Jag har exempelvis sett att man i dagsläget ibland jämför Stephen Hawking med Einstein. Nog måste det väl ha funnits andra fysiker under 1900-talet som gjorde liknande bedrifter som Einsten, eller beror hans status just bara på att han "rättade" Newton?
/Johan E, Staffanskolan, Ljusne

Svar:
Relativitetsprincipen:

Naturlagarna är samma i alla inertialsystem (system i likformig rörelse).

En teori där relativitetsprincipen gäller, kan kallas en relativitetsteori. Newtons mekanik, till exempel, är en relativitetsteori. Under 1800-talet arbetade fysikerna mycket med elektriska och magnetiska fenomen. Det kulminerade i en matematiskt elegant sammanfattning som kallas Maxwells Ekvationer. Det fanns ett stort problem. Denna teori uppfyllde inte relativitetsprincipen.

Man arbetade mycket med att modifiera ekvationerna, men utan framgång. Allt detta detta är numera bortglömt. Det ledde ju bara till återvändsgränder. År 1887 publicerade Michelson och Morley resultatat av ett experiment, som visade att ljushastigheten är densamma i olika inertialsystem. Detta strider mot år varagsuppfattning, vi är vana vid att kunna addera hastigheter. Vad Einstein gjorde, var att koppla ihop detta med problemet med Maxwells Ekvationer. Han han hittade en lösning, som publicerades år 1905 i Zeitschrift für Phüsik. Översatt till svenska är titeln: "Om rörliga kroppars elektrodynamik". Det är vad vi idag kallar den speciella relativitetsteorin.

Man kan inte säga att Einstein var särskilt radikal vad matematiken beträffar. Det har lett till en del problem, tvillingparadoxen till exempel. Hermann Minkowski hittade några år senare en elegant matematisk form, som förövrigt Einstein helt accepterade, när han 1916 införlivade gravitationen. Den teorin brukar kallas den allmänna relativitetsteorin. Det finns än idag inte någon iakttagelse som motsäger dessa teorier. Det är väl ett gott betyg. Däremot kan man inte säga att Einstein gjorde några betydande insatser inom kvantmekaniken. Han var till och med rätt skeptisk mot vissa företeelser där, till exempel slupmässigheten, som vi numera vet är av fundamental betydelse.

Det som står i fetstil lönar det sig att söka på i denna databas. Du kan också gå till Nationalencyklopedin .
/KS