Visa fråga/svar

 

Kraft-Rörelse [851]

Fråga:
Hej. Jag har läst att det finns en övre gräns för hur högt en pump kan suga upp vatten. Vilken är denna gräns, och vad beror den på? Antag att man i ett rör (vars ena ände mynnar under vattenytan) har en kolv som dras uppåt, borde inte det då vara möjligt att pumpa upp vattnet till obegränsad höjd? Stannar vattennivån vid en viss höjd, även om kolven höjs ytterligare? MVH Erik Jonsson
/Erik J, Mönsterås gymnasiet, Mönsterås

Svar:
När du suger upp vattnet så pumpar du ett undertryck i övre ändan av röret. Sedan är det trycket från atmosfären som tvingar vattnet upp i röret. Atmosfären har normalt trycket 760 mm kvicksilver (1 atmosfär). Med hjälp av kvicksilvers densitet (titta i en tabell) kan du räkna ut att detta motsvarar ungefär 10000 mm, dvs 10 m vattenpelare. Atmosfärstrycket kan alltså bara lyfta vattnet 10 m. Om du vill pumpa vattnet högre, så får du antingen ha flera pumpsystem som transporterar vattnet 10 m var, eller så kan du sätta en pump längst ner som trycket vattnet upp med högre tryck än vad atmosfären klarar av.

Vad som händer i försöket du beskriver är att vattenpelaren stannar vid 10-metersnivån, och resten av röret blir lufttomt rum.

Uppdatering 26/10/06:

För SI-systempuristerna (även jag rekommenderar att ni använder SI-enheter så långt som möjligt för att undvika fel) här är SI-varianten av uträkningen:

Normalt lufttryck är 1.013*105 Pa (Pascal=N/m2).

Trycket från en vattenpelare med höjden h är rgh (r är vattnets densitet och g är tyngdaccelerationen).

Om vi sätter dessa lika får vi

1.013*105 = rgh = 1000*9.81*h

vilket ger h = 10.3 m.
/Peter Ekström

Nyckelord: vattenpump [2]; Pascals lag [5];

*

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.