Svar:
Smältvärme, smältentalpi, anger den energimängd som behöver tillföras för att smältning av ett ämne ska kunna fortgå. Molekylerna behöver ett extra energitillskott för att lösgöra sig från varandra. Smältvärme mäts i joule per kg, joule per g eller joule per mol. Vid stelning frigörs motsvarande mängd värme, vilken måste avledas för att stelningen ska fortsätta. (Smältvärme )

När is smälter krävs alltså energi som tas från omgivningen. Denna värme kan transporteras bort på olika sätt, t.ex. konvektion, avdunstning eller utstrålning.

Vid klart väder är nettoutstrålningen hög (utstrålning stor, instrålning liten) vilket kyler ner och bevarar isen. Vid mulet väder ökar instrålningen vilket värmer och smälter isen.

Förångning gynnas av vind och låg luftfuktighet. Förångning kyler och bevarar därför isen.

Avdunstning och utstrålning kan sänka temperaturen så att vattnet kan frysa till is även om lufttemperaturen är lite högre än 0^o C.

Detta är ett mycket besvärligt problem med flera parametrar som påverkar åt olika håll. Det går alltså inte att svara säkert på vem som har rätt. Men jag har svårt att föreställa mig en effekt som innebär att frysning på natten skulle få isen att tina snabbare.

Här är en liknande effekt som är mycket kontroversiell: fråga 7830 och 20760 .

Se även fråga 19446 och 21028 .
/Peter E

Nyckelord: vatten/is [49];

1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/avdunstning-1.30720