Visa fråga/svar

 

Universum-Solen-Planeterna [8387]

Fråga:
Hejsan!

Jag har en fråga om universums ständigt expanderande natur (med hastigheten c?). Jag vet egentligen inte hur säker man är på denna sak men teorin verkar vara accepterad av samtliga forskare? Beviset för universums ständigt expanderande tillstånd grundar väl sig just på galaxernas olika hastigheter där man även beräknat åldern på universum. Samt även avståndsförändringar till galaxer. Om vi då gör ett tankeexperiment att en person skulle befinna sig på solens avstånd ifrån mig. Jag observerar personen genom ett teleskop och upptäcker då att han/hon räcker upp handen. Detta har alltså inträffat åtta minuter tidigare. Tar vi ett annat exempel så har ljuset ifrån galaxhopen i Fornax varit på väg i 100 miljoner år när det når oss. Skulle någon observatör finnas på Fornax galaxhop och kika på jorden så skulle denne alltså se jordens kritperiod när dinosaurierna vandrade här (för 65-100 milj år sedan). Om någon observatör skulle kika på jorden från andromedagalaxen så skulle denne se till kvartärperioden (för 2 milj år sedan). Nu äntligen kommer då frågan: Tänk om universum inte expanderar utan vi ser helt enkelt mer av universum ju längre tiden lider. Kan det finnas någon substans i detta resonemang?

När vi ser igenom en enorm teleskopkikare (ex Haleteleskopet på Mount Palomar i Kalifornien), eller en bild på en monitor som filmar ifrån en rymdsond så ser man endast en bild av det förgångna. Allt som vi kan se verkar med andra ord vara en projicerad bild som "hunnit fram till vårt synfält" enligt dagens vetenskap.


/Anders B, Finnstaskolan, Malmberget

Svar:
En sak är säker. När vi ser längre och längre ut i universum, ser vi allt längre tillbaka i tiden. Universum är ungefär 15 miljarder år gammalt. De mest avlägsna galaxer vi kan se, ser vi som de såg ut när universum bara var några miljarder år gammalt.

Det intressanta är att universum såg ganska annorlunda ut då. Galaxerna låg mycket tätare, de var mera oregelbundna till formen och stjärnbildningstakten var minst 10 gånger högre än i dag. Förklaringen är att galaxerna kolliderade mycket oftare då. Vidare var det gott om kvasarer. En kvasar uppfattas numera som ett jättelikt svart hål som suger åt sig materia, och därvid strålar ut enorma mängder energi. Dessa svarta hål finns idag kvar i galaxernas centra, men de har lugnat ner sig, så att kvasarerna är väldigt få idag.

Dessa och många andra tecken tyder på att vi befinner oss i ett universum i utveckling. Expansionen uppfattas av de flesta som en del av detta.
/KS

1 http://apod.gsfc.nasa.gov/apod/ap000709.html
2 http://apod.gsfc.nasa.gov/apod/ap971022.html

*

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.