehåller någon förorening eller kan ha påverkats av joniserande strålning.

Glas består till en stor del av kvarts. Till skillnad från kvarts är glas amorft, dvs icke kristallinskt. Det är detta som gör att glas i ren form är genomskinligt. Energin för synligt ljus räcker inte till för att excitera molekylerna och det finns inga plana kristallytor som kan reflektera ljuset.

Se vidare Glass#Optical_properties , fråga 170 och 20393 .

Nyckelord: genomskinlighet [18]; *kemi [20];

Ursprunglig fråga:
Jag pluggar till ett prov om organisk kemi och denna frågan dök upp. Hur många bindningsmöjligheter har kol? Varför är det så? Hur skulle man även kunna rita det? Jag vet att kol har ungefär 4 bindningsmöjlgheter men jag vet inte varför.

Tack i förhand!!
/Bella r

Svar:
Kol har fyra bindningar. Eftersom kol har sex elektroner och två är i ett slutet K-skal blir det fyra elektroner kvar i L-skalet. För maximal kemisk bindning vill man fylla ett skal. För detta krävs alltså fyra bindningar.

Dessa kan t.ex. komma från väte, som har en elektron i lägsta K-skalet. Man har då metan CH₄. Metan har av symmetriskäl fyra väteatomer i hörnen av en tetraeder med kolatomen i mitten, se figuren nedan.

Syre har två bindningar eftersom det saknar två elektroner i L-skalet. Syre bildar därför dubbelbindningar med kol t.ex. koldioxid CO₂.

Se vidare Tetravalence .

Annars är det speciella med kol att den bildar stabila bindningar med sig själv, t.ex. långa kedjor av kol utökat med andra molekyler (egentligen radikaler). Kol finns i flera olika former med olika kol-kol bindningar: grafit, grafen, diamant, fullerener och amorft kol.

Se vidare Kol .

Nyckelord: *kemi [20];

Ursprunglig fråga:
Hej,på vilka olika sätt hålls atomerna samman i materien? Beskriv hur de olika sätten fungerar.
/emelie k

Svar:
Det är en mycket omfattande fråga. Enkelt uttryckt hålls de negativt laddade elektronerna i atomerna fast av den positiva och massiva atomkärnan. Elektronerna håller i sin tur på olika sätt ihop atomerna med vad som kallas kemisk bindning.

Kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.

Attraktionen beror på att det energimässigt är fördelaktigare för de flesta atomer och joner att vara bundna till lämpliga bindningspartners än att förekomma som obundna partiklar.

De olika bindningarnas styrkor varierar avsevärt. De starkaste bindningstyperna är jonbindningar och kovalenta bindningar. Övriga bindningstyper är metallbindning, van der Waals-bindning, vätebindning, dipol-dipolbindning samt jon-dipolbindning, se Kemisk_bindning .

NE har en utmärkt artikel om kemisk bindning: kemisk-bindning .

Engelska Wikipedia har en detaljerad artikel, se Chemical_bond .
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

Svar:
Med atomerna händer inte mycket annat än att de och elektronerna omfördelar sig.

Kemiskt sett är det en reaktion mellan cellulosa (en kolhydrat, se Cellulosa ) och syre. En ungefärlig formel finns i fråga 13757 .

För att ett papper skall börja brinna krävs att det finns luft (med 20% syre) och att temperaturen är minst 230^oC. När väl reaktionen (oxidationen) kommit igång så frigörs värme så att reaktionen fortsätter av sig själv.

Generellt är en kemisk reaktion när ett eller flera kemiska ämnen reagerar med varandra på något sätt och bildar ett eller flera nya ämnen. För att en kemisk reaktion ska ske krävs energi i någon form, oftast i form av värme. Om reaktionen utvecklar energi (som t.ex. förbänning ovan) kan den fortgå spontant när tillräcklig temperatur uppnåtts.

Reaktioner går normalt snabbare vid högre temperatur. Anledningen till detta är att det ofta måste ske en omfördelning av elektroner och bindningar innan reaktionen kan ske. Denna omfördelning kräver energi, som vid högre temperatur kan tas från molekylernas värmerörelse (kinetiska energi).

Se vidare Chemical_reaction . En enklare beskrivning finns i kemisk-reaktion , speciellt den enkla varianten är bra.

Fotnot: Fahrenheit 451 är en bok av Ray Bradbury om en ganska skrämmande framtidsvision av ett samhälle där böcker är förbjudna, se Fahrenheit_451 . 451^oF motsvarar 233^oC.
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

Svar:
Björn! Jag tror inte det, men låt oss göra en uppskattning av hur mycket syrehalten kan tänkas minska. Vi gör följande antaganden:

* Ett nomalljus brinner med hastigheten 1 cm/5 minuter och tvärsnittsytan är 1 cm²
* Ljus består i dag normalt av paraffin
* Paraffinets densitet är 0.8 g/cm³
* På 5 minuter bränner ljuset 1 cm³ paraffin dvs 0.8 g
* Typreaktionen för förbränning av paraffin är (Paraffin ):

C₃₀H₆₂ + 45.5O₂ -> 30CO₂ + 31H₂O

Dvs
30*12+62*1=422 g paraffin förbrukar
45.5*32=1456 g syre
0.8 g paraffin förbrukar då 0.8*1456/422=2.8 g syre

Vi använder den allmänna gaslagen (fråga 16511 ) för att beräkna hur mycket syre det finns i 1 m³:

pV = nRT dvs

n = pV/RT

Vi antar att temperaturen T är 300 K (varm rumstemperatur). Volymen V är 1 m³, och trycket 0.2*1.013 10⁵ Pa (luften består till 20% av syre). Gaskonstanten är 8.315 J mol^-1 K^-1. Vi får

n = 20000*1/(8.315*300) = 8 mol = 8*32 g = 256 g

Nu har vi allt vi behöver för att räkna ut hur mycket syre det går åt. Vi antar vi har ett rum på 4*6*2.5 = 60 m³ utan ventilation. Mängden syre i rummet är då 60*256 = 15000 g.

Om vi antar luciatåget har totalt 20 st tända ljus så går det åt 2.8*20 = 56 g.

På 5 minuter förbrukas alltså bråkdelen 56/15000 = 0.0037 = 0.37%. Detta är en helt försumbar bråkdel, som inte kan orsaka lucians svimning. Det är nog snarare spänningen som orsakar svimningen.

En 100 kg man konsumerar i vila enligt länk 1 350 ml O₂ per minut. Detta är 0.35/22=0.016 mol eller 0.016*32=0.5g, dvs 2.5 g/5 min. Detta är nästan exakt lika mycket som ett stearinljus förbrukar (2.8 g enligt ovanstående uppskattning).
/Peter E

Nyckelord: gaslagen, allmänna [24]; *kemi [20]; stearinljuslåga [15];

1 http://wiki.answers.com/Q/What_is_the_Resting_oxygen_consumption_by_adult_human

Svar:
Juliana! Egentligen kemi och biologi, men eftersom guld inte reagerar med andra ämnen så är guld helt ofarligt för miljön. Det är dessutom så dyrbart att det knappast sprids ut som avfall.

Guld förekommer mycket lite i levande organismer (utom i form av guldtänder), se Chemical_makeup_of_the_human_body , men jag tror inte det är väsentligt för någon funktion.

Sen är det en annan sak att guldbrytning kan vara mycket skadligt för miljön eftersom man bland annat använder kvicksilver eller cyanid som lösningsmedel. Se vidare Gold_mining .
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

Svar:
Svavel och järn är grundämnen. Koksalt är en kemisk förening (salt). Luft är en blandning av gaser, främst syre och kväve. Havsvatten är en kemisk förening (vatten) med salter lösta i det.

Om det är ett grundämne eller en kemisk förening ser man från den kemiska formeln. Fe (järn) innehåller bara en sorts atomer och är alltså ett grundämne. NaCl och H₂O innehåller mer än ett ämne och är alltså en kemisk förening. Eftersom det endast finns c:a 100 grundämnen lär man sig snart vilka de är. Annars kan man kolla i WebElements .

Man måste alltså ha eller skaffa sig kunskaper för att kunna svara på frågan. Mässing, t.ex. finns inte bland grundämnena, så det är en blandning (legering) av Cu och Zn. Eftersom proportionerna är obestämda är det alltså inte en kemisk förening.

Se vidare fråga 6950 .
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

För det andra undrar jag om det finns en djupare förklaring till varför man ska använda sig av ämnen så långt ifrån varandra i spänningsserien som möjligt för att få högre spänning. Även varför kol är bra att använda som det ädla ämnet trots att det inte är med i spänningsserien. Tack!
/Agnes N, Magnus Stenbocksskolan, Helsingborg

Svar:
Agnes! Vi måste för det första skilja på uppladdningsbara batterier och icke uppladdningsbara batterier. I den första typen är processerna vid polerna reversibla (omvändbara) medan de i den andra typen inte är reversibla.

Vanliga batterier tillverkas så att de kan ge en viss laddning (kapaciteten mäts i ampere*timme) vid en viss spänning. Hur stor denna laddning är beror på vad batteriet innehåller och naturligtvis storleken på batteriet. Se vidare Electrochemical_cell .

Ett uppladdningsbart batteri har på samma sätt en viss kapacitet. Skillnaden är att man när batteriet är urladdat kan skicka en ström i motsatt riktning och på så sätt i princip återskapa batteriet som det var från början. Effektiviteten för laddningsprocessen är faktiskt ganska hög (70-100%, se Rechargeable_battery#Charging_and_discharging ). Man kan då lätt beräkna uppladdningstiden om man vet batteriets kapacitet och vilken uppladdningsström batteriet tål.

Vad man vill ha i ett batteri är hög kapacitet (varar länge) och hög spänning (ger hög effekt P=U*I). I Standard_electrode_potential_(data_page) finns värden på elektrodpotentialen för ett stort antal ämnen. Anledningen till att man inte använder sig av de extrema ämnena (de skulle kunna ge upp till 3-(-3)=6V spänning) är att de fungerar dåligt i praktiken. De kemiska reaktionerna som sker vid elektroden kan skada elektroden t.ex. genom att det bildas ett isolerande oxidlager innan batteriet är urladdat.

Att man ofta avänder kol är nog för att det är fullständigt inert (ej reaktionsbenäget) och förstörs därför inte samt att det leder ström bra. Det är dessutom mycket billigare än ädelmetaller.

En vanlig kombination är vad som något oegentligt kallas zinc-kol batteri (Zinc–carbon_battery ). Eftersom det utanför kolelektroden finns ett lager med mangandioxid (se nedanstående bild från Wikimedia Commons) borde borde det kallas mangan-zink batteri. Enligt tabellen med elektrod potentialer borde detta batteri ha en spänning på 0.95-(-0.76)=1.71V. I själva verket är reaktionerna lite mer komplicerade och spänningen är 1.5V.

Bilden nedan till höger visar ett urladdat batteri. Det är lätt att se varför denna typ av batteri inte är uppladdningsbart!

Urtypen för ett laddningsbart batteri är det vanliga bilbatteriet (Lead-acid_battery ). Ena elektroden består av Pb (bly) andra elektroden av PbO₂ och elektrolyten av 33%-ig svavelsyra. När batteriet laddas ut förvandlas båda elektroderna till PbSO₄ och elektrolyten blir till vatten. Spänningen är 2.1V per cell, så ett 12V batteri innehåller 6 seriekopplade celler. Denna typ har mycket bra egenskaper när det gäller uppladdning. Man bör emellertid undvika att låta batteriet stå urladdat länge, eftersom det kan bli svårt att ladda igen - elektrolyten har ju blivit rent vatten!

Nyckelord: batteri [25]; *kemi [20];

Svar:
Frida! Egentligen biologi/kemi. Mareld är bioluminiscens dvs organismer som med kemiska reaktioner producerar ljus. Se fråga 2439 för mer om luminiscens. Se vidare Mareld och Noctiluca_miliaris .
/Peter E

Nyckelord: luminiscens [5]; *kemi [20];

Ursprunglig fråga:
Jag håller på med ett arbete i Kemi på min skola om eld och brandsäkerhet och skulle gärna vilja ha svar på en fråga. Varför brinner inte metaller?
/Louise J

Svar:
Louise! Egentligen inte fysikfråga, men när har det hindrat oss?

Många metaller brinner visst, t.ex. magnesium och calcium, se WebElements . T.o.m järn brinner men endast i ren syreatmosfär.

För att kunna svara på varför vissa ämnen brinner får man först fråga sig: vad menar man med brinner? Normalt menar man en självuppehållande relativt kraftfull reaktion med luft - vanligen syret i luften men även med kvävet i vissa fall (gäller t.ex. calcium ovan), se en bra definition av eld här: Eld .

Vilka egenskaper krävs för detta då? Jo, dels att det som skall brinna har relativt lösa elektroner så att kemiska reaktioner kan ske och dels att reaktionen utvecklar tillräckligt mycket energi för att vidmakthålla en tillräckligt hög temperatur.

Många andra ämnen som t.ex. guld, sten och vatten är så stabila att de inte alls reagerar med luften, dvs de kan inte brinna.
/Peter E

Nyckelord: *kemi [20];

Svar:
Det som driver stömmen i ett batteri är joner som ändrar sin laddning vid elektroderna. Det måste då finnas joner av rätt typ nära rätt elektrod.

Effekten du beskriver är särskilt tydlig för ett bilbatteri: När man använder blyackumulatorn för att driva startmotorn i en bil kan man få en påtaglig erfarenhet av jontransportens nödvändighet. Vid ett startförsök är strömstyrkan genom startmotorn ett par hundra ampere, vilket kräver en mycket snabb och relativt stor kemisk omsättning i ackumulatorns celler. Praktiskt innebär detta att lösningen närmast elektroderna töms på sitt innehåll av joner varigenom laddningsutbytet med elektroderna efter en mycket kort stund helt stoppas, ackumulatorn är "död". Väntar man en stund med ett nytt försök hinner joner transporteras från lösningens inre till elektrodernas närhet varefter laddningsutbytet åter kan ske och startmotorn kan köra ett litet tag igen.

Eftersom batterier bygger kemiska reaktioner och eftersom reaktionshastigheten avtar med avtagande temperatur så fungerar alla sorters batterier sämre vid kyla, se länk 1. Vem har inte råkat ut för att den elektroniska kameran är död när man skall ta en fin bild av vinterlandskapet?

Se vidare mycket bra artiklar om batteri och cell i Nationalencyklopedin . Se även Battery_(electricity) .
/Peter E

Nyckelord: batteri [25]; *kemi [20];

1 http://www.batteryuniversity.com/partone-15.htm

Svar:
Ett grundämnes egenskaper bestäms av hur elektronerna är konfigurerade, i synnerhet de yttre elektronerna. Detta beror i sin tur på totala antalet (negativa) elektroner.

Eftersom atomen (normalt) är neutral, måste det finnas lika många (positiva) protoner i kärnan. Man kan säga att det är protonerna som bestämmer, men elektronerna gör jobbet. Så ni har båda rätt !

Ett grundämne är alltså en atom med ett visst antal protoner i kärnan. Kärnfysiker kallar detta Z, medan kemister kallar det atomnummer. Atomnumret bestämmer alltså atomens plats i det periodiska systemet som i sin tur till en stor del bestämmer kemiska egenskaper (se nedanstående bild från Wikimedia Commons). Talet ovanför grundämnesnamnet i varje ruta är atomnumret.

En atomkärna innehåller även ett visst antal neutroner som betecknas N. Totala antalet protoner+neutroner (nukleoner) A=(Z+N) kallas masstal, eftersom kärnans massa uttryckt i massenheter (en massenhet är massan av 1/12 av ¹²C-atomen) är nära heltalet A.

Ett grundämne i naturen består emellertid ofta av en blandning av atomer med samma Z men olika N, s.k. isotoper (iso=samma, topos=plats, dvs samma plats i det periodiska systemet). Isotoper av ett visst grundämne (givet Z) har alltså samma elektronstruktur och därmed samma kemiska egenskaper. Eftersom isotoper av ett visst ämne har olika antal neutroner, så väger de lite olika. Detta medför att t.ex. lättare isotoper är lite rörligare vid diffusion, vilket används vid anrikning. Man kan med acceleratorer framställa ett stort antal radioaktiva isototoper, som alltså är instabila och sönderfaller till andra mer stabila kärnor.

Ett grundämnes atommassa (även ofta atomvikt) är massan hos en atom av ämnet. För ämnen med flera isotoper avser atommassan ett medelvärde för den naturliga förekomsten. Se List_of_elements_by_atomic_weight för värden och även Formelmassa för hur man räknar på kemiska formler.

Se vidare grundämne , Grundämne och Chemical_element . De individuella grundämnenas egenskaper finns på sajten WebElements .

Nyckelord: *kemi [20];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [20]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [24]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [14]big bang [36]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [9]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [20]elektronskal [12]elektrostatik [3]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [15]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [52]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [11]färg/färgseende [36]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [22]gnistkammare [1]golfboll [14]GPS [3]gravitation [6]gravitationslins [5]gravitationsvågor [18]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [5]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [7]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [9]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [18]kosmisk strålning [5]kosmologi [32]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [29]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [9]ljud, interferens [7]ljud, resonans [18]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [25]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [20]mikrovågsugn [24]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [16]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [29]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [10]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [36]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [13]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [18]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [9]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [7]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [11]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [11]stearinljuslåga [15]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [50]synvilla [6]sönderfallskonstant [4]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [16]temperaturstrålning [28]termodynamik [16]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [7]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [48]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [10]verkningsgrad [25]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [7]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [16] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.