Svar:
Slå på krut i Nationalencyklopedin ! Det klassiska svartkrutet består ju av svavel, kol och salpeter. Hur fick man fram dessa produkter förr? På 1600-talet till exempel.

Kol var lätt att få tag på. Vanligt träkol duger bra.

För att få fram svavel hettade man upp svavelkis utan lufttillträde. En del svavel förångas och fastnar (sublimerar) på kallare ytor, så kallad svavelblomma.

Salpeter var knepigare att få fram. I ladugårdarna rann urin och andra organiska substanser ner i marken. Vi känner nu till att vissa bakterier får sin energi genom att oxidera olika kväveföreningar till nitrat. Med kanske 10 års mellarum kom kungens män, och tvingade bonden att gräva upp ladugårdsgolvet. Sedan följde en omständlig process. Man lakade ut jorden på salter och genom flera olika steg renades lösningen. Det sista steget, salpetersjudningen, innebar att man upprepade gånger kokade upp och kylde ner kitteln med saltlösningen. Slutprodukten var två fraktioner, som huvudsakligen bestod av natriumklorid (koksalt) och kaliumnitrat (kalisalpeter). Salpetersjudaren kunde ingen kemi (i vår mening), men han visste hur han skulle göra.
/KS/lpe