Blandat [3544] Ursprunglig fråga: Svar:
Högt uppe i atmosfären kommer det in atomkärnor från den
kosmiska strålningen med mycket
höga energier. De kolliderar
med kärnor i luftens kväve och syre. I en del av dessa reaktioner
bildas kol 14, som där uppe bildar koldioxid.
Den blandas med den icke radioaktiva koldioxiden. Så småningom kommer
den ner till jordytan och tas upp av gröna växter.
När vi hugger ner ett träd, dör trädet och slutar ta upp koldioxid.
Kol 14 sönderfaller hela tiden, och antalet kol 14-kärnor blir
mindre och mindre. Genom att ta reda på hur många kol 14-kärnor
där finns, kan man räkna ut hur länge det är sedan trädet fälldes. Det
finns två sätt att ta reda på kol 14-halten. Dels kan man mäta
radioaktiviteten i kolet, dels kan man köra kolet genom en
så kallad masspektrograf och räkna kärnorna.
Kol 14 har en halveringstid på 5730 år, alltså antalet
kärnor halveras på denna tid. Det gör att metoden kan användas
för datering upp till kanske 30000 år. Arkeologerna har stor
glädje av denna metod. Det är inte fullt så enkelt som det
låter här, man får göra en del korrektioner, se nedan. Om förhållandet mellan aktiviteten per gram i ett t år gammalt prov till aktiviteten i ett nytt prov är x gäller att x = 2 -t /T1/2 dvs t = - (ln(x)/ln(2))*T1/2 = - (ln(x)/ln(2))*5730 år Om förhållandet x är t.ex. 1/8 blir alltså åldern t = - (ln(1/8)/ln(2))*5730 år = 17200 år Problemet med metoden är att kol-14 halten i atmosfären inte har varit konstant beroende på att jordens magnetfält och därmed den kosmiska strålningen har varierat. I övre figuren nedan visas sambandet mellan apparent ålder på y-axeln och den verkliga dateringen på x-axeln, se Radiocarbon_dating för detaljer. Kärnvapenproven under 50-60-talet har även komplicerat dateringar av prover från denna tidpunkt och framåt. I den nedre figuren kan man se att halten kol-14 nästan fördubblats 1963. Observera att den snabba minskningen när de atmosfäriska bombproven avslutades i mitten av 60-talet inte beror på radioaktivt sönderfall utan att C-14 från atmosfären binds i växter och djur och till sist i jordskorpan. Bilderna är från Wikimedia Commons (public domain). Mera information får du om du slår på datering i Nationalencyklopedin och i Wikipedia-artikeln Carbon-14 . Se även länk 1 nedan. Se även fråga 886 Nyckelord: radioaktiv datering [7]; kol-14 metoden [4]; 1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/nuclear/cardat.html#c1 Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.