Svar:
Ja, det kan man. Man belyser en fotocell med ljus av olika våglängder (olika energi). Om energin är tillräckligt hög, skickas elektroner ut från den ljuskänsliga ytan. Det gäller nu att bestämma maximala energin hos dessa elektroner. Det gör man genom att bromsa dem i ett elektriskt fält. När strömmen just blir noll mäter man spänningen, som då är ett mått på maximala energin. Plottar man nu i ett diagram spänningen mot ljusets frekvens, får man en rät linje, se nedan. Denna linjes lutning är Plancks konstant.

Interceptet med V₀-axeln är utträdesarbetet, dvs den minsta energi som krävs för att slita loss en elektron. Utträdesarbetet för ett antal ämnen finns i Work_function . Utträdesarbeten varierar en hel del mellan olika metaller: det är litet för alkalimetaller (t.ex. natrium där elektronerna sitter löst) och stort för ädelmetaller (t.ex. guld där elektronerna är väl bundna).

Einstein fick nobelpriset 1921 för sina studier av fenomenet. Millikan (nobelpris 1923) gjorde noggranna mätningar.

Se vidare: The Nobel Prize in Physics - Laureates och Photoelectric effect (Java applet) . Wikipedia-artikeln Photoelectric_effect innehåller bland annat en omfattande genomgång av historiken. Den svenska artikeln Fotoelektrisk_effekt är också mycket bra.

Se även fråga 2453 och fråga 131

Nyckelord: fotoelektrisk effekt [7]; foton [6];