Visa fråga/svar
Universum-Solen-Planeterna [7741]
Fråga:
Om jag med en MYCKET(!) stark kikare kunde titta på en planet som ligger
t.ex. 100 miljoner ljusår bort, så skulle jag se hur den planeten såg ut
för 100 miljoner år sedan, eller hur? Detta skulle i teorin innebära att
jag med en tillräckligt stark kikare skulle kunna se "big bang".
Men om jag nu står och tittar åt t.ex öster och ser "big bang" och sedan
vänder helt om och tittar åt väster, ja då skulle jag också se "big bang",
men dessa två "bangar" skulle ligga MYCKET lång ifrån varandra.
Hur kan man förklara detta? "Big bang" var väl koncentrerad till en mycket
liten punkt?
/Per L, Haga, Borlänge
Svar:
På ett tidigt stadium var universum ogenomskinligt. Det tidigaste vi kan se, är
alltså till den tidpunkt när universum blev genomskinligt. När detta hände,
var universum 300000 år gammalt. Det ljus som då sändes ut är rödförskjutet
med en faktor 1000, så att våglängden nu är ungefär 1 mm. Det kallas
kosmiska bakgrundsstrålningen eller 3-gradersstrålningen.
Man har mätt temperaturen i olika riktningar, och man finner att den
i alla riktningar är 2.726 K med ett fel på max 0.010 K. Det är konstigt.
Man kan nämligen visa att områden som är separerade med mer än ett par
grader i vinkel, aldrig kan ha utbytt någon signal.
Då finns heller ingen anledning att de skulle ha samma temperatur.
Man har därför gjort en modifiering av Big Bang modellen, den så
kallade uppblåsningsmodellen (inflatory universe). Universum skulle
i ett tidigt stadium haft en kort episod av en enorm expansion.
Detta förklarar hur områden, som idag ligger mycket långt ifrån varandra,
en gång var mycket nära. Denna modell förklarar en hel del annat också.
Sök på uppblåsning i denna databas.
/KSSe även fråga 5822
*
Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora